 |
Heder har blivit ett viktigt begrepp i jämställdhetspolitik och forskning i Norden de senaste tio åren. Debatten startades efter att några unga kvinnor i minoritetsmiljöer mördades av familjemedlemmar. Politiken svarade fort genom handlingsplaner och politiska insatser mot ”hedersvåld” och arrangerade äktenskap. Debatten och politiken förde också till forskning på området. Kritisk forskning visar att mediedebatt, politik, sociala insatser och forskning riskerar att göra unga kvinnor till offer som ska räddas av de jämställda länderna i Norden. Unga kvinnor med minoritetsbakgrund blir på så sätt politiska symboler. Det finns utan tvekan jämställdhetsproblem i minoritetsmiljöer, men det gör det också i majoritetssamhället. Flera forskare pekar på faran med att göra alltför stor åtskillnad mellan könsbaserad kontroll och våld som utövas i minoritets- och majoritetsmiljöer.
Island, Grönland och Färöarna bildar tillsammans Västnorden. Många kvinnor i de västnordiska glesbygdssamhällena utbildar sig och flyttar, medan männen – som ofta byggt sin identitet på att vara en god jägare eller fiskare – blir kvar i glesbygden. Både finanskrisen och klimatförändringarna skyndar på den utvecklingen och skapar sociala problem som påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män.
NIKK har under 2010 avslutat ett omfattande forskningsprojekt om kön och makt i politik och näringsliv. Medan politiken har blivit relativt könsbalanserad i de nordiska länderna, släpar näringslivet fortfarande efter. Det har lett till en debatt om kvotering av bolagsstyrelser. Norge och Island har infört en lagstiftning, medan de andra nordiska länderna har varit avvaktande till sådana åtgärder.
