Andelen kvinnliga ambassadörer har de senaste 15 åren ökat från en väldigt låg nivå till omkring 30 procent i Finland och Norge och Sverige, medan Danmark och Island har 15 procent kvinnor. Ökningen är ett resultat av en medveten satsning på jämställdhet och rekrytering.
Forskningsprojektet Kön och makt i Norden är det första i sitt slag som kartlägger och jämför toppositioner inom politik och näringsliv i de nordiska länderna och i de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland. Sammanlagt 20 forskare har studerat utvecklingen de senaste 15 åren och utvärderat jämställdhetspolitiska insatser. Forskningsprojektet är utfört av Nordiskt institut för kunskap om kön, NIKK, på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
Om man utgår från att 40-60 procents representation för vartdera könet är en könsbalanserad representation har målet uppnåtts i parlamenten i Finland, Island och Sverige. I Danmark och i Norge är kvinnoandelen strax under 40 procent.
- De nationella parlamentens kvinnorepresentation har ökat sedan mitten av 1990-talet i alla länder utom i Norge som stannat på samma nivå, säger Kirsti Niskanen, forskningsledare på NIKK.
Samtidigt är det fortfarande tydligt att kvinnor och män återfinns inom olika områden i politiken. I norska Stortinget har till och med skillnaderna ökat de senaste åren medan skillnaderna i de andra länderna har minskat något.
– De norska stortingspolitikerna sover på lektionen. Det kan se ut som att de små steg som har tagits mot könsbalans på Stortinget, helt har tagit bort uppmärksamheten från att den könsuppdelade arbetsdelningen faktiskt har förvärrats i kommitteerna. Det säger Mari Teigen, en av de norska forskarna i projektet.
Det är framförallt på synliga positioner som är känsliga för insyn som politiken har blivit mer könsbalanserad. På kommunnivå bevakas inte jämställdheten lika intensivt och därför ser det sämre ut där än på nationell nivå.
Näringslivet har inte visat motsvarande utveckling som politiken de senaste 15 åren. Forskningsprojektets sammanställning av börsnoterade och statliga bolags ledningsstrukturer visar att näringslivet fortfarande med få undantag är en manlig bastion. Kvinnoandelen i privata bolagsstyrelser varierar mellan 7 och 36 procent i de nordiska länderna. I de statliga bolagen är det mer könsbalanserat eftersom de i allmänhet påverkas av jämställdhetslagarnas bestämmelser om jämn könsrepresentation.
Det stora undantaget är Norge som har infört en kvotering av styrelseledamöter i norska börsnoterade företag. Kvoteringen innebär att en styrelse måste ha minst 40 procent kvinnor respektive män.
De privata företagsledningarna är dock fortfarande närmast totalt dominerade av män, även i de länder där man kan se en ökning av kvinnoandelen i bolagsstyrelserna. Kvinnor på höga poster återfinns framförallt inom finans- och företagarservice samt hälsovårdstjänster.
Forskarrapporten kan läsas i sin helhet på www.norden.org. Rapportens första del presenterar resultaten från de fem nordiska länderna och de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland. Den andra delen består av olika analyser av ledande forskare på området från de nordiska länderna. På www.nikk.no finns också ett temanummer av NIKK magasin och en broschyr som presenterar forskningsprojektets slutsatser.
