Den norska regeringen har beslutat att inte slå samman jämställdhetslagen, diskrimineringslagen och diskriminerings- och tillgänglighetslagen. Istället ska regeringen utarbeta en ny lag som ger diskrimineringsskydd på grund av sexuell orientering, könsidentitet och könsuttryck. Det meddelade minister Audun Lysbakken då han öppnade Pride park på Rådhusplassen i Oslo på onsdag eftermiddag.
Sommaren 2009 överlämnade det så kallade Graver-utskottet sin utredning om en samlad lag mot diskriminering till barne- og likestilllingsdepartementet. Syftet med utskottets utredning var att samla skyddet mot diskriminering i en lag och lägga till rätta för ett mer helhetligt och därigenom stärkt diskrimineringsskydd i norsk lagstiftning. Regeringen väljer nu en annan väg än den utskottet föreslog. Istället för en sammanslagning blir det en särlag till.
I dagens läge ingår förbud mot diskriminering på grund av sexuell orientering endast i arbetsmiljölagen och i de lagar som reglerar boende. Den nya lagen ska gälla på alla samhällsområden. Per i dag skyddar jämställdhetslagen transpersoner, men endast dem som har genomgått operation. De kan då omfattas av kategorin "kön". Övriga transpersoner har inte haft något skydd, vilket är en brist man velat rätta till.
Ledaren för Landsforeningen for lesbiske, homofile, bifile og transpersoner, Bård Nylund, hade hellre sett en gemensam och sammanslagen diskrimineringslag som han menar hade säkrat den som blir utsatt för diskriminering på flera grundlag samtidigt det bästa skyddet.
- Vi menar att tiden är inne för ett helhetligt angreppssätt til diskrimingering, sa han till NRK när regeringens beslut blev känt.
Under remissrundan kom det fram att man var rädd för att alla grupperingar skulle få ett svagare skydd under en och samma paragraf och förslaget blev nedröstat. De som motsatte sig en sammanslagning var bland annat kvinnogrupper och jämställdhetsminister Audun Lysbakken.
- Det har varit ett stort engagemang för att behålla jämställdhetslagen og jag delar många av de invändningar som har kommit fram mot att upphäva jämställdhetslagen. Jag tror det hade varit fel signal. Norge skall sätta jämställdhetspolitiken högt och behöver en egen lag för det, sa Audun Lysbakken till NRK.
Bård Nylund säger sig förstå att det kan upplevas som ett hot att avskaffa jämställdhetslagen till förmån för ett enhetligt diskrimineringsskydd. Han ser däremot på en sammanslagning som ett sätt att vidareföra det goda skydd man har i jämställdhetslagen och göra det gällande för flera.
 |
| Statsråd Audun Lysbakken och Bård Nylund, ledare för LLH, under öppningen av Pride park i Oslo 22.6.2011. Foto: E. Johansen, BLD |
Men regeringen har bestämt att det inte blir någon gemensam lag mot diskriminering och menar att separata lagar är den bästa lösningen.
- Nu får homosexuella, transpersoner och personer med diagnosen transsexualism ett rättsskydd och ett diskrimineringsskydd som är mycket starkare än det de har i dagens lag. Det är den sista stora milstolpen som återstår före vi har det samma skyddet för vår homosexuella befolkning som vi har för andra som utsätts för diskriminering, sa Audun Lysbakken till NRK.
Liknande finsk debatt
Också i Finland pågår ett arbete med att förnya lagarna som skyddar mot diskriminering. Jämställdhetslagen omfattar jämställdheten mellan könen medan likabehandlingslagen tar upp övriga diskrimineringsgrunder. Det har föreslagits att lagarna skulle slås ihop men efter ett kraftigt motstånd har man valt att hålla lagarna separata.
Justitieministeriet nedsatte ett utskott som 2007 föreslog att lagarna skulle slås ihop. Utskottet menade att diskrimineringsärenden därmed skulle få en enhetlig och konsekvent behandling och att man också på ett bättre sätt skulle kunna hantera de tillfällen där en person blir diskriminerad på flera grunder samtidigt. Den största delen av de officiella aktörerna på jämställdhetsområdet samt många kvinnoorganisationer menade att jämställdheten mellan kvinnor och män främjas bäst genom att hålla jämställdhetslagen och likabehandlingslagen åtskilda. Man hävdade att diskriminering på grund av kön är annorlunda och kräver sin egen lag eftersom den i princip skyddar majoriteten av befolkningen, medan andra diskrimineringsgrunder typiskt gäller minoriteter. Man var också rädd att en sammanslagning skulle betyda att kön skulle hamna i skymundan till förmån för bekämpandet av annan diskriminering.
Separat i Finland, sammanslått i Sverige
Det slutade med att utskottet föreslog att lagarna inte skulle sammanslås. Nu jobbas det vidare med att förnya likabehandlingslagen, bland annat genom att utvidga dess tillämpningsområde och addera nya diskrimineringsförbud. Det ska bli förbjudet att diskriminera på flera grunder samtidigt, att diskriminera på basen av antaganden man gör om en person, eller på grund av något som gäller en persons närstående.
Också jämställdhetslagens tillämpningsområde utvidgas och lagen ska förnyas så att den även omfattar transsexuella och intersexuella personer.
Minoritetsombudet, som idag endast behandlar etnisk diskriminering, föreslås få ett utvidgat mandat som likabehandlingsombud. Arbetsskyddsmyndigheten skulle också i fortsättningen övervaka att likabehandlingslagen följs i arbetslivet, medan jämställdhetsombudet fortsätter att övervaka könsdiskrimineringen.
I Sverige valde man den andra vägen och en ny diskrimineringslag trädde i kraft den 1 januari 2009. I den nya diskrimineringslagen slogs de tidigare lagarna ihop och två nya diskrimineringsgrunder infördes: ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Samtidigt bildades myndigheten DO – Diskrimineringsombudet – genom att de fyra dåvarande ombudsmännen mot diskriminering slogs ihop.
Trots att man i Norge bibehåller de olika diskrimineringslagarna har den samlade myndigheten LDO - Likestillings- og diskrimineringsombudet - ansvarat för övervakningen av samtliga diskrimineringsgrunder sedan januari 2006.
