Av Lotta Löfgren-Mårtenson och Sven-Axel Månsson
Den lätttillgängliga pornografin i dagens samhälle både upprör och oroar vuxenvärlden. Men hur ser unga tjejers och killars erfarenheter och konsumtion av pornografi egentligen ut och hur resonerar de kring sina erfarenheter? Vilken betydelse har ålder och kön i detta sammanhang?
Denna artikel fokuserar på några av de resultat som framkommit i en studie som bygger på samtal med svenska ungdomar om deras erfarenheter och upplevelser av pornografi. Studien har genomförts som en del i NIKKs nordiska projekt om unga, kön och pornografi.
Under senare år har ”vuxensamhällets” oro för vilka konsekvenser den ökade pornografiexponeringen skall få för det uppväxande släktet, för barn och ungdomar blivit alltmer uppmärksammad. Debattens vågor har gått höga. Uttryck som sexualiseringen och/eller pornofieringen av det offentliga rummet har använts för att beskriva en upplevelse av hur pornografin, dess bildspråk och sexuella koder, infiltrerar och genomdränker vardagslivet och kulturen i det senmoderna samhället.
Vi har intervjuat 73 svenska skolungdomar i åldern 14-20 år, både enskilt och i fokusgrupper. Avsikten har varit att få kunskap om deras erfarenheter av pornografi, vad de använder den till, i vilka situationer de konsumerar den samt vilka innebörder och konsekvenser som ungdomarna själva uppfattar att pornografin har för dem och för deras syn på kön och sexualitet.
Vår analys tar avstamp i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på sexualiteten, på sexuella uttrycksformer och beteenden (Weeks 1994, Lewin 1994). Ett grundantagande i detta perspektiv är att det är i samspelet med andra som vi lär oss hur vi skall tänka och handla sexuellt i olika situationer. I denna anda använder vi oss av Gagnons och Simons (1973) klassiska teori om sexuella script. Genom vår sexuella socialisation lär vi oss våra manus på samma sätt som skådespelare lär sig sina roller. Vi lär oss varför vissa saker får oss att känna oss sexiga och inte andra. Enkelt uttryckt är scripten en slags manual för sexualitetens när, var, hur, med vem och varför. Scripter är dock aldrig statiska, dessutom ser de olika ut i olika kulturer. De kan också variera beroende på situation, vilka som är inblandade och med vilken erfarenhetsbakgrund individen gör entré i en sexuell situation. En intressant fråga är förstås vilken roll pornografin spelar i utformandet och innehållet i dessa script, både för män och kvinnor.
Alla har sett porr
Intervjuerna visar att ungdomarna anser sig vara omgivna av, och ständigt exponerade för, bilder och budskap med ett explicit sexuellt innehåll både i det fysiska och virtuella rummet, dvs. i reklamen, populärkulturen och på Internet. Samtliga uppger att de kommit i kontakt med pornografi, antingen frivilligt eller ofrivilligt; frivilligt i betydelsen att man själv sökt sig till pornografin, ofrivilligt i betydelsen att man utan egen aktiv medverkan exponerats för pornografi i ord och bild. Internet visar sig vara den utan jämförelse viktigaste orsaken bakom den explosionsartade exponeringen av pornografi, som svenska ungdomar utsatts för under senare år. På nätet kan användaren både anonymt och i princip kostnadsfritt komma i kontakt med pornografi på ett sätt som tidigare i historien inte var möjligt.
Sammantaget framträder tydliga könsskillnader när det gäller beteende- och handlingsmönster i förhållande till pornografi. Som väntat gäller det också attityderna till fenomenet. I vår undersökning är betydligt fler killar än tjejer både mer aktiva konsumenter och mer positiva till pornografi överlag. På denna punkt överens stämmer resultaten helt och hållet med andra samtida svenska och skandinaviska studier på området (Hammarén & Johansson 2002, Rogala & Tyden 2003, Tydén & Rogala 2004, Häggström-Nordin m.fl. 2005).
Trots dessa skillnader mellan killar och tjejer, råder dock samstämmighet på en punkt: både killar och tjejer anser att det är ”naturligt” att killar är mer intresserade av porr än tjejer, eftersom den är gjord ”för och av män”.
Umgängesform
Vidare kan vi urskilja i huvudsak tre användningsområden eller funktioner för pornografi i ungdomarnas värld. Dessa är, utan inbördes rangordning, porr som umgängesform, porr som kunskapskälla och porr som inspirationskälla för sexuell upphetsning. Porr som umgängesform är inte i första hand en fråga om att bli sexuellt upphetsad, utan här är det i stället det inbördes samspelet mellan betraktarna som står i fokus. Det som sker på datorskärmen eller tv-rutan utgör närmast en förevändning för att observera och testa sina egna och andras reaktioner på porraktörernas sexuella handlingar, deras utseende och kroppar. Genom de kommentarer som fälls i rummet, förmedlas naturligtvis information, både direkt och indirekt, om vad som anses normalt eller avvikande; skämten, skratten, suckarna blir en slags normativ vägledning för den unge och kanske sexuellt oerfarne betraktaren.
Kunskapskälla och inspiration
Pornografin fungerar ibland också som direkt kunskapskälla för ungdomarna. Man tycker att man lär sig saker man inte visste förut. Man får tips, till exempel om nya eller annorlunda samlagsställningar och/eller om hur man kan tillfredsställa en partner sexuellt. Vårt intryck av intervjuerna på denna punkt är att denna kunskap silas hårt av ungdomarna; det är oftast ingenting man sväljer okritiskt. Kunskapsinhämtning via pornografin sker inte i ett vakuum. Precis som på andra områden i livet hämtas kunskap när det gäller sex från olika håll, beroende på vilka källor man har tillgång till och bedömer som trovärdiga och användbara – vilket i sin tur hänger samman med vilka erfarenheter man har. Klart är att pornografin ibland uppfattas som en ”trovärdig” källa. Men ännu oftare betraktar ungdomarna innehållet som överdrivet, förvridet eller direkt falskt. I vissa fall alstrar denna kunskap ett direkt motstånd bland ungdomarna. Man tar avstånd eller slår helt enkelt dövörat till. På denna punkt tillhör tjejerna oftare än killarna de hårdaste och mest skoningslösa kritikerna. Det tredje användningsområdet är, åtminstone ytligt sett, det mest uppenbara, nämligen pornografin som inspiration för att bli sexuellt upphetsad, antingen ensam eller tillsammans med någon partner.
Vårt intervjumaterial visar också på intressanta skillnader mellan ungdomar i olika åldrar. Med ålder följer i allmänhet erfarenhet; i unga år kan ett eller ett par års skillnad betyda mycket. Mot denna bakgrund menar vi att man helt enkelt kan tala om olika ”pornografikarriärer”. Här samvarierar dessutom ålder med kön. När det gäller killarna ser vi alltså ett mönster, som innebär att man tittar mycket på porr i de yngre tonåren. I takt med ackumulerandet av egna sexuella erfarenheter tycks emellertid intresset svalna, åtminstone i viss utsträckning. Det är först och främst användningen av porr som kunskapskälla och i viss utsträckning som umgängesform som minskar. När man använder porr, så är det framförallt som inspiration och stimulans för sexuell upphetsning.
För tjejerna ser ”karriären” helt annorlunda ut; i princip förhåller det sig precis tvärtom, jämfört med killarna. Ju äldre man är, desto mer använder man porr, även om det fortfarande sker i betydligt mindre omfattning än bland killarna. Om man gör det, så sker det tillsammans med den man är ihop med och/eller har en sexuell relation med. De tjejer som är mest positiva till pornografi återfinns bland de äldre i vårt material. Samtidigt är det bland de äldre tjejerna som vi också återfinner dem som är allra mest kritiska till porr. Genomgående finns en större ambivalens till hela fenomenet hos tjejerna än bland killarna. Ibland kan porr vara upphetsande, intressant och spännande, men oftare är det äckligt och avtändande (se också Svedin & Åkerman 2006). Hur som helst, i de äldre tonåren tycks alltså ske en viss könsmässig konvergens i betydelsen att tjejer i någon mån blir mer positiva ju äldre de blir medan killarna istället tenderar att bli något mer kritiska och negativa, vilket innebär att man närmar sig varandra någonstans i mitten på skalan.
Hur ska vi då tolka och förstå att en del tjejer blir mer positiva till porr ju äldre de blir? Betyder det att de blir mer frigjorda, självständiga och öppna inför olika slags skildringar av sex, eller skall det tvärtom tolkas som en anpassning till partnerns önskningar och behov av att se pornografi? De intervjuade tjejerna berättade att det framför allt är tillsammans med en pojkvän som de har sett pornografi, inte när de är ensamma. Är det kanske ännu inte socialt tillåtet för tjejer att öppet medge att man konsumerar pornografi på egen hand? I Bergs (1999) forskning om tjejer och pornografi framkommer tydligt tjejernas ambivalens inför sexuell upphetsning i samband med pornografi. Efter ett visst ”lirkande” berättade tjejerna för Berg att, visst, tänder de på pornografi, det händer saker i kroppen. Samtidigt var de noga med att framhålla att det är ingenting man pratar öppet om, såvida man vill ha hedern i behåll. Samtidigt finns det mycket som tyder på att tjejerna, och vissa killars, tveksamhet till porr i stor utsträckning har med själva innehållet att göra, det vill säga med det pornografiska scriptet såsom det gestaltar sig i merparten av den kommersiella pornografin. Frågan är förstås om fler kvinnor skulle konsumera pornografi om den gjordes på ett annat sätt, det vill säga om bildspråket, estetiken och den sexuella interaktionen mellan aktörerna såg annorlunda ut. Hur skulle dessa filmer eller bilder i så fall se ut? Vilket eller vilka script skulle de följa och hur skulle aktörernas roller gestalta sig?
I en sådan diskussion finns anledning att fundera över exakt vad det är som så ofta erotiseras i det manligt definierade porno-scriptet. Dworkin framhåller att underkastelse och förnedring är själva kärnan i bilden av den sexuella njutning, som förmedlas av pornografin (1981). I det perspektivet är det inte svårt att förstå att pornografin normalt sett inte attraherar kvinnor, annat än av mycket speciella skäl. Tillika genomsyras vår kultur av sexistiska föreställningar om kvinnors sexualitet (Kimmel 2005, 84). I dessa ingår motstridiga fantasier om kvinnor som å ena sidan passiva och asexuella och å andra sidan omättliga och krävande. Dessa förställningar förvirrar både män och kvinnor. Till yttermera visso tenderar de att paralysera kvinnor och kväva anspråken på rätten till en egen sexualitet. När vi förstått att dessa föreställningar är grundstoff i det allra mesta av den manligt färgade pornografi som sprids till både vuxna och ungdomar i vårt samhälle, så inser vi att dess erotiska attraktionsvärde för kvinnor är begränsat.
Befästar ojämlighät?
Samtidigt vet vi att pornografin är en viktig del av det manliga sexuella scriptet, vilket i sin tur fungerar som en vital, för att inte säga helt central, bekräftelse av maskuliniteten. Mot den bakgrunden förstår vi att sexualiteten inte på något område, allra minst på pornografins, kan frikopplas från innebörderna av relationerna mellan könen i vårt samhälle. Förvisso vet vi att det pornografiska scenariot handlar mer om fantasi än om verklighet. Samtidigt är stoffet för denna fantasi inte utan förankring i det verkliga livet; snarare är det väl så att det verkliga mötet återskapas och erotiseras i fantasin. Sålunda tenderar pornografin att legitimera och befästa en ojämlik och fördomsfull syn på sexualiteten och relationerna mellan könen.
Hur unga män och kvinnor hanterar dessa budskap är naturligtvis en viktig fråga. Den samlade bilden av vår studie talar alltså om för oss att pornografin på ett sätt som aldrig förr i historien ingår i ungdomars vardagsverklighet. Det pornografiska scriptets genomslag är tydligt. Samtliga ungdomar vi har pratat med har påverkats så till vida att scriptet aktualiserat den dubbelhet och kluvenhet som finns både hos individen själv och i hennes omgivning, när det gäller sexualitet i allmänhet och pornografi i synnerhet. Porrens karaktär av förbjuden njutning, spänningsförhållandet mellan farlighet och begärlighet både lockar och avskräcker. Å ena sidan framhålls det farliga och destruktiva, å andra sidan det normala och vardagliga – ”alla ser det, alla gör det, den finns överallt”.
Inte utan motstånd
Att växa upp med en allestädes närvarande och lättillgänglig pornografi tycks för en del leda till en förhållandevis avdramatiserad och i vissa fall lättvindig syn på sexualiteten, både bland tjejer och bland killar. Samtidigt har vi genom samtalen med ungdomarna också fått många exempel på den kritiskt granskande blicken. De flesta sväljer inte pornografins budskap utan motstånd. En del, oftast tjejer engagerar sig aktivt mot porren och peppar varandra att stå emot killarnas pockande krav på att de ska vara ”porriga”. Killarna är inte okritiska, de heller. Pornografin lockar men skrämmer också, inte minst genom bristen på medmänsklighet och värme. Bilden vi får är alltså komplex och långtifrån entydig.
Kilder
Berg, Lena (1999) ”Lagom är bäst”. Unga tjejers syn på sexualitet och pornografi. Stockholm: Bilda Förlag.
Dworkin, Andrea R. (1981) Pornograpy: Men Possessing Women. New York: Perigee Books.
Gagnon, John H. & Simon, William (1973) Sexual conduct. The social sources of human sexuality. Chicago: Aldine Publishers Company.
Kimmel, Michael S. (2005) The Gender of Desire. Essays on Male Sexuality. New York; State University of New York Press.
Lewin, Bo (1994) Sexualiteten som social konstruktion. I Per-Olov Lundberg (red.) Sexologi. Falköping: Almqvist & Wiksell
Medicin och Liber Utbildning.
Månsson, Sven-Axel, Daneback, Kristian, Tikkanen, Ronny & Löfgren-Mårtenson, Lotta. (2003) Kärlek och sex på Internet. Nätsexprojektet 2003:1. Göteborg: Göteborgs universitet och Malmö Högskola.
Svedin, Carl-Göran & Åkerman, Ingrid (2006) Ungdom och pornografi – hur pornografi i media används, upplevs och påverkar pojkar
respektive flickor. I Koll på porr – skida röster om sex, pornografi, medier och unga. Medierådet.
Weeks, Jeffrey. (1986) Sexuality. London och New York.: Routledge.
Første gang publisert i NIKK magasin 2 2006 © NIKK
