Voldtægt version 2.0

Overalt i Norden moderniserer politikerne i disse år voldtægtslovgivningen. Nye tiders seksuel selvbestemmelse og kønsfrihed er på vej ind. Men ikke alle forandringer er lige populære. Læs mere

Seksuelt misbrukt – og mann

Voldtekt og seksuelle overgrep begås av menn mot kvinner, lyder den herskende forestillingen i samfunnet vårt. Hvilken betydning har dette for menn som er utsatt for seksuelle overgrep? Læs mere

Skolemassakrene i 2007 og 2008 sjokkerte det finske samfunnet. Media, eksperter og politikere lette etter bakenforliggende årsaker til voldshandlingene. Selv om det var menn som sto bak, var det ingen diskusjon om det kjønnsrelaterte ved massakrene, til tross for at Finland generelt regnes som et likestilt land. Den offentlige diskusjonen etter massakrene rekonstruerte snarere oppfatninger om hva rasjonelle og irrasjonelle menns voldsutøvelse består i. Læs mere

Den usynlige vold

Vold i LGBT-forhold er et overset problem i samfundet. Det betyder, at de voldsudsatte ikke får den hjælp, de har brug for. Læs mere

När kvinnor slår

Flera forskningsstudier visar att det är lika vanligt att kvinnor utövar våld i nära relationer som att män gör det. Det har lett till en intensiv debatt om hur våldet ska förstås. En del forskare menar att det är dags att förändra synen på kvinnan som offer för mäns våld. Læs mere

Medling vid våld i nära relationer– lösning eller problem?

Medling i brottsfall eller "reparativ rättvisa" (restorative justice) har blivit betraktad som ett konstruktivt sätt att hantera brott. Reservationer har dock uttryckts i relation till vissa typer av brottsfall. Framförallt vid våld i nära relationer är myndigheter, forskare och kvinnoorganisationer inte helt eniga. Læs mere

Global protestbølge mot voldtekt

Debatten om voldtektsofres rettssikkerhet krysser landegrenser. Nordiske forskere mener at ofrenes møte med politi og rettsvesen kan forbedres. Læs mere

Publikation

Mye prat, lite handling

De nordiske landene har fått kraftig refs av Amnesty i en rapport om voldtekt i Norden. Tross fine ord, er bekjempelse av voldtekt sjelden høyt prioritert. Læs mere

Interview

Voldsforsker Kristin Skjørten: – Vi trenger flere perspektiver

Hvem er mannen som slår? Kan han finne et alternativ til vold? Hva er kvinners erfaringer med å leve i en voldelig relasjon? Og barna – de som har opplevd vold fra en far eller en mor – ser samfunnet (og rettsvesenet) dem? Læs mere

Snälla fäder och en våldsam pappa? Barns tolkningar av fäders våld

Barn som erfarit att pappan utsatt mamman för våld, kan relatera pappans våld till föreställningar om att en del fäder är våldsamma och andra inte. De kan även fokusera på den egna pappans många olika sidor. Om den egna pappan inte tillskrivs våld, så kan fäder ses som “goda utan undantag”. Læs mere

Kjærlighet, autoritet og magt. Om å være mor og far for norsk ungdom

Det er mødrene som setter grenser i norske hjem. Men når konflikten mellom moren og en sønn eller datter eskalerer, blir konflikten avsluttet av faren. Fedrenes maktbruk blir opplevd som legitim, mens mødrenes makt oppfattes som uforenlig med godt moderskap. Læs mere

Grupper för våldsamma män: Könskonstruktion i behandlingsarbete

I ett perspektiv är mannen som slår en kvinna skamlig och värd förakt. I ett annat har han har rätt att uppfostra sin kvinna. Behandlingsgrupper för våldsamma män är arenor för konfliktfyllt och komplext identitetsarbete. Læs mere

Mäns våld i Danmark och Sverige

Forskning och politik verkar ha hamnat på efterkälken i Danmark jämfört med Sverige när det gäller mäns våld. Frågan är – varför? Læs mere

Interview

Krisesenter: Feminisme eller profesjon?

– Vi ønsker gjerne profesjonelle psykologer og sosionomer velkommen til krisesentrene, men da må de først ta feministiske briller på, sa Gudrun Jónsdóttir, talskvinne for islandske Stígamót i sitt foredrag på konferansen ”Nordiske kvinner mot vold” i Kristiansand i Norge i september 2004. Over 180 deltagere fra hele Norden deltok, blant dem også kjønns- og voldsforskere. Læs mere

Fanget mellem liv og lov

Voldsramte minoritetskvinder kan vælge at blive i det voldelige ægteskab, indtil de kan få en permanent opholdstilladelse – eller de kan forlade ægtemanden og håbe, at de bliver en af de udvalgte, som får ophold. Begge dele er potentielt med livet som indsats. De er fanget mellem lov og liv. Læs mere