- Jag tror att vi måste förklara för kvinnor att det är nödvändigt att stanna hemma i minst sex veckor efter förlossningen, säger kristdemokraten Anna Záborská från Slovakien i ett journalistseminarium i EU-parlamentet i Bryssel.
Varför säger hon så? Stannar inte de flesta kvinnor hemma betydligt längre än sex veckor efter förlossningen? Jo, men frågan är om kvinnor ska göra det av egen fri vilja eller om de mer eller mindre ska förbjudas att jobba. I EU pågår en strid om denna fråga där de nordiska EU-länderna befinner sig i ena ringhörnan medan framförallt de sydeuropeiska EU-länderna finns i den andra ringhörnan.
Striden gäller det så kallade mammaledighetsdirektivet. Sedan 1992 ger den alla mammor bosatta i EU-länderna rätt att vara hemma minst 14 veckor – varav två veckor är obligatoriska i samband med förlossningen. Syftet med mammaledighetsdirektivet är att skydda mammans och barnets hälsa efter förlossningen och underlätta amning. Sedan finns ett annat föräldraledighetsdirektiv som är mer inriktat på möjligheterna till att kombinera familje- och arbetsliv. Men det direktivet säger inget om ersättningsnivåer.
EU-kommissionen har sedan två år tillbaka velat förbättra mammaledighetsdirektivet. Kommissonen vill att rätten att vara mammaledig utökas till 18 veckor – varav sex veckor ska vara obligatoriska. En försiktig förändring kan tyckas, men förhandlingarna har gått i stå. Sverige hade hoppats lösa frågan under sitt ordförandeskap hösten 2009, men frågan har fastnat i EU-parlamentet. Våren 2009 skulle parlamentet ha tagit ett beslut. En ny omröstning var utlyst i mars 2010, men omröstningen är nu framskjuten till maj. Den konservativa gruppen har begärt en konsekvensanalys efter att parlamentets jämställdhetsutskott röstade genom att mammor ska få rätt till minst 20 veckors ledighet och att pappor ska få rätt till minst två veckor.
Svensk EU-minister kritisk
I Norden är varken längden på mammaledigheten eller pappaveckorna kontroversiella – som de är i andra EU-länder. Det är istället de obligatoriska sex veckorna som Sverige, Danmark och Finland inte vill ha. Skulle man följa direktivet till punkt och pricka skulle det innebära att kvinnor förbjuds att jobba under sex veckor även om deras förlossning har gått förhållandevis bra och de skulle kunna jobba hemifrån till exempel. Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson som är gravid och planerar att gå tillbaka till jobb en månad efter förlossningen har i en debattartikel i Aftonbladet påpekat att hon inte skulle kunna göra det om direktivet gällde.
- Föräldraledigheten ska vara en rättighet, inte ett obligatorium. Det säger den svenska vänsterpartisten Eva-Britt Svensson som är ordförande för jämställdhetsutskottet i EU-parlamentet.
- Det kanske inte är så många kvinnor som skulle drabbas av sex veckors obligatorium, men det är en principiell fråga. Föräldraledigheten ska vara en rättighet för kvinnor och män och en skyldighet för arbetsgivare.
 |
Syftet med obligatoriet är att skydda kvinnor från påtryckningar från arbetsgivare att tvinga dem tillbaka till jobb tidigt. Det är en realitet i många EU-länder, menar direktivets försvarare.
- Jag förespråkar fritt val, säger den portugisiska socialdemokraten Edite Estrela som sitter i jämställdhetsutskottet. Men detta direktiv stöder kvinnors hälsa. Om inte kvinnor måste stanna hemma i sex veckor kan arbetsgivare tvinga kvinnor att arbeta tidigare.
- Den obligatoriska delen är viktig, också för att skydda barnets hälsa, säger Ilda Figueiredo, vänsterpartist från Portugal. Om det finns länder där detta är en självklarhet är det bra, men det är inte så överallt.
Inga straff för kvinnor som jobbar
- Jag vet att detta är en stor fråga i Sverige, men sex veckor är det medicinska rådet att vara hemma av hälsoskäl, säger Edite Estrela. Men vi vill inte ha några straff. Ingen kommer att stoppa kvinnor.
Och det är i detta sammanhang som Anna Záborská från Slovakien säger att kvinnor borde undervisas i vikten av att stanna hemma med barnen efter förlossningen. Hon får svar på tal från Marina Yannakoudakis från de konservativa i Storbritannien:
 |
| Marina Yannakoudakis. Foto: EU-parlamentet |
- Det är detta jag inte gillar. Kvinnor måste få avgöra det själv. Jag gick själv tillbaka till jobb efter två veckors ledighet.
Det tycks alltså finnas en viss osäkerhet kring vad ett obligatorium innebär. De svenska socialdemokraterna ger också uttryck för det i ett pressmeddelande där de menar att regeln ska tolkas som ett obligatorium för arbetsgivaren, men inte för arbetstagaren. Men det håller inte Gustaf Lindgren, som förhandlar för den svenska regeringen, med om:
- Så ser inte direktivet ut, säger Gustaf Lindgren.
Den svenska regeringen kommer därför göra allt den kan för att inte förlänga obligatoriet från dagens två veckor till sex veckor.
- Arbetsmarknaden har förändrats, säger Gustaf Lindgren. Många har ett flexibelt arbete där man blandar familje- och arbetsliv. Från vårt perspektiv behövs inte obligatoriet, utan det leder i fel riktning. Istället bör frågan lämnas till medlemsländerna.
Sirpa Pietikäinen från finska Samlingspartiet sitter i EU-parlamentets jämställdhetsutskott. Hon är kritisk till en förlängning av den obligatoriska delen till sex veckor. Den danska socialdemokraten Britta Thomsen som också är med i utskottet stöder direktivet som helhet, liksom centerpartisten Lena Ek:
- Jag vill stå upp för kvinnorna på vår kontinent som ännu inte har de rättigheter som vi åtnjuter i Sverige, säger Lena Ek. Av solidaritet med dessa kvinnor stödjer jag i stort direktivet. Det betyder inte att jag tycker att direktivet är perfekt. Direktivet innehåller delar som inte är ett steg framåt ur ett svenskt perspektiv.
Pappors ansvar
En annan stridsfråga som Sverige vill lämna till medlemsländerna är ersättningsnivån. Jämställdhetsutskottet vill ha full ersättning under mammaledigheten, vilket skulle leda till en förändring i Sverige där föräldrar får 80 procents ersättning upp till en viss lönenivå.
Andra länder motsätter sig också det, likaså en del arbetsgivare eftersom det i en del länder är arbetsgivaren som betalar föräldrapenningen.
Förslaget att införa två veckors pappaledighet som jämställdhetsutskottet – men inte kommissionen – för fram är också kontroversiellt. Många av politikerna vill inte blanda in papporna i mammaledighetsdirektivet. Men spanjoren Raül Romeva i Rueda från den gröna gruppen tycker att direktivet är alltför ensidigt fokuserat på mammor:
 |
| Raül Romeva i Rueda. Foto: EU-parlamentet |
- Pappor har ansvar att ta hand om inte bara barnet utan hela hemmet. I Spanien hade vi för fem år sedan två dagars pappaledighet. Då införde vi en vecka. Det var en sådan bra erfarenhet att vi förlängde pappaledigheten till två veckor. Nu undrar vi varför vi inte gjorde det tidigare.
Mammaledighetsdirektivet ska gälla även vid adoption. Hur det skulle se ut i de länder som jämställer samkönade föräldrar juridiskt med heterosexuella är oklart. När några tjänstemän vid journalistseminariet får frågan uppstår en viss förvirring som antyder att frågan är ny för dem.
- Det är inget som har skrivits in i förslaget, säger de.
Men efteråt upplyser en svensk politisk rådgivare att samkönade föräldrar har varit uppe i förhandlingarna, men att det är alltför kontroversiellt.
Ingen politisk vilja
Frågan är vad som händer i maj när politikerna i EU-parlamentet ska rösta om direktivet, enligt den plan som gäller nu. Även om det blir ett beslut, ska direktivet sedan manglas genom av regeringarna i rådet och sedan tillbaka till EU-parlamentet igen innan det träder i kraft. Många tror att oenigheterna och den bristande politiska viljan till lösningar gör att det gamla och nu gällande mammaledighetsdirektivet från 1992 kommer att gälla många år till. Den svenska förhandlaren Gustaf Lindgren är en av dem:
- Jag tror att det kommer att falla. Det finns ingen dynamik i rådet som driver frågan framåt. De flesta länder vill klara sig undan det så enkelt som möjligt.
Läs mer på Europaparlamentets webbplats.
