Makten i Finland kartlagd

Illustrationsfoto: Colourbox

Forskarna har undersökt skillnader mellan mäns och kvinnors maktutövning i både det offentliga och privata; i politiken, arbetslivet, näringslivet och i familjen. Den globaliserade politiken och ekonomin samt förändringarna i välfärden har varit centrala teman i studier av statlig och institutionaliserad makt. Men man har också gjort studier ur ett historiskt perspektiv och forskat i mer vardagliga och informella relationer av makt.

Inte sedan sjuttiotalet har det gjorts någon motsvarande satsning på att studera makten i Finland. De skandinaviska länderna genomförde  alla på 1990-talet vetenskapliga maktutredningar som i stor utsträckning gjort det möjligt att jämföra maktfördelningen mellan kvinnor och män respektive land.  Men denna finska maktstudie är av lite annan karaktär.

Omfattande forskningsprogram

- Hela konceptet har varit annorlunda. I de andra nordiska länderna har maktutredningarna haft direkt anknytning till den politiska processen och ofta börjat med en önskan från politiskt håll om en undersökning. Men detta har varit ett typiskt  Finlands Akademi-forskningsprogram, säger ledaren av ett av delprojekten, Kevät Nousiainen, och hänvisar till bredden av studier med många bidrag också från de humanistiska disciplinerna.

Kevät Nousiainen har lett delprojektet "The Paradoxes of Finnish Gender Power Order: Law, Politics and Multilevel Governance" och tillsammans med andra jurister och politologer har hon koncentrerat sig på mer traditionella sätt att studera makt; vem använder politisk makt?, på vilket sätt?, vilka förändringar äger rum?, osv.

Också på det fältet ser Kevät Nousiainen skillnader i det finska angreppsättet.

- Vi har sysslat mycket med EU-frågor och har noterat ett ökande intresse för ”multilevel governance” och EU:s politiska processer. I t.ex. den norska maktutredningen uppfattade jag att tyngden låg på det nationella beslutsfattandet och att det var lite fokus på globaliseringsproblematiken. Hela invandringspolitiken hade inte heller riktigt hunnit med. 

- Sådana saker gör det svårt att nuförtiden förhålla sig enbart till ett nationellt perspektiv. Vi lever nu i en mycket mer fragmenterad värld, säger Kevät Nousiainen.

Långt kliv mellan daglig debatt och forskaransats

Att det i Finland är Finlands Akademi som sätter studier av makt på agendan förvånar inte Kevät Nousiainen som menar att man inte haft den traditionen i Finland att man från politiskt håll skulle beställa eller önska sig utredningar som ger svar på frågor om makt.

- Den idén har nog inte funnits. Möjligen hänger det också samman med det jag upplever som en stor diskrepans mellan hur det i offentligheten talas om politik och makt, och vårt sätt som forskare att studera detsamma. Det som debatteras är korruption, valfinansiering och sådant som ger en väldigt snäv bild av makt. Det är inte de frågorna vi sysslat med, säger hon.

Men förutsättningarna för att studera makt ändras i takt med att världen förändras och under avslutningskonferensen tyckte sig Kevät Nousiainen kunna uppfatta att många upplever att samhället tydligt blivit mer ojämlikt på många sätt.

- I vårt projekt har många tagit avstamp från en Foucault-präglad maktförståelse, men med en sådan teoretisk begreppsapparat blir det svårt att säga något om de stora maktförändringarna. Foucault biter inte effektivt på sådana situationer där man med traditionella medel kan se att världen blir mer ojämlik, säger Kevät Nousiainen.

 

Läs mer på Finlands akademis hemsida.