 |
| Ulf Rikter-Svendsen. Foto: Bosse Parbring |
Reform – resurssenter for menn – lanserade i torsdags rapporten ”Sexhandel – rådgivning om sexkjøp. En modell for tilbud til personer med sexkjøpserfaringer”.
- Vi behöver nya verktyg i kampen mot prostitution, och vi måste ta fatt i orsakerna till att någon väljer att köpa sex. Personer
med sexköpserfarenhet förtjänar att mötas med ett erbjudande om rådgivning och hjälp att hitta alternativ, säger Ulf Rikter-Svendsen,
ledare för Reform.
Rapporten som Reform lägger fram bygger på existerande kunskap om män som köper sex från forskning och sociala åtgärder på
prostitutionsfältet, både i Norge och grannländerna. På basen av kartläggningen presenterar den en verksamhetsmodell riktad
till prostitutionskunder i Norge.
Olika synsätt
Modellerna som man sett på utanför Norge har olika utgångspunkter och kan ge signaler om olika sätt att se på sexköp och hur
man skall möta dem som köper sex.
- En modell är den som knyts till kriminalomsorgen, där hjälpen ses som en del av straffet. I t.ex. England hittar man sådana
slags rehabiliteringsprogram, säger Elise Skarsaune, rådgivare på Reform och en av dem som skrivit rapporten.
- I Schweitz och Spanien finns verksamhetsmodeller som utgår ifrån sexuell hälsa och smittoreduktion. Där ger man hälsorådgivning
och försöker samtidigt höja sexarbetarnas status genom att föra fram en s.k. ”code of conduct” bland kunderna, fortsätter
Elise.
I Sverige och Danmark ligger däremot fokus på socialt arbete. I Sverige har KAST-projektet (Köp/Köpare Av Sexuella Tjänster)
funnits sedan 1997 och i Köpenhamn finns Kompetencecenter Prostititution, som har en anonym telefonrådgivning för kunder.
Metoden här är dialog och rådgivningssamtal. Målet är att förebygga prostitution och motverka köp av sexuella tjänster genom
att erbjuda information och samtal till personer med sexköpserfarenheter. Men modellerna glider också in i varandra.
- Erfarenheter från Danmark visar att frågor om sexuell hälsa – ”kan jag ha blivit smittad?” – ofta är bland de första frågorna.
Det måste man använda som en öppning, säger Elise, och pekar på behovet av att inte moralisera och hålla en låg tröskeln för
att ta kontakt.
En liknande modell som de i Sverige och Danmark skissar Reform också för Norges del. Man vill fokusera på uppsökande verksamhet,
undervisning, erbjudande om enskilda samtal eller gruppsamtal, aktivt internetarbete och en telefonservice.
Den stora och den lilla berättelsen
 |
| Illustrationsfoto: Colourbox |
Rapporten är en fortsättning på det arbete på prostitutionsområdet som Reform drivit i drygt tre år, genom bl.a. www.sexhandel.no.
Webbplatsen har i perioden 2006-2009 varit en del av regeringens handlingsplan mot människohandel och syftat till att främja
debatten och medvetenheten om kopplingen mellan prostitution och människohandel. Fr.o.m. 2010 har projektfinansieringen från
Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartementet fallit bort och arbetet med kunder i prostitution söker därmed nya vägar.
Evalueringen av www.sexhandel.no visade på ett varierande mottagande.
- Det är krävande att driva en webbplats som är normativ men som samtidigt inte skall vara moraliserande. Det finns de som
tycker att detta varit ett bra initiativ och det finns de som tycker att man skall sluta dadda med horkunderna, säger Ulf.
- Det är svårt att bygga broar mellan olika nivåer, mellan den ”stora berättelsen” och ”den lilla berättelsen”, fortsätter
han och syftar på den svåra balansgången mellan att vara tydlig i målet med att vilja förebygga prostitution och samtidigt
se den enskilda köparen och möta den med respekt.
Men man tror ändå på möjligheten att koppla ihop dessa nivåer utan att blockera för dialog.
- Allt tyder på att de flesta som köper sex, av både kvinnor och män, är män. Dessutom söker män sällan hjälp med sina bekymmer,
och män saknar ofta språk för att tala om sex och känsloliv. I allt detta måste vi se kopplingen till maskulinitet. Kan vi
genom den rådgivningsmodell vi skisserar öppna ett större språkligt rum, så öppnar det för helt andra erfarenheter och dialoger,
säger Elise.
Positivt mottagande
Oslo kommun och Justis- og politidepartementet har finansierat arbetet med att ta fram rapporten och förhoppningen är att
de skall vilja fortsätta vara med och betala notan för den tänkta rådgivningstjänsten.
Seniorrådgivare Jan Austad från Justis- og politidepartementet tar varmt emot rapporten och förslaget på ny verksamhetsmodell.
- Den nya sexköpslagen som kriminaliserar kunderna ändrar landskapet på ett grundläggande sätt för vår del. Den gör att vi
nu har ansvar för förbrytare, och att vi måste göra något i förhållande till dem, det är helt klart, säger Jan.
Också leder for Nadheim – senter for kvinner med prostitusjonserfaring, Olav Lægdene, är positiv.
- Vi måste få in kundperspektivet. Just nu finns det inga åtgärder riktade mot kunderna i prostitution. För oss är det svårt
att vända oss till kunderna eftersom vår verksamhet skall vara en fristad för dem som säljer sex. Därför är det bra att en
aktör som Reform kommer in och tar den rollen, säger Olav.
Han uppskattar också Reforms sätt se på sexköp som en handling och inte knyta det till identitet. Det handlar om vad man gör
och inte vad man är.
- Vi för vår del pratar om personer som har erfarenhet av att sälja sex. Vi hänvisar inte till någon som "prostituerad", säger
han.
I samband med rapportlanseringen gjordes också ett upprop på webben där man kan ge stöd till rådgivningstjänsten.
