Kvalitet i forskning är viktigt. Men vad menar vi egentligen med kvalitet? Hur kan kvalitet mätas och stärkas? Och vilken roll spelar kön i detta? Det var några av frågeställningarna för konferensen Kvalitet 2009 som arrangerades i Oslo 23-24 mars. Konferensen hade bjudit in centrala forskningspolitiska aktörer och forskare.
De som hade hoppats på att Norge ska satsa på öronmärkta tjänster för kvinnor för att öka jämställdheten i akademin blev dock besvikna redan i inledningen av konferensen. Som NIKK magasin har rapporterat om har den norska forskningsminister Tora Aasland tidigare utlovat sådana tjänster. Men hennes statssekreterare Åsa Elvik kom med motbud i välkomsttalet. EUs regelverk – som Norge förhåller sig till genom Eftaavtalet – sätter käppar i hjulet för en sådan satsning.
Men Norges regering vill i den kommande forskningspropositionen ändå göra andra satsningar som premierar jämställdhet i akademin. En idé är att ge ökade anslag till institutioner som anställer kvinnor.
Inte 50/50 överallt
 |
| Professor Knut Liestøl. Foto: Bosse Parbring |
Professor Knut Liestøl vid Universitetet i Oslo undrade om det verkligen är rimligt att ha ett mål på 50 procent av vardera kön inom akademin, i alla fall om tidshorisonten är kort eller mellanlång. Istället borde man fokusera på de vetenskapliga områden där kvinnor finns och där det finns barriärer som hindrar dem i forskningskarriären.
- Talanger flyttar sig inte så lätt till områden där vi utlyser tjänster. Vi bör vara försiktiga med en alltför stark prioritering på 50 procent kvinnor inom alla områden.
Knut Liestøl menade att det inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning – där andelen kvinnor är hög – generellt sätt är svårare att gå från grund- till forskarnivå än inom andra vetenskapliga områden. Därför borde fler tjänster inrättas där.
- Det är en politisk och ekonomisk fråga vilka områden man satsar på, men vill man ha jämställdhet är det inom humsam man ska satsa eftersom det är där det finns kvinnor.
- Det är viktigt att ta hänsyn till talangers intresseprofil. Ställningar borde inrättas där det finns talanger. Då kan både kvalitet och jämställdhet uppnås.
Privatlivet försämrar karriären
 |
| Anna Ledin, Kungliga Vetenskapsakademien. Foto: Bosse Parbring |
Men att kvinnor och män har så olika intresseprofil höll inte Anna Ledin från Kungliga Vetenskapsakademin i Sverige med om. Istället är det kvinnliga forskares hänsynstagande till partnerns karriär som är problemet, menade hon.
För den europeiska molekylärbiologiska forskningsstiftelsen EMBO har hon genomfört en stor studie om jämställdhet och kvalitet. EMBO har under många år bifallit forskningsansökningar från kvinnor mer sällan än från män, även om man tar hänsyn till de totala andelarna. Därför ville EMBO ta reda på om kvinnliga forskare generellt gör sämre ansökningar eller om EMBO diskriminerar kvinnor.
Samtliga som ansökte om ett långsiktigt forskningsstöd 1998 har följts upp. Det året var det stor skillnad mellan kvinnor och män i beviljningsgrad och det har gått så många år att det är möjligt att följa upp forskarkarriärerna.
- De kvinnor och män som tilldelades medel hade 1998 lika jämstarka publikationer, säger Anna Ledin. Vi kunde inte hitta någon diskriminering.
- Men om man följer upp dem kan man se att kvinnornas vetenskapliga karriärer har utvecklats sämre än männens.
En enkätundersökning med forskarna visar ingen skillnad i motivation. De allra flesta jobbar kvar inom akademin, både kvinnor och män. De flesta jobbar också heltid och det är ingen större skillnad mellan könen. Det är istället privatlivet som skiljer män och kvinnor åt:
- Det är fler kvinnor än män som har en partner som också har doktorsexamen.
- Hälften av kvinnorna har flyttat på grund av sin partners arbete.
- Manliga forskare står oftast för större delen av familjens samlade inkomster.
- De flesta har barn – kvinnor har varit hemma med dem 2-3 månader medan männen inte alls har det.
- Hälften av de kvinnliga forskarna med barn har en man som arbetar mer än 46 timmar i veckan.
- Män och kvinnor utan barn publicera lika bra. Kvinnor med barn publicerar mindre än kvinnor utan barn och män med barn publicerar mer än män utan barn.
- Dessa kvinnor är otroligt duktiga forskare, men många har flyttat på grund av sin partners arbete. Vi vet att det inom forskningen gäller att hitta det bästa laboratoriet för sin forskning, så detta har betydelse för karriären.
Anna Ledins slutsats är att jämställdhetsarbete måste dokumenteras, förutfattade meningar måste upp till ytan, forskningsinstitut och universitet måste stödja unga forskare bättre och det som hon själv kallade ”en obehaglig sanning”:
- Kvinnor måste värdesätta och prioritera sina egna karriärer.
I en paneldebatt med företrädare för nordiska forskningsfinansiärer sa generaldirektör Per Omling att Vetenskapsrådet i Sverige arbetar med initiativ för att balansera skilda förutsättningar mellan kvinnor och män, bland annat för forskare som arbetar utomlands som post doc:
- Vi diskuterar att försöka hjälpa till med försäkringsaspekten, det vill säga att man blir "utförsäkrad" om man är borta mer än ett år, där ett eventuellt barnafödande under post-doc eller strax efter hemkomsten ger stora ekonomiska problem. Detta drabbar naturligtvis män och kvinnor på samma sätt men vi har hört om detta som ett problem/hinder/tvekan för post-doc vistelse nämnas från fler kvinnor än män.
Andra metoder behövs
 |
| Paneldebatt på Kvalitet 2009: Pär Omling, generaldirektör, Vetenskapsrådet i Sverige, Arvid Hallén, adm. direktør, Norges forskningsråd, Liisa Hakamies-Blomqvist, direktør, NordForsk, Pirjo Hiidenmaa, enhetsdirektör, Finlands Akademi, Academy of Finland. Foto: Bosse Parbring |
Men annars handlade paneldebatten om hur kvalitet mäts. På senare år har det blivit vanligare att mäta antalet publiceringar och citeringar för att bedöma kvalitet. Om en forskare har publicerat artiklar i tunga vetenskapliga tidskrifter och sedan blir citerad av framgångsrika forskare i andra viktiga sammanhang anses det vara ett tecken på kvalitet. Så kallad peer review är också vanlig. Då värderar andra forskare inom samma område den vetenskapliga kvaliteten.
- Att bara arbeta med siffersystemet i peer review är förkastligt, säger Per Omling från Vetenskapsrådet. Vi använder olika paneler som komplement. Citeringsanalys är en oerhört svag metod också inom naturvetenskap. Man måste se totalbilden. Vi använder positiv särbehandling av underrepresenterat kön vid lika kvalitet.
Liisa Hakamies-Blomqvist, direktör vid Nordforsk, var inne på samma linje men föreslog en något mer oortodox tillämpning:
 |
| Liisa Hakamies-Blomqvist, direktör, NordForsk. Foto: Bosse Parbring |
- Om vi har två likvärdiga sökande, en kvinna och en man, båda med barn. Då borde vi kunna premiera kvinnan eftersom hon har lyckats skaffa ett barn och överleva det och inte bara det utan också trivas så bra att hon skaffar ett till. Då måste hon vara en bra forskare om hon klarar av det.
Konkurrensen om vem som får forskningsmedel är stor. De forskare som får nej kan också bedriva forskning av hög kvalitet. Frågan är om forskningsfinansiärerna vet vad det som i sista änden är utslagsgivande.
- Vi kan inte alltid sätta på fingret på vad som i sista instansen avgör, säger Arvid Hallén, administrativ direktör för Norges forskningsråd. Jag vill inte säga magkänsla, men det är inte så lätt att avgöra vad det är.
Att de forskningspaneler som gör bedömningarna är medvetna om kön och jämställdhet är inte alltid självklart.
- Jag tror att det är en svag punkt, säger Arvid Hallén. Det går att göra mer.
- Vi har utbildat våra panelmedlemmar, säger Per Omling. Förra året tog ordförande för en teknikvetenskaplig panel in en jämställdhetsexpert som fick bevaka panelen. Jämställdhetsexperten noterade att panelen resonerade olika om kvinnor och män som sökte sig in i nya forskningsområden. De manliga sökande ansågs bredda sin kompetens, medan de kvinnliga sökande ansågs gå lite för långt bort från sitt ämne.
Konferensen Kvalitet 2009 arrangerades av Kunnskapsdepartementet i Norge, Norges forskningsråd, NordForsk, NIKK, Komité for integreringstiltak – Kvinner i forskning, Forening for kvinne- og kjønnsforskning i Norge och Kilden Informasjonssenter for kjønnsforskning.
Läs mer om Kvalitet 2009:
Ingen øremerking av stillinger
(kvinneriforskning.no)
Flinke kvinner med travle menn når ikke toppen
(aftenposten.no)
Mannlige forskere mest fornøyde
(forskningsradet.no)
Kvalitetsdebatt på KVALITET 2009
(nordforsk.org)
Prioriterer partnernes karrierer
(kvinneriforskning.no)
Fremragende – men ikke likestilt
(kvinneriforskning.no)
