Norsk politik fortfarande mansdominerad

Mari Teigen, forskare vid Institutt for samfunnsforskning, tolkar däremot inte denna moderata ökning som en indikation på att det går bra för jämställdheten.
- För det första handlar det bara om två stycken. För det andra avgörs könssammansättningen av hur många representanter Høyre och Fremskrittspartiet får in. Går det bra för dem betyder det färre kvinnor, säger Teigen.

De två borgerliga partierna har nämligen inga kvotregler. Till skillnad från de övriga fem partierna varvar de inte listorna med varannan kvinna och varannan man.
- Det är paradoxalt att Stortinget har godkänt en lag om könskvotering i näringslivets styrelser, samtidigt som frågan om könsfördelning i politiken förpassas till frivilliga lösningar inom de enskilda partierna. Det är en paradox att autonomin i politiken skulle ha större rätt att värnas än autonomin i näringslivet, säger Teigen.

I nordiska sammanhang toppar Sverige statistiken med 47 % kvinnor i sitt parlament. Island har 43 % och Finland 42 %. Sist ligger Norge och Danmark.
- Jag menar att ambitionen i norsk politik bör vara att ligga på Sveriges nivå, och inte Danmarks, säger Teigen. Antalet kvinnliga stortingsmedlemmar är viktigt för om det finns ett offentligt rum där man diskuterar jämställdhet. I Danmark är det rummet litet.

Teigen vill också fästa uppmärksamhet vid kommittésammansättningen i Stortinget. Det handlar inte bara om att kvinnor väljs in, det handlar minst lika mycket om vilka uppdrag de får i Stortingets kommittéer.
- Man kan ana en könsbestämd arbetsordning i Stortinget. Under den senaste mandatperioden har kommittéarbetet de facto gått mot en större könssegregering. Männen har dominerat finans- och försvarskommittéerna och kvinnorna har haft majoritet i familje- och kulturkomittéen, justitiekommittén och utrikeskommittén, konstaterar Teigen.
- Att vända den trenden blir en utmaning för det nya Stortinget.