Publikation

28apr2009

Regnbågsfamiljer i Norden

Inte alla familjer har omfattats av traditionell nordisk familjepolitik. I NIKK:s nya kartläggning tvingar regnbågsfamiljerna oss att tänka familjebegreppet och –politiken på nytt.

av Jennie Westlund

Regnbågsfamiljers ställning i Norden_omslag2I dagens Norden är det många familjer som inte passar in i formen för en vit, västerländsk kärnfamilj bestående av ett heterosexuellt föräldrapar med gemensamma barn. Till de familjer som inte följer normen hör regnbågsfamiljerna. Hur påverkas de av familje- och välfärdspolitiken? I NIKK-publikationen Regnbågsfamiljers ställning i Norden behandlas politik, rättigheter och villkor sett ur regnbågsfamiljernas perspektiv.


Publikationen kan laddas ner som pdf

Regnbågsfamiljer är ett begrepp som ofta används för att beskriva en barnfamilj som inte följer den traditionella heterosexuella kärnfamiljens mönster. Familjen kan t.ex. bestå av två mammor, två pappor, en förälder, flera än två föräldrar eller olika former av nybildade familjer. Familjepolitik ur ett regnbågsfamiljeperspektiv innebär att man får backa ett steg och börja med att analysera själva lagstiftningen, eftersom regnbågsfamiljer och -föräldrar ofta faller utanför lagens gränser och därmed också de familjepolitiska åtgärderna. Bidragen i denna publikation har därför övervägande fokus på kampen för rättigheter, utvecklingen av lagstiftningen, dess villkor och premisser, samt argumenten som använts för att driva på eller hindra icke-heterosexuellas (och deras familjers) lagliga rättigheter.

Politik och konsekvenser

Utvecklingen på det lagstiftningsmässiga området följer liknande mönster i samtliga nordiska länder. Förenklat uttryckt handlar processen om att på olika sätt inkludera homosexuella i normen eller i den gängse lagstiftningen. Det har otvivelaktigt medfört ökade friheter och rättigheter för regnbågsbefolkningen. En sådan inkludering framstår vid första anblicken som den rätta och rättvisa vägen framåt, men inkludering till varje pris har också problematiska sidor.

Utgångspunkten för att införa t.ex. partnerskapslagarna har i samtliga länder varit en likhets- och rättighetstanke. De som kämpat för homosexuellas rättigheter har använt en politiskt verkningsfull argumentation, i vilken man hävdat att homosexualitet inte är en avvikande praxis utan en essentiell och medfödd identitet. Enligt det synsättet står de homosexuella på lika fot med alla andra och bör därför ha de samma rättigheterna. Uppfattningen av homosexualitet som en essentiell identitet är i dag mycket utbredd i den politiska antidiskrimineringsdiskursen i förhållande till homosexuellas rättigheter. Men kritiker påpekar dock att likhetsprincipen innebär ”lika på heteronormens villkor”.

På normens villkor

De som kritiserat utvecklingen menar att partnerskapslagen är normativ i det att den baserar sig på det patriarkala äktenskapet. Partnerskapslagen medför att också homosexuellas samliv assimileras i och därmed stärker det tvåsamhetsnormativa kärnfamiljsidealet. En sådan kritik ifrågasätter homosexualitet som essens eller som något medfött och tar istället avstamp i förståelsen av homo- (och hetero)sexualitet som en praxis och en konstruktion. Men att kritisera normen eller idealet när man diskuterar t.ex. en könsneutral äktenskapslag uppfattas lätt som ett motstånd mot homosexuellas rättigheter.

Gemensamt för de nordiska länderna är att dessa kritiska röster har förblivit marginella både i den politiska debatten och inom homorörelsen. Oavsett är det både intressant och relevant att fråga sig på vilket sätt politiken (och eventuellt lagens utformning) skiljer sig beroende av om man tar utgångspunkt i en förståelse av (homo)sexualitet som något givet och medfött, eller som en praktik, ett sätt att leva sitt liv. Väger kravet på rättigheter tyngre om det kopplas till ett oundvikligt faktum så som en medfödd identitet? Kunde inte också andra omständigheter legitimera kravet på rättigheter?

Barnlösa regnbågsfamiljer

Priset de homosexuella har varit tvungna att betala för att få ett civilrättsligt partnerskap erkänt, är en reglering av reproduktionen. Genom att exkludera rätten att viga sig kyrkligt och bilda familj (genom adoption och/eller assisterad befruktning) ur partnerskaps-
lagarna, kunde de i sin tid röstas igenom i de respektive nordiska parlamenten. Men kampen för att få gifta sig och bilda familj, på lika villkor som heterosexuella, fortsatte bland både aktivister och politiker efter att partnerskapslagarna antagits. Att man inte omfattats av varken lagens beskydd eller regleringar har naturligtvis inte betytt att det inte bildats regnbågsfamiljer. Lagar hindrar inte människor från att skaffa barn, men de påverkar på vilket sätt, och de fastställer vilka juridiska rättigheter barn i regnbågsfamiljer har till sina föräldrar, och vice versa. 

Utmanar reproduktionens gränser

En av de viktigaste kamperna för regnbågsfamiljer har kretsat kring frågan om assisterad befruktning. Även om partnerskapslagarna var kontroversiella och processen tog sin tid har lagstiftningen för att reglera assisterad befruktning varit ännu mer omtvistad. Frågan om vem som skall få delta i reproduktionen utmanar det heterosexuella kärnfamiljsidealet på ett genomgripande sätt. En jämförelse mellan t.ex. Sveriges och Finlands lagtexter på detta område illustrerar två länders olika normativa gränsdragningar. Lagarna drar gränser för vem som omfattas av lagen och på vilka villkor. I båda länderna grundar sig lagstiftningen på en kärnfamiljsdiskurs, men till skillnad från den finska lagen är den svenska tvåsamhetsnormativ i det att den förutsätter en kärnfamilj (som också kan bestå av två kvinnor). Den finska lagen är å sin sida heteronormativ i det att den enbart erkänner olikkönade par (trots att den godkänner att alla kvinnor oavsett civilstånd kan ges assisterad befruktning, däribland alltså även lesbiska kvinnor). I Sverige kan alltså inte ensamstående kvinnor få assisterad befruktning, vilket de kan i Finland, medan den biologiska mammans partner är helt osynlig i den finska lagtexten, vilket hon inte är i Sverige. Detta är ett exempel på olika normativa gränser i den nordiska lagstiftningen, som utestänger vissa familjeformer och inkluderar andra.

Det är uppenbart att regnbågsfamiljernas mångfald och okonventionella former utmanar både familjebegreppet, politiken och lagstiftningen. Inte desto mindre är det viktigt att stöda och trygga barnen och föräldrarna i deras familjegemenskap. Det är ett påtagligt behov i regnbågsfamiljernas vardag att man skapar trygga juridiska ramar kring deras familjer och lagstadgar familjemedlemmarnas relationer till varandra. Det vill säga att man helt enkelt ser och erkänner dem som en familj.

Unik nordisk kartläggning

Artiklarna i denna publikation utgör tillsammans en unik kartläggning av regnbågsfamiljernas och -föräldrarnas situation i Norden. De ger en översikt av den historiska utvecklingen av lagstiftning och reformer inom social-, familje- och hälsopolitiken som berör regnbågsfamiljer i de nordiska länderna. Bidragen anlägger samtidigt ett kritiskt perspektiv på själva premisserna för den politiska diskussionen och på lagstiftningens utformning. Var går gränserna för vad som betraktas som en familj? På vilka villkor tilldelas regnbågsfamiljer rättigheter? Handlar det bara om att normalisera och reglera de avvikande familjerna, eller kan också normen ifrågasättas och omform(uler)as?

Regnbågsfamiljers ställning i Norden. Politik, rättigheter och villkor kan laddas ner som pdf.

Publikationen är ett resultat av ett projekt kring familje- och välfärdspolitiska ordningar i Norden som NIKK utfört på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Läs mer om projektet.