 |
| Illustrationsfoto: Colourbox |
av Jukka Lehtonen
– En orsak till att man inom utbildningen undviker att främja jämställdhet, vilket i och för sig är lagstadgat, är att kön
sammanhänger med så mycket känslor och kan därför vara ett ömtåligt ämne. Det är lättare att fortsätta med gammal praxis som
ofta upprepar traditionella könsmönster, än att ändra på egna vanor och bli tvungen att möta personliga upplevelser som kan
vara jobbiga, resonerar Elina Lahelma.
– Lärarutbildningen har en central roll i att främja jämställdhet och nedmontera segregering på grund av kön, konstaterade finska undervisningsministern Henna Virkkunen. Enligt Henna Virkkunen förutsätter könsmedvetenheten att lärarna inser vad könsbetingad växelverkan innebär. Genom att främja jämställdhet förstärker man möjligheterna att förebygga mobbning och öka vänskapsband över könsgränserna.
Den nordiska konferensen arrangerades av det nationella projektet ”Jämställdhet och könsmedvetenhet i lärarutbildningen” (TASUKO), som finansieras av Undervisningsministeriet och leds av Elina Lahelma. Alla finländska universitet med lärarutbildning deltar i projektet. Tack vare det ingår nu kön som studietema och perspektiv vid allt fler institutioner för lärarutbildning.
Nya pedagogiska metoder testas
Professor Guðný Guðbjörnsdóttir presenterade läget i Island och enligt henne har integreringen av könsperspektiv i lärarutbildningen stött på motstånd. Å andra sidan konstaterade hon att det under de senaste åren har startats flera studier inom ämnet. Enligt Guðbjörnsdóttir finns det en djup klyfta mellan den politiska och den praktiska nivån. Jämställdhet understöds visserligen på ett allmänt plan, men man är inte beredd att genomföra konkreta förändringar.
Docent Hillevi Lenz-Taguchi från Stockholms universitet presenterade pedagogiska lösningar som har använts inom svensk förskolepedagogik för att utmana traditionella könsmönster. En ganska vanlig metod är en könspedagogik där man försöker ändra på barnens beteende så att pojkarna lär sig att bli mer omhändertagande och flickorna lär sig aktivt handlande. Den grundläggande utgångspunkten riktar uppmärksamheten på barnen och använder ett kompletterande perspektiv utan att egentligen utmana könsuppdelningen. Flickorna lärs sådant som är “pojkaktigt” och pojkarna “flickaktigt” beteende.
Krigslek fick ny riktning
Den normkritiska pedagogiken däremot fokuserar på normer i stället för på individer och strävar efter att skrota heteronormativa antaganden. Här utmanas könets beständighet, men å andra sidan erkänns och normaliseras tidigare marginaliserade kategorier. Barnen är även här föremål för medvetandegörandet och har rollen som de som ska befrias.
 |
| Hillevi Lenz-Taguchi har utvecklat en rosa pedagogik. Foto: Privat |
Själv har Lenz-Taguchi utvecklat en pedagogik som hon kallar feministisk intraaktiv pedagogik eller rosa pedagogik (pink pedagogy). Här ligger fokus på att undersöka hur förhållandet till en själv, andra och omgivningen skapas. Den inre dynamiken leder inte till ett förutsett resultat, utan interaktionen mellan förskolelärarna och barnen spelar en central roll.
Som exempel beskrev Lenz-Taguchi hur pojkarna på ett dagis brukade leka krig med käppar, vilket ofta ledde till att någon blev arg. När förskoleläraren frågade en pojke vad hans käpp heter, började situationen utvecklas i en annan riktning. Till slut hade många av barnen käppar som hade namn och barnen berättade om deras liv. Situationen som hade utvecklats på ett problematiskt sätt ur ett könsperspektiv, fick en ny riktning genom interaktion mellan barn och vuxna.
I paneldebatten gav Christine Dreyer Alexandersen från Danmark, Åse Røthing från Norge, Susanne Kreitz-Sandberg från Sverige och Vappu Sunnari från Finland sina synpunkter på hur man kan komma vidare från nuläget. Situationen varierar mellan de nordiska länderna, men det finns även likheter i teman som gäller jämställdhet och kön. Ett tema som kom fram var behovet att utmana det cementerade, tudelade könstänkandet och i debatten lyfta fram det kulturella skapandet av kön, sexualitetens betydelse samt att kön är mångfacetterat och också inkluderar transpersoner.
