Klimat

De nordiska länderna vill gå före internationellt och visa vägen i arbetet mot klimatförändringarna. På vissa områden är Norden världsledande, men regionen tillhör samtidigt den delen av världen som bidrar mest till problemet. Här belyser vi sambandet mellan klimatförändringar och kön. 

Klimatförändringarna slår hårdast mot världens allra fattigaste och en majoritet av dem är kvinnor. Utsattheten är särskilt stor för barn, äldre, hbtq-personer och andra grupper som redan har en marginaliserad position i samhället. Med mindre resurser följer sämre förutsättningar att förbereda sig för ett förändrat klimat. Det blir också svårare att återhämta sig efter exempelvis naturkatastrofer, som spås bli fler i framtiden.

Kvinnor och barn löper 14 gånger högre risk än vuxna män att dö vid en naturkatastrof, visar en studie från 2007. När Burma drabbades av svåra översvämningar år 1999 var hela 90 procent av dem som dog kvinnor. Den ojämna könsfördelningen bland offren berodde bland annat på att varningarna bara nådde fram till dem som befann sig på allmänna platser, vilket var män.

Effekterna i Norden

I de nordiska länderna drabbar klimatförändringarna särskilt inuiter och samer. Folkgruppernas kulturellt betydelsefulla näringsgrenar hotas av mildare väder, kortare vintrar, förändrad vegetation och försurande nedfall. Klimatförändringarna påverkar särskilt de sysslor som män traditionellt utför, som jakt och fiske på Grönland och renskötsel i Sápmi. På Grönland har inuitjägarnas samhällsställning sjunkit med fattigdom och sociala utmaningar som följd. Många har bytt arbete och flyttat till större byar, där livsvillkoren ser annorlunda ut. De förändrade förutsättningarna för de traditionellt manliga sysslorna har gjort att många familjer i större utsträckning än tidigare har blivit beroende av kvinnors yrkesarbete. Detta utmanar könsnormerna och kan leda till ökade möjligheter för kvinnor, men det riskerar också att påverka mäns identitet och självkänsla på ett negativt sätt.

Män gör större ekologiska avtryck

Kvinnor och män påverkas inte bara av klimatförändringarna i olika utsträckning. Grupperna påverkar också klimatet på olika sätt. Kvinnor och män möter olika normer och förväntningar vilket leder till skillnader i livsstil och beteende. Att förstå skillnaderna mellan kvinnors och mäns klimatpåverkan är viktigt för att kunna genomföra effektiva och riktade insatser för ett bättre klimat. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att kvinnor och män inte är homogena grupper och att livsstil och beteenden skapas i ett samspel mellan olika faktorer. Detta är viktigt för att undvika att kvinnor och män tillskrivs olika beteenden och att könsstereotyper förstärks.

Här är några exempel där kvinnors och mäns klimatpåverkan skiljer sig åt:

Mat

Under de senaste åren har köttkonsumtionens påverkan på klimatet uppmärksammats allt mer. Att män äter mer kött än kvinnor är belagt i flera studier. Enligt en dansk undersökning från 2006 äter män i genomsnitt 139 gram kött per dag, medan kvinnor äter 81 gram. Undersökningar visar även att kvinnor generellt är mer kostmedvetna än män. Kvinnor är till exempel mer benägna att köpa ekologisk mat. Däremot visar en finsk undersökning att kvinnor som bor i singelhushåll är de som slänger mest mat.

Transport

Kvinnor och män har olika resmönster. Män flyger mer och kör mer bil medan kvinnor oftare åker kollektivtrafik. Män reser också generellt längre än kvinnor. Att det ser ut så beror bland annat på att män ofta har längre till jobbet medan kvinnor arbetar nära hemmet. Mansdominerade arbetsplatser ligger ofta i stadskärnan medan kvinnodominerade arbetsplatser, som skola och förskola, i större utsträckning finns utspridda i olika delar av samhället. Resvanorna påverkas också av normer och förväntningar kopplade till kön. Till exempel har bilen blivit en viktig maskulinitetssymbol.

Konsumtion

Konsumtionen i den rika delen av världen innebär stora påfrestningar på klimatet och vissa nordiska länder finns bland dem som konsumerar mest. Ur ett jämställdhetsperspektiv är konsumtionsfrågan komplex. Forskning visar att utsläppen ökar med högre inkomst, bland både kvinnor och män. Konsumtion har traditionellt setts som feminint och i hushållen är det ofta kvinnor som står för de gemensamma inköpen. Sammantaget är dock mäns konsumtion mer energiintensiv och miljöskadlig.

Positiv utveckling i Norden

Om alla på jorden levde som invånarna i Norden skulle ett jordklot inte räcka, utan det skulle behövas tre-fyra stycken. Det visar Världsnaturfondens jämförelse av olika länders ekologiska fotavtryck, där flera nordiska länder finns högt på listan över värstingarna. De nordiska länderna står alltså inför stora utmaningar, men det finns även positiva tendenser.

Sedan mitten av 1990-talet har de nordiska ekonomierna vuxit med 45 procent samtidigt som koldioxidutsläppen har minskat med nästan 17 procent. Sverige och Finland har kommit långt med biodrivmedel, och Island är ledande i att tillvarata energin från vulkanisk aktivitet. Norge har högst andel eldrivna fordon i världen och i danska städer cyklas det mer än någon annanstans.

De nordiska länderna har också på olika sätt uppmuntrat och drivit projekt där klimatfrågan har belysts ur ett jämställdhetsperspektiv. Finland och Island har till exempel stöttat Women Delegates Fund, som gör det möjligt för kvinnor från Syd att delta vid internationella klimatförhandlingar. För paradoxalt nog har de som drabbas hårdast av klimatförändringarna minst möjligheter att göra sina röster hörda när det diskuteras.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet