Berit Ås om härskarteknikerna

Berit Ås bor i ett 60-tals hus i Asker, utanför Oslo, nära Oslofjorden. När hon flyttade dit med sin familj var huset nybyggt och hennes vision var att skapa ett område med gemensamma utrymmen och service som barnomsorg och matlagning. Tyvärr gick projektet i sank, vilket gjorde henne besviken. Men hon bor kvar i den kommun där hon inledde sitt politiska engagemang.

När jag ringer på dörren ser jag två symboler utanpå huset som varit viktiga för henne. Ett klistermärke med budskapet ”nei til EU”. Berit Ås var ordförande för kampanjen Kvinner mot EU som bidrog till att Norge röstade nej till medlemskap 1972. Intill hänger en keramiktavla med en duva och texten ”atomvåpenfri sone her”. Berit Ås har länge engagerat sig i fredsfrågor och var med och grundade Kvinnor för fred.

2008 fyllde Berit Ås 80 år. När hon öppnar dörren möts jag av en fortfarande aktiv kvinna.

- Jag har precis rest runt i Sverige i tio dagar för att hålla föreläsningar.

80-årsfirandet har gjort att hon nu uppmärksammas på flera sätt. I Sverige har journalisten Ami Lönnroth kommit ut med intervjuboken ”Förbannad är jag ganska ofta”. Den svenska författaren Anette Utterbäck skriver i romanform om Berit Ås liv i boken ”Vikingadotter”. I Norge har författaren och vännen Ebba Haslund gjort ett porträtt av Berit Ås i boken ”Ild fra Asker”. Dessutom kommer det norska förlaget ut med en reviderad version av Berit Ås bok ”Kvinner i alle land - en håndbok i frigjøring”.

- På två år har det gjorts tre porträtt på mig, säger Berit Ås. Ebba och jag har träffats var fjortonde dag. Det har hållit mig levande. Arbetet har gett mig mitt liv tillbaka. Jag har varit tvungen att slå upp saker i böcker och leta efter gamla artiklar i tidningar.

Berit Ås är mest känd för sina teorier om de fem manliga härskarteknikerna. Hon har skrivit om dem i många olika sammanhang, men framförallt rest runt och föreläst om dem.

- Alla säger att jag måste skriva en liten bok om härskartekniker. Det är tillfredsställande att andra har skrivit om det nu.

Ska komma till nytta

Hennes föräldrar var lärare. Mamman var politiskt aktiv och pappan uppfinnare på fritiden utan att tjäna pengar på sina uppfinningar. Man kan se arvet från båda i Berit Ås liv. Hennes engagemang och hennes teorier om härskarteknikerna skulle hon kunnat tjäna mycket pengar på. Men hon har mest varit intresserad av att det skulle komma till nytta för människor i deras vardag.

- Det är en idé i vår familj att det vi gör ska komma till nytta.

- Jag började tala om härskartekniker för att kvinnor i Arbeiderpartiet inte skulle känna att de var dumma. Men så har det spridit sig. När så många känner igen sig, betyder det att det ligger något i det.

Berit Ås började engagera sig på kommunal nivå i Arbeiderpartiet. Trafiksäkerhet, barnomsorg och kvinnors situation var frågor som hon särskilt engagerade sig i. Barnens trafiksäkerhet hade hon också forskat om vid Oslo universitet. Senare kunde hon ägna sig åt den forskning hon var mest intresserad av – kvinnoforskning – och blev till slut professor i socialpsykologi. Som kommunpolitiker ledde hon och några andra kvinnor en ”kvinnokupp” 1971 som resulterade i kvinnlig majoritet i kommunstyrelsen. Men hon motarbetades av män i partiet. 1972 blev Berit Ås utstött av Arbeiderpartiet under EU-debatten. Året därefter blev hon Norges första kvinnliga partiledare för det nybildade partiet Demokratiska socialister (AIK). Flera vänsterpartier gick sedan samman och bildade 1975 Socialistisk venstreparti och Berit Ås blev partiets första ledare.

Det var framförallt hennes erfarenheter av att vara kvinna i politiken som ledde henne in på teorier om härskartekniker. Så här berättar Berit Ås själv i Ami Lönnroths bok: 

”Det var i början av min politiska karriär. Jag var på ett partimöte där jag själv och två män skulle tala. Vi tre satt bredvid varandra, vända mot de övriga deltagarna. Då märkte jag att man inte hörde på mig och jag förstod till en början inte vad som skedde. Folk kliade sig i huvudet, tisslade och tasslade, vände sig bort.

Så jag började tänka att kanske kunde jag använda de observationsmetoder jag hade lärt mig som socialpsykolog. Jag hade alltid gett det rådet till mina studenter att man ska observera alla personer i rummet men själv hade jag vid det här mötet inte sett de personer som satt vid sidan av mig.

Så nästa gång jag kom med ett förslag så drog jag stolen en halv meter tillbaka och då såg jag vad den person gjorde som satt vid sidan av mig. Och det var han som gäspade och såg förfärligt trött ut, det var han som pratade med mannen bredvid sig, det var han som tog upp en tidning och började läsa, det var han som reste sig upp och gick och hämtade vatten. Väldigt tydliga kroppsliga uttryck som man inte direkt översätter till meningsfyllda ord. Det var helt uppenbart att det var han som osynliggjorde mig och förlöjligade mig med sitt kroppsspråk.

Sen gick jag hem och övade mig i hans metoder.”

I teorin om de fem manliga härskarteknikerna utgår Berit Ås från att kvinnor och män lever i fundamentalt olika kulturer.

- Det är viktigt att förstå vad jag menar med kultur. Om två grupper är olika på fem olika nivåer, då är det olika kulturer. De är konstruerade med olika strukturer. En kultur har en tendens att missförstå orsak och verkan om en främmande kultur.

- Män säger till exempel att kvinnor har intuition. Det är fel. Det är frågan om en lagmässighet i kvinnokulturen. Det vill säga att saker hör ihop på ett annat sätt än i en manskultur.

Även om mycket har hänt de senaste decennierna i relationen mellan kvinnor och män – inte minst i Norden – menar Berit Ås att man fortfarande kan tala om en kvinno- och en manskultur.

- Tidsandan ändras genom historien. Under 1900-talet har vi gått från fascism till socialdemokrati och vidare till en konkurrensinriktad kapitalism. I alla dessa system ordnar det sig så att man finner det legalt att utnyttja kvinnor. Det är något stabilt i att kvinnor ordnar sig som de undertryckta.

Men kvinnokulturen har en konstruktiv potential i sig, menar Berit Ås.

- Stora kvinnogrupper talar om våra barn och barnbarn. De ser att det vi gör här och nu har betydelse för framtiden.

I kristider – som efter andra världskriget och i nuvarande finanskris – tillåts fler kvinnor att ta plats i ledande positioner.

- Sedan tar männen över igen när det är uppbyggt. Jag vill nästan inte säga så för det är så vulgärt. Patriarkatet håller andra stora system på plats. Man kan fundera på varför patriarkatet hela tiden förföljer oss.

Olika kulturer 

Berit Ås. Foto: Bosse Parbring

De olika kulturerna hålls på plats bland annat genom härskartekniker, enligt Berit Ås.

- Härskarteknikerna jag studerat är inte sådana som män kan använda mot män och kvinnor mot kvinnor. Män använder mer aggressiva metoder mot män och kvinnor mer subtila metoder mot kvinnor. Hur kvinnor undertrycker män har jag inte studerat, men det finns det också. Men hur män undertrycker kvinnor finns överallt. Det är väldigt få som fått grepp om det. Det sätter sig ofta i kroppsspråk. Kvinnor förstår inte att män kommunicerar det och män förstår inte att kvinnor inte förstår. Vi får olika språk för kommunikation när pojkar och flickor uppfostras in en mans- respektive kvinnovärld.

Men de flesta barn – både flickor och pojkar – växer fortfarande upp i kvinnodominerade miljöer?

- Även om de första åren präglas av kvinnor ser man i det ögonblick barnen tar del av media och Internet att de är inne i en starkt könad värld. Tidigare var det viktigt att se på familjebilden, men det finns också andra områden som har betydelse.

- Om man ska studera detta behöver man anta antropologens inifrånmetod istället för sociologens utifrånmetod.

Kan en man vara ”antropolog” och gå in i en kvinnokultur?

- Ja, det kan vara möjligt. Men det är inte helt lätt för kvinnor att helt på djupet förstå män. Det har skett många förbättringar för kvinnor men en del saker förändras inte. 

Bygger inte den synen på en svartvit och essentialistisk uppdelning i vad som är manligt och kvinnligt?

- Det finns många individer som handlar annorlunda men detta är på systemnivå. Om många individer handlar annorlunda kanske man kan få till en systemförändring.

- Det är bra att vi få fått lagar som tillåter kvinnor att tänka och forska, men när man ser på systemnivå är det inte förändrat.

Så lagförändringar är viktiga, men de ändrar inte de djupare skillnaderna mellan kvinnor och män?

- Det är viktigt med lagförändringar för med tiden leder det till raseri. ”Ska det inte hända något?” frågar man sig. När du får för stort mellanrum mellan realitet och målsättning ledder det till en spänning och krav på förändring.

Medvetandegörande förändrar 

Berit Ås. Foto: Bosse Parbring

Härskartekniker är nästa omöjliga att bli kvitt, menar Berit Ås. Det är resultatet av en inlärningsprocess i klass med Pavlovs hundar som leder till att kvinnor är räddare än män för att ta ordet. Kulturen ligger i muskulaturen.

- I den dåliga kommunikationen mellan kvinnor och män blir kroppsspråket viktigt för att upprätthålla maktstrukturen. Man upprätthåller könsrollerna genom felkommunikation. Det blir på samma sätt runt om i världen. Det är ett aggressivt uttryck från dem som haft makten i hundratals år. När man lever i en stressad tid som vi gör, leder det till ett mer aggressivt användande av härskartekniker på individ-, grupp- och statsnivå.

Men vad är det då som kan leda till förändring? Jo, den klassiska feministiska strategin – medvetandegörande.

- När du får höra att du inte är dum fungerar det befriande. Vitsen är att det är någon som gör dig dum. Det är något utifrån som kallas härskarteknik.

Berit Ås ger som exempel härskartekniken ”påförande av skuld och skam”:

– Jaså, du vill ta pengar från daghem för att satsa på äldrevården?

- Var gång du intellektualiserar så reducerar du det känslomässiga systemet. Det ger dig mer lugn i kroppen. Det är svårt att avbetinga detta men det går.

- Jag har varit i Umeå flera gånger. På första bänken sitter samma dam var gång. Jag säger till henne att du inte behöver komma tillbaka, du har ju redan hört detta. Men hon säger att hon måste höra det igen. Hon har fått höra hela livet att det var hennes fel.

Många har uppenbarligen känt igen sig eftersom Berit Ås teori om härskartekniker fått så stort genomslag. På senare tid har en grupp kvinnor vid Stockholms universitet utvecklat bemötelsestrategier, det vill säga olika metoder att bemöta härskarteknikerna. Sådana initiativ välkomnar Berit Ås varmt. Men andra har velat utöka antalet härskartekniker. Det gillar hon inte lika mycket.

- Vilka är det ofta som är förtryckta? Det är ofta de som inte har studerat så mycket. Men de kan känna saker. Hur ska du välja ord som de känner igen? Det finns andra som säger att det finns fler härskartekniker. Men om man grupperar dem kan de samlas i de fem härskarteknikerna. Det är förstås saker som går över i varandra. När du blir osynliggjord upplever du skam.

Att det går att samla härskarteknikerna på ena handens fingrar gör det lätt att uppmärksamma när härskartekniker utövas i ett rum.

- När du blir osynliggjord räcker du upp en tumme som betyder härskarteknik nummer ett. Då får du ett eget språk. Då får du fem ord som betyder något annat. Folk kan inte komma ihåg 28 ord. Så om det ska ha någon mening och ge folk något så har du dessa fem.

- Jag hade bara tänkt att ge detta till en kvinnogrupp i politiken. Kvinnor blir tystare och tystare när de inte tas på allvar. Det var effektivt terapeutiskt. Det som gjorde att du känner dig dum försvinner när du intellektualiserar. Det fungerar så. 

Artikeln är publicerad på engelska i NIKK magasin 1.2009 © NIKK