Av Charlotta Holmström
Samhälleliga diskussioner och förhållningssätt till frågor om prostitution har genom historien fyllts med olika innehåll och präglats av samhällets syn på sexualitet, kvinnor och relationen mellan könen. Förståelsen för vad prostitution är grundar sig således på en rad skilda synsätt, vilka i sin tur påverkar hur samhället tolkar och hanterar frågan – såväl moraliskt som juridiskt. Förhållningssätt till prostitution och andra samhällsfrågor förändras därmed över tid.I samhällsdebatten kan i huvudsak två perspektiv på prostitution urskiljas. Enligt det ena perspektivet är kvinnor i prostitution exploaterade av de män som driver och organiserar sexhandeln samt av de män som köper sex. Prostitution och sexmarknaden i stort betraktas som patriarkala institutioner där kvinnor är offer för manlig sexualitet. Livsvillkor och problematiska relationer antas ”driva” kvinnor in i prostitution och få destruktiva konsekvenser.
Prostitution betraktas alltså som ett slags ”sista utväg”, en avsaknad av handlingsalternativ. Enligt denna förståelse bör samhället sträva efter att motarbeta prostitution. Stöd för detta perspektiv hämtas ur forskning baserad på intervjustudier med aktörer inom sexhandeln där berättelser om våld, missbruk, maktutövning och problematiska sociala relationer mellan könen lyfts fram.
 |
| Illustration: Trude Tjensvold |
I linje med detta perspektiv instiftades förbud mot sexköp i Sverige 1999. Lagen kriminaliserar sexköparen, som är förövaren, men inte sexsäljaren, som är offer. Samtidigt är de sociala insatserna inriktade på att ge stöd och, i ett längre perspektiv, hjälp åt kvinnor att lämna prostitutionen.
Det andra perspektivet belyser hur en del kvinnor väljer prostitution som försörjningsstrategi och framhåller att de bör ha samma rättigheter och friheter som andra arbetstagare. Utifrån detta perspektiv är statlig policy gällande prostitution överflödig i det ögonblick förhållanden kring arbetet regleras som annat arbete.
Sedan sjuttiotalet har aktivister inom den internationella sexarbetarrörelsen arbetat för en alternativ tolkning och hantering av prostitutionsfrågan. Statliga insatser och interventioner riktade mot kvinnor i prostitution sägs i detta sammanhang enbart lägga fokus på de kvinnor som ser sig som offer. De kvinnor som har valt att försörja sig genom prostitution och som ser sig som självständigt försörjande samhällsmedborgare har däremot inga rättigheter (så som pensionsgrundad inkomst etc), menar sexarbetaraktivisterna.
I linje med detta resonemang pågår idag diskussioner på debattforum på Internet och i mediala sammanhang där sexsäljare, sexköpare och debattörer presenterar alternativa förståelser för prostitution. Dessa diskussioner har på senare år också hämtat stöd från queerteoretiska perspektiv, utifrån vilka man tolkar sexköp som en sexuell praktik bland andra och sexsäljande kvinnor som marginaliserade och förtryckta av samhället. Enligt såväl sexarbetarrörelsens som det queerteoretiska perspektivet stigmatiserar samhället personer i prostitution på grund av deras val av sexuell praktik.
Stöd för detta resonemang hämtas ur intervjuer med kvinnor och män som säljer sex genom vilka en annorlunda förståelse presenteras där teman som frivillighet, noggrant övervägande, medvetenhet om för- och nackdelar, upplevelser av bekräftelse, spänning och njutning lyfts fram. I dessa sammanhang placeras prostitution in i en generell diskussion om heteronormativitet och om människors rätt till respekt för olikartade sexuella praktiker.
Strukturer och aktörskap
Mot denna bakgrund kan vi se hur relationen mellan strukturers bestämmande makt och individers fria vilja och handlingsförmåga aktualiseras i diskussionen om prostitution. Å ena sidan betonas hur samhälleliga strukturer bestämmer människors livsbanor, å andra sidan betonas människors självständighet och rätt att själva välja hur de vill leva sina liv.
En fråga som sällan behandlas i dessa diskussioner är frågan om sammanhang. Den ideologiska polariseringen inom såväl politik som forskning torde emellertid bero på varifrån man hämtar sitt empiriska material. Oftast hämtas detta ur specifika prostitutionssammanhang; i de diskussioner man betonar strukturella förhållandens bestämmande makt hämtas exempel från gatuprostitution och människohandel, medan de diskussioner som betonar människors aktörskap och frivillighet ofta grundas på berättelser från självständigt verksamma eskorter.
I praktiken förekommer en rad skilda prostitutionsformer vars gemensamma nämnare är att sex säljs i utbyte mot pengar. På en idag allt mer differentierad prostitutionsmarknad skiljer sig sammanhang, grad av engagemang och form för sexförsäljningen avsevärt åt. Det kan handla om prostitution vid enstaka tillfällen, som tillfälligt handlingsmönster eller som mångårig och enda inkomstkälla. Prostitutionsverksamheten kan ske på gatan, via Internet, på en bordell, på ett massageinstitut eller genom byteshandel. Den kan vara organiserad eller självständigt driven.
Sammanhangets betydelse
Försök att skapa en generell förståelse för ”prostitutionen” blir således problematiska eftersom det finns tydliga variationer av det som benämns prostitution. Det finns inte en form av prostitution utan många. Likaså finns det heller inte en definition av prostitution utan många.
Genom att formulera generella benämningar och förståelser skalas således det specifika i olika prostitutionsformer bort. Den förståelse som formuleras som generell för prostitution är i själva verket inte generell, utan specifik. Så länge diskussionen inte förankras och utvecklas i relation till skilda empiriska sammanhang tenderar den således att förbli just polariserad och förenklad. Den brittiska sociologen Joanna Phoneix varnar för ett sådant förhållningssätt. Antingen tenderar det att lyfta fram kvinnors ”viktimisering” inom patriarkala sociala strukturer, vilket försvårar möjligheten att ta kvinnors aktörskap i beaktande, eller koncentreras analysen allt för mycket på kvinnors aktörskap, vilket osynliggör de strukturella sammanhang som kvinnorna verkar i. Oavsett hur man väljer att se på prostitution står alltså obekväma fakta att finna. Att erkänna dessa utmanar inte bara den egna förståelsen utan bör också betraktas som en grundläggande förutsättning för att kunna se och möta olika personers skilda berättelser, behov och livssammanhang.
Charlotta Holmström är fil.dr. i socialt arbete, forskar vid Malmö högskola i Sverige och är projektledare för NIKKs forskningsprojekt Prostitution i Norden.
Første gang publiceret i NIKK magasin 2 2008 © NIKK
