Efter att föräldraledigheten tagit slut, barnet är inskolat på förskolan och föräldrarna är tillbaka i arbete, upplever många
föräldrar att stressen börjar. För en ensamstående mamma finns kanske inte den ekonomiska möjligheten, men många kvinnor i
familjer med två vuxna väljer att arbeta deltid för att få livet att gå ihop. I Norden arbetar fyra av tio kvinnor deltid,
med undantag av Finland som länge haft en hög andel heltidsarbetande kvinnor. Än fler blir det om man bara räknar kvinnor
med barn under skolåldern.
 |
| Fortfarande är det få män som arbetar deltid för att få familjelivet att gå ihop. Illustrationsfoto: Colourbox |
Olika lösningar finns för att lösa vardagsstressen. I Norge och Finland och i vissa kommuner i Sverige kan man få ett vårdnadsbidrag de första åren. Ersättningen är dock låg och det är mest kvinnor som utnyttjar möjligheten. En annan lösning är att skattesubventionera hushållstjänster, så att föräldrarna kan ”köpa sig tid” med barnen. Den vägen har den svenska regeringen gått. En tredje väg är att också män satsar sin privatekonomi i form av lägre inkomst och framtida pension genom att arbeta deltid.
Den lösningen förordade den norska sociologen Erik Grønseth i början av 1970-talet när norska kvinnor blev alltmer efterfrågade på arbetsmarknaden. Det fanns nästan ingen offentlig barnomsorg i Norge på den tiden. Det var först 2009 som Norge fick full behovstäckning. Därför fick antingen mammorna eller någon anhörig stanna hemma med barnen. Att en familj levde på en lön var vanligt.
Följde upp 30 år senare
Erik Grønseth följde 16 familjer i ett aktionsforskningsprojekt där båda föräldrarna under flera år arbetade halvtid. Projektet blev berömt under sin tid, men föll sedan i glömska. Tills för några år sedan då sociologen Margunn Bjørnholt med Erik Grønseths hjälp lyckades söka upp de flesta familjerna för att följa upp projektet. Hon ville veta hur både föräldrarna och barnen 30 år senare såg på organiseringen av familjelivet och vilken betydelse det fått för dem. Projektet finansierades av Norges forskningsråd och Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartmentet, och genomfördes vid Institutt for sosiologi og samfunnsgeografi vid Universitetet i Oslo.
Margunn Bjørnholt har intervjuat föräldraparen och gjort en egen studie av fäderna och sönerna, medan en kollega till henne har intervjuat döttrarna. Margunn Bjørnholt berättar att många på 1970-talet trodde att kvinnorna var hårdbarkade feminister som hade tvingat männen till att arbeta deltid, men det var snarare tvärtom.
- Männen var i stor grad pådrivande. De tyckte att det var orättvist att kvinnan skulle få ta allt ansvar för barn och hushåll. De allra flesta var väldigt nöjda med att ha gjort på det viset, säger Margunn Bjørnholt. Det blev ett familjeliv som var lugnt och fritt från stress.
Rättvisa en del av kärleken
Det som kanske var speciellt för dessa män var deras betoning av rättvisa och att det påverkar kärleksrelationen.
- Hänsyn till den kvinnliga partnern var viktigt som motiv, säger Margunn Bjørnholt. Delning av hushållsarbete var en del av deras kärleksprojekt. Det kopplades till begär och lust. Det är stor skillnad mot hur man idag talar om att ”dela lika” är en kärleksdödare.
- Idag talar man mer om relationen mellan fäder och barn, som förhoppningsvis ska leda till att man delar lika på arbetet i hemmet. Studien visade att familjerna delade mer likt på omsorgen om barnen än på hushållsarbetet. Men det var hushållsarbetet de talade om.
Familjerna var på så sätt påverkade av tidsandan på 1970-talet. De ville ha demokratiska familjer och organiserade familjelivet så att alla i familjen fick vara med och arbeta i hushållet. Några av familjerna hade familjemöten där de bestämde saker som sedan protokollfördes.
- Idag tar föräldrar jämställdhet mer för givet, säger Margunn Bjørnholt. Det är inget som par behöver jobba med. På 1970-talet visste man att man behövde förändra sig för att uppnå jämställdhet. Det diskuterades mer öppet.
- Nu finns det bättre ordningar i samhället för att kunna dela lika på omsorg och arbete och arbeta deltid, men familjelivet har blivit privatiserat.
Margunn Bjørnholts uppföljningsstudie visar att familjerna fortsatte att arbeta deltid även efter det ursprungliga forskningsprojektet var avslutat. De fick fler barn och fortsatte med samma organisering av familjen. I genomsnitt var de hemma på deltid i sju år.
Men de söner Margunn Bjørnholt har intervjuat har i liten grad tagit efter sina föräldrar. De talar gott om sina föräldrar – inte minst fäderna – men lever själva i familjer där de arbetar heltid eller mer medan partnern i högre grad arbetar deltid.
- De har en jämställdhetshållning och är starkt engagerade i barnen. Men det är inte så lätt att skapa förändring bara i en familj. Tyngdpunkten i kulturen slår igenom.
Stressfri vardag
Men det finns män även idag som väljer att arbeta deltid för familjens skull. Sociologen Jörgen Larsson vid Göteborgs universitet i Sverige presenterar till hösten en avhandling där han har intervjuat 14 pappor som arbetar deltid. Deltiden varierar mellan 50 och 90 procent, men de flesta arbetar ca 75 procent. Majoriteten arbetar i medelklassyrken, på könsblandade arbetsplatser och tjänar ungefär som genomsnittet. Nio av papporna har en partner som också arbetar deltid, medan de andra har en partner som arbetar heltid.
Enligt Jörgen Larsson har männen tre gemensamma motiv.
- För det första vill de ha en stressfri vardag. De vill inte leva i ett ekorrhjul eller ett livspussel. För det andra vill de vara en närvarande pappa. De vill inte bli assisterande föräldrar. För det tredje vill de att barnen ska ha korta förskoledagar. De är inte negativa till förskola, men det finns ett lagom.
Vissa av männen nämner också relationen till partnern och tid för hushållsarbete. Någon vill låta sin partner göra karriär, medan någon inte vill jobba.
- Detta är inte alltid vad de själva uppger, utan min analys av deras bevekelsegrunder, säger Jörgen Larsson.
Han menar att motiven som männen har kanske inte är så unika. De har inte heller vänner som arbetar deltid och är inte särskilt genusmedvetna eller konsumtionskritiska. Men de präglas av stor beslutsamhet och ett känslomässigt engagemang. De vill inte göra som alla andra.
- De bildar en pakt med sin partner om hur de vill leva. En del har inspirerats av sin partner som har jobbat deltid först och de har känt att de också vill göra det.
Antingen villa eller resor
Enligt en studie från Statistiska centralbyrån i Sverige, SCB, är de största hindren mot att jobba deltid ekonomin och arbetet. Men Jörgen Larsson betonar att papporna han intervjuat inte har gått ner i någon fattigdom.
 |
| Pappor som jobbat deltid har inte upplevet ekonomin som ett stort problem, men har varit tvungna att prioritera bort en del. Villadrömmar och resor får vänta. Illustration: Anne Aagaard. |
- Papporna har inte upplevt att ekonomin är ett väldigt stort problem. Men de har varit tvungna att prioritera bort en del. Det gäller framförallt rese- och villadrömmar.
Det är drömmar som papporna delar med många andra familjer. Enligt en undersökning från SCB vill fyra av fem föräldrar bo i villa. Småbarnsfamiljer reser också mycket mer numera. Enligt Jörgen Larsson har resekostnaderna ökat med 40 procent på sex år.
- Det har blivit en förväntan att resa. Föräldrar får idag barn när de är äldre. De har då hunnit vänja sig vid att resa regelbundet. Om man ska jobba deltid får man prioritera antingen villa eller resor.
Samtidigt säger Jörgen Larsson att reallönerna har ökat kraftigt de senaste åren i Sverige. Den levnadsstandard man kan få på två 30-timmarslöner är lika hög som två heltidslöner gav för 15 år sedan.
- Det blir som att leva på 90-talet. Det blir ett avsteg i relation till nuvarande konsumtionsnormer.
Förändrad jämställdhetsdiskussion
Jörgen Larsson skulle också vilja se en större förändring av jämställdhets- och familjepolitiken där deltidsarbete lyfts fram i opinionsarbete och i försäkringssystem. Informationen om möjligheten att gå ner i arbetstid är också bristfällig, anser han.
- Jämställdhetsdiskussionen är enormt fokuserad på pappaledighet. I till exempel Holland är den fokuserad på att båda föräldrarna ska kunna jobba 60 procent. Det är en variant av en progressiv familjeform.
Margunn Bjørnholt håller med, men är inte lika säker på att det finns ett samband mellan en ökad individualisering av föräldraförsäkringen och frivilligt deltidsarbete. 70-talsfamiljerna började med deltidsarbete trots att barnen var olika stora.
- Man har krympt jämställdhetsdebatten till att bara handla om föräldraledigheten. Barn är barn länge.
Samtidigt finns en annan debatt om att ofrivillig deltid framförallt drabbar kvinnor och att alla borde ha rätt till heltid. Men Margunn Bjørnholt menar att många som jobbar deltid väljer att göra det för att de inte tycker att det fungerar annars.
- Nu handlar debatten om att kvinnor är dumma som arbetar deltid. Den manliga normen om heltid gäller. Vi borde hellre få männen att prioritera annorlunda. Det är kvinnor som förlorar inkomst och position på arbetsmarknaden. Nu erbjuder staten barnomsorg och andra förmåner och män behöver inte ta ansvar.
Minskad ohälsa med deltid
Jörgen Larsson skulle vilja att småbarnsföräldrar skulle kunna vara hemma en timme om dagen med ersättning från samhället. Det tror han skulle vara attraktivt för både män och kvinnor. Men att propagera för deltidsarbete och till och med vilja få in det i socialförsäkringssystemet krockar med dagens svenska ideal om arbetslinjen och maxtaxa i förskolan.
- Ja, arbetslinjen behöver modifieras för småbarnsföräldrar, säger Jörgen Larsson. Vårdnadsbidraget är redan ett avsteg från arbetslinjen. Att arbeta deltid är ett mindre avsteg som har större jämställdhetspotential.
Jörgen Larsson påpekar att arbetstiden ser olika ut i olika länder och att deltidsarbete inte behöver innebära att det sammanlagda antalet arbetade timmar i samhället minskar.
- Det finns en hälsorisk med att jobba heltid och ha familj. Undersökningar visar att kvinnor med barn är den grupp som är mest sjukskriven. Troligtvis kan man minska ohälsan och därmed förbättra samhällsekonomin om man jobbar deltid.
- Det är en samhällsekonomisk förlust att många kvinnor lägger ner karriären helt genom att arbeta halvtid och inte använder sin utbildning. Föräldradeltid ger möjlighet att kombinera barn och karriär.
