av Bosse Parbring
Under konferensen "Prostitution i Norden" 16-17 oktober i Stockholm arrangerades en paneldebatt. Debatten blev stundtals het och konflikter inom de nordiska länderna kom upp till ytan när paneldeltagare utmanade publikens ståndpunkter.
 |
| Sven-Axel Månsson och Jaama Kauppinen under paneldebatten. Foto: Bosse Parbring |
 |
| Inga Marte Thorkildsen: I mitt hjärta är jag för kriminalisering men i mitt huvud är jag emot. Foto: Bosse Parbring |
Jaana Kauppinen är verksamhetsledare för den finska frivilligorganisationen Pro-tukipiste som arbetar för prostituerade.
- I Norden är prostituerade hjälpobjekt. Vi talar inte om empowerment. Den verksamheten fattas. Istället för att stödja prostituerade
har de blivit ett ordningsproblem, menar Jaana Kauppinen.
- När man talar om koppleri blir prostituerade ett objekt för att få tag på de kriminella. Tyvärr har det blivit så även när
det gäller människohandel. Prostituerade blir ett objekt istället för människor man ska hjälpa.
- Jag är fundersam över den beskrivningen, säger Sven-Axel Månsson, professor i socialt arbete vid Malmö högskola i Sverige.
- Min känsla är att man bemöter kvinnor som subjekt.
- Den respons vi får från kunderna är att de blir stigmatiserade av en del sociala tjänster, säger Jaana Kauppinen. Även i
vårt arbete är det många saker vi behöver diskutera.
Jaana Kauppinen menar att de nordiska länderna borde vända blicken mer mot sig själva för att undersöka vad det är i de nordiska
välfärdsstaterna som försvårar för prostituerade och inte hjälper dem i deras situation.
- Det behövs mer forskning, men varför skulle prostituerade lämna ifrån sig information när den vänds emot dem.
Pro-tukipistes arbete med empowerment handlar i första hand om attityder.
- Vi vet inte vad prostituerade behöver, det vet de själva. Personen beskriver vad hon behöver och sedan kommer vi fram till
vad vi kan göra och inte göra. Det viktiga är att människor själva äger frågan.
Lyssnar inte på prostituerade
Den norska stortingsledamoten Inga Marte Thorkildsen från Socialistisk venstreparti är emot den lag om kriminalisering av
sexköp som Stortinget beslutar om i november.
- Mitt parti står bakom lagen och jag böjer mig för det, men jag hade önskat att vi hade kunnat hantera det på ett annat sätt.
Anledningen till att den norska opinionen svängt kraftigt den senaste tiden för en kriminalisering är att en grupp nigerianska
kvinnor kommit till Norge och varit både aktiva och synliga, menar Inga Marte Thorkildsen.
- Jag tycker att vi ska en hållning till prostitution oberoende av hur det känns att gå till jobbet. Jag tycker att det är
väldigt många tendenser till att skapa ett samhälle uppdelat i vi och dom. Den tendensen kommer både från konservativa och
socialistiska feminister. Jag är själv socialistisk feminist och är väldigt besviken. Man lyssnar inte på prostituerade själva.
De beskrivs antingen som offer eller störande element.
- Jag är väldigt angelägen om att lagen följs upp med forskning och att politiker inte lutar sig tillbaka, säger Inga Marte
Thorkildsen. Det är lätt för politiker att stifta lagar och tro att det räcker med det.
- I mitt hjärta är jag för kriminalisering men i mitt huvud är jag emot. Jag hoppas att det ändå ska gå bra.
- Det är inte överraskade att prostituerade är emot lagen, säger Katarina Storalm från den norska kvinnoföreningen Ottar.
Grunden för deras försörjning försvinner. Därför är det viktigt att samhället går in med stöd.
Ideologiserad debatt
Även den danska debatten har ändrat karaktär de senaste åren till förmån för en hållning som vill kriminalisera sexköp. Nell
Rasmussen vid Servicestyrelsen, som på regeringens uppdrag arbetar med kunskap och sociala insatser på prostitutionsområdet,
menar att debatten har ideologiserats.
- Det sägs i den offentliga debatten att utländsk prostitution exploderat och att alla kvinnor är offer för människohandel.
Det påstås också att kvinnor i prostitution har varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Det är svårt att hitta ett
mer idealiskt offer.
- Det som är problemet med debatten är att det finns nästan inget empiriskt underlag för vad som sägs, säger Nell Rasmussen.
- Debatten blir kunskapstom och bara åsiktbaserad. På senare har det producerats väldigt lite ny forskning.
Nell Rasmussen tal om kunskapstömning och ideologisering av debatten provocerade Majken Lundberg från danska Kvinderådet.
- Det är viktigt för mig att du nämner namn. Är det oss du menar?
- Nej, jag nämnde inga namn för att det inte är intressant för alla här, säger Nell Rasmussen. Men det handlar om Kvinderådet,
organisationen Reden och många andra.
Finanskris gynnar prostitution
På Island har det under 1990-talet etablerats strippklubbar som i praktiken fungerat som bordeller. Men i våras blev det förbjudet
att uppträda naken bland restaurangkunder. Drifa Snædal, partisekreterare i det isländska vänstergröna partiet, hade hellre
sett en svensk sexköpslag.
- Även om det finns några som prostituerar sig frivilligt är kostnaden för hög för andra kvinnor.
- Jag ser prostitution ur ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att det finns ett samband mellan prostitution, våld i hemmet,
pornografi och ojämställda löner.
Finanskrisen på Island har gjort att jämställdhetsfrågorna fått backa många steg, menar Drifa Snædal.
- Nu finns ingen plats för att vara politiskt korrekt. Nu marginaliseras jämställdhetsfrågorna. Det finns ingen plats för
sådana triviala frågor. Nu ser vi vilken plats dessa frågor verkligen har.
- Vi kan se att när Finland gick genom sin kris i början av 1990-talet ökade prostitutionen. Det kommer vi säkert att se på
Island nu. Så jämställdhetsfrågorna är lika viktiga nu.
Lagen som förbjuder att restauranganställda uppträder nakna kan ha en viss effekt på strippklubbarna och därmed prostitutionen.
- Det fungerar förebyggande genom att skyltfönstren för prostitutionen försvinner, säger Drifa Snædal.
Falskt medvetande
- Det finns ett radikalt annorlunda sätt som inte handlar om att skuldbelägga prostituerade – det är att kriminalisera sexköp,
säger Sven-Axel Månsson.
- Jag hoppas att du har rätt, säger Inga Marte Thorkildsen. Men man ska inte tror att kriminalisering är ett flaggskepp som
löser allt.
- Flaggskeppet har inte bara ett segel, säger Sven-Axel Månsson. Det finns ett kriminaliseringssegel och det finns ett hjälpsegel.
Att hjälpa handlar inte om att göra prostituerade till offer.
- Man måste också se att det finns dem som inte vill ha den hjälpen, säger Inga Marte Thorkildsen.
- Jag är rädd för att man ibland glömmer bort det som Karl Marx talade om som falskt medvetande, säger Sven-Axel Månsson.
Det finns ibland en tendens att man idealiserar den hållning som de utsatta står för.
