| Pressmeddelande |
|
|
|
 |
Kön- och maktprojektet är det första i sitt slag som kartlägger och jämför toppositioner inom politik och näringsliv i de nordiska länderna och i de självstyrande områdena. Sammanlagt 20 forskare har studerat utvecklingen de senaste 15 åren och utvärderat jämställdhetspolitiska insatser. Forskningsprojektet är utfört av Nordiskt institut för kunskap om kön, NIKK, på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Resultaten presenteras på en konferens i Reykjavik 18-19 november.
Om man utgår från att 40-60 procents representation för vartdera könet är en könsbalanserad representation har målet uppnåtts i parlamenten i Finland, Island och Sverige. I Danmark och i Norge är kvinnoandelen strax under 40 procent.
- De nationella parlamentens kvinnorepresentation har ökat sedan mitten av 1990-talet i alla länder utom i Norge som stannat på samma nivå, säger Kirsti Niskanen, forskningsledare på NIKK. I Danmark har kvinnoandelen ökat måttligt, i Finland och i Sverige något kraftigare och i Island handlar det om en betydande ökning – från 25 till 43 procent.
I Norge och i Sverige har de politiska partiernas frivilliga kandidatkvoteringar haft betydelse för ökningen av andelen kvinnor i politiken. I Finland, som tillämpar personval, har istället uppmaningen om att rösta på en kvinna varit framgångsrik.
De nordiska regeringarna är också relativt könsbalanserade. Finland är ensamt om att ha en kvinnodominerad regering (60 procent kvinnor och 40 procent män), medan Norge och Island har hälften kvinnor och hälften män. De svenska och danska regeringarna har något mer än 40 procent kvinnor.
Samtidigt är det fortfarande tydligt att kvinnor och män återfinns inom olika områden i politiken, även om det finns exempel på kvinnliga inbrytningar i traditionellt manliga områden som finans-, utrikes- och försvarspolitik under de senaste 15 åren.
Det är framförallt på synliga positioner som är känsliga för insyn som politiken har blivit mer könsbalanserad. På kommunnivå bevakas inte jämställdheten lika intensivt och därför ser det sämre ut där än på nationell nivå. Endast Sverige kan sägas ha en könsbalanserad representation på kommunnivå med 42 procent kvinnor. Finland, Island och Norge närmar sig 40 procentgränsen, medan bara var fjärde dansk kommunpolitiker är kvinna.
- Ser man på ledningsposterna i kommunerna ser det ännu sämre ut, säger Kirsti Niskanen. I Danmark finns det bara 7 procent kvinnliga borgmästare. I Finland och på Island har kvinnoandelen bland kommunfullmäktigeordförandena stigit med cirka 10 procentenheter från mitten av 1990-talet, till 27 respektive 20 procent i dag och i Norge något mindre, från 16 till 23 procent. I Sverige har andelen kvinnor varit kring 30 procent sedan mitten av 1990-talet.
Näringslivet har inte visat motsvarande utveckling som politiken de senaste 15 åren. Forskningsprojektets sammanställning av börsnoterade och statliga bolags ledningsstrukturer visar att näringslivet fortfarande med få undantag är en manlig bastion. Kvinnoandelen i privata bolagsstyrelser varierar mellan 7 och 36 procent i de nordiska länderna. I de statliga bolagen är det mer könsbalanserat eftersom de i allmänhet påverkas av jämställdhetslagarnas bestämmelser om jämn könsrepresentation.
Det stora undantaget är Norge som har infört en kvotering av styrelseledamöter i norska börsnoterade företag. Kvoteringen innebär att en styrelse måste ha minst 40 procent kvinnor respektive män. Den genomsnittliga kvinnoandelen i alla bolagsstyrelser på Oslobörsen (både norska och utländska) har därmed ökat från 9 procent 2004 till 36 procent 2009. I Sverige har kvinnoandelen stigit från 4 procent i slutet av 1990-talet till 19 procent idag. Uppgången i Sverige kan tillskrivas en debatt som ledde till att börsen införde en kod för bolagsstyrning som föreskriver jämn könsfördelning. I de andra länderna har det inte skett någon liknande förändring.
De privata företagsledningarna är dock fortfarande närmast totalt dominerade av män, även i de länder där man kan se en ökning av kvinnoandelen i bolagsstyrelserna. Kvinnor på höga poster återfinns framförallt inom finans- och företagarservice samt hälsovårdstjänster.
I svenska börsnoterade företag finns det fler kvinnor i styrelser i företag med höga börsvärden än i företag med låga börsvärden.
Ett temanummer av NIKK magasin presenterar forskningsprojektets slutsatser. NIKK magasin kan läsas på www.nikk.no tillsammans med några fördjupande forskningsartiklar. Framöver kommer alla forskningsresultat från de nordiska länderna och de självstyrande områdena att presenteras på www.nikk.no.
Frågor kan besvaras av forskningsledare Kirsti Niskanen och kontakter kan förmedlas till forskare från alla nordiska länder och självstyrande områden.
Med vänlig hälsning,
Kirsti Niskanen Bosse Parbring
Forskningsledare Pressansvarig
Tel. +47 41 14 39 12 Tel. +47 41 38 38 19
kirsti.niskanen@nikk.uio.no bosse.parbring@nikk.uio.no
