Den danska föreningen Køn i Pædagogik bildades 2007 och kort därefter fick medlemmarna en önskan från bokförlaget Frydenlund om att skriva en bok riktad till lärare, pedagoger och lärarstudenter. Den 25 mars kommer resultatet – antologin Åbne og lukkede døre med Ane Kirk, Katrine Scott, Karoline Siemen och Anne Wind som redaktörer.
Katrine Scott som är masterstudent i genusvetenskap vid Lunds universitet i Sverige har studerat två förskolor i Köpenhamn. I hennes bidrag i boken beskriver hon hur personalen i förskolorna inte ser vilken betydelse kön kan ha. Det är oftast när kön kan knytas till vissa minoritetsbarn som kön får betydelse, till exempel när det diskuteras om ”besvärliga muslimska pojkar”.
- När kön är i fokus står det aldrig ensamt, säger Katrine Scott. Det är viktigt att se närmare på varför kön i första hand synliggörs i relation till vissa minoritetsbarn.
- I Danmark är inte kön en kunskapsmässig fråga man arbetar med, säger Katrine Scott. Etnicitet är med i årsplanen för en förskola, på gott och ont, men kön finns inte med. Det är inget man diskuterar.
Den ena förskolan visar stor medvetenhet kring rasism, men inte motsvarande medvetenhet kring hur olika flickor och pojkar behandlas. Så här skriver Katrine Scott:
På pædagogisk dag i den besøgte børnehave diskuteres der en episode, der er blevet observeret, hvor en af de yngre piger uden held forsøger at lege med lego med tre store drenge. En af de store piger vil også være med, men bliver af en af drengene direkte afvist med bemærkningen: »Ikke piger ind i vores by«.
Episoden förklaras av personalen med att pojkarna inte ville leka med yngre barn. Att de var flickor och att pojkarna dessutom direkt hänvisade till det, diskuterades inte alls. Om pojkarna istället hade sagt »Ikke sorte ind i vores by«, har Katrine Scott svårt att tänka sig att personalen skulle hänvisa till ålder. Då skulle istället etnicitet och rasism diskuteras.
 |
| Katrine Scott |
Katrine Scott hoppas att antologin leder till att pedagoger sätter mer fokus på kön.
- Det finns inte ett sätt att göra det på, men man måste starta med att se vad det är man gör.
- Det är krävande att arbeta med kön i skolan. Man måste arbeta med sig själv och få upp ögonen för hur man beter sig mot flickor och pojkar. Det saknas ett yrkesmässigt språk om kön i pedagogik och det är det vi gärna vill sätta fokus på.
Antologin innehåller både teoretiska bidrag och praktiska exempel kring hur pedagoger kan arbeta med till exempel normkritisk undervisning. Flera av artikelförfattarna har en bakgrund från Lunds universitet och är inspirerade av svensk forskning och erfarenheter från jämställdhetsarbete i svensk förskola och skola.
- Det är intressant att man i Sverige har en skollagstiftning som ser helt annorlunda ut än den danska, säger Katrine Scott. I den danska lagen hittar man inget om kön.
Katrine Scott upplever en trend i Danmark där man uppfattar kön utifrån biologisk skillnad. Hon menar att det är vanligare i danska skolor än i svenska. Med en sådan syn på barnen blir också manliga pedagoger viktiga på grund av deras ”manlighet”.
- Man talar om att rikta sig till det enskilda barnet i skolan och behandla det som en individ. Då blir det motsägelsefullt att samtidigt kategorisera omkring stereotypa föreställningar om kön. Man köper en biologisk premiss som inte hänger samman med den generella synen på barnen.
När Katrine Scott intervjuade en pedagog betonade han att han har ansvar att öppna dörrar för barnen. Om han inte gör det förblir dörrarna stängda för barnen. Den bilden fick också bli titeln på forskarnas antologi – Åbne og lukkede døre.
- Det är viktigt att pedagoger arbetar med kön på ett sådant sätt att de öppnar dörrar för barnen och inte stänger dem, säger Katrine Scott.
Mer information: Foreningen Køn i Pædagogik
