Sverige

Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Jämställdhetspolitisk organisering i Sverige idag
Jämställdhetsintegrering i Sverige
Jämställdhetsarbete i Sverige – en bakgrund
Bård: Sverige

Sveriges jämställdhetspolitiska mål

Jämför med | Danmark | Finland | Färöarna | Grönland | Island | Norge | Åland |

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter på livets alla områden.

Den svenska regeringen har formulerat fyra delmål som huvudsakligen styr regeringens jämställdhetspolitik:

  • En jämn fördelning av makt och inflytande
  • Ekonomisk jämställdhet
  • Jämställd utbildning
  • Jämställd hälsa
  • En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
  • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Till toppen av sidan

Jämställdhetspolitisk organisering i Sverige idag

Jämför med  | Danmark| FinlandFäröarna | GrönlandIsland | Norge | Åland |

Den svenska regeringens huvudsakliga strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen är jämställdhetsintegrering. Det innebär att alla statsråd ansvarar för jämställdhet inom sina ansvarsområden. Jämställdhetsministern ansvarar för samordning av jämställdhetspolitiken. Sedan valet 2014 är Jämställdhetsenheten placerad vid Socialdepartementet. Jämställdhetsenheten arbetar också med att samordna regeringens jämställdhetspolitik. På regional nivå finns det särskilt sakkunniga i jämställdhet vid samtliga länsstyrelser. Länsstyrelserna har i uppgift att verka för de jämställdhetspolitiska målens genomslag på regional nivå.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet under Kulturdepartementet som har i uppgift att se till att diskrimineringslagstiftningen och föräldraledighetslagen efterlevs, samt verka för att skapa lika möjligheter för alla individer. DO har även till uppgift att se över jämställdhetsplaner och att utveckla metoder för aktörer som arbetsgivare, universitet och skolor för att säkerställa att diskriminering förhindras. DO arbetar med sju diskrimineringsgrunder, varav kön är en.

Nämnden mot diskriminering är en instans som har möjlighet att genom vite ålägga arbetsgivare och utbildningsanordnare att vidta åtgärder mot diskriminering, till exempel diskriminering på grund av kön.

Till toppen av sidan

Jämställdhetsintegrering i Sverige

Jämför med | Danmark | Finland |Färöarna | GrönlandIsland | Norge | Åland |

Illustration: Emma Hanquist

Illustration: Emma Hanquist

Jämställdhetsintegrering är regeringens huvudsakliga strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen sedan 1994 och presenterades som sådan första gången i propositionen Jämställdhetspolitiken: Delad makt – delat ansvar (prop. 1993/94:147. Jämställdhetsintegrering syftar till att skapa förutsättningar för att jämställdhet ska genomsyra hela regeringens politik. Jämställdhetsintegrering kombineras med särskilda jämställdhetspolitiska åtgärder för att stimulera, utveckla och påskynda förändringsarbetet inom särskilda, prioriterade områden.

På nationell nivå pågår ett utvecklingsprogram för Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter (JiM). Sedan 2016 ingår totalt 60 verksamheter i programmet. Syftet med JiM är att stärka och vidareutveckla statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. Målet med programmet är att deltagande myndigheters verksamhet ska utvecklas så att den ännu bättre bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Myndigheterna erbjuds stöd i sitt arbete från Göteborgs universitet, där Nationella sekretariatet för genusforskning finns.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets kommuner, landsting och regioner. SKL stödjer sina medlemmar i arbetet med jämställdhetsintegrering. SKL beviljades under 2008–2013 sammanlagt 245 miljoner kronor av regeringen för att stödja utvecklingsarbete kring jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting och regioner genom ”Program för Hållbar Jämställdhet” (HåJ). SKL genomför nu, med stöd från regeringen, projektet ”Kunskapsspridning genom modellkommuner”. Projektet är ett sätt att ytterligare stärka arbetet med jämställdhetsintegrering hos deltagande kommuner och förvalta de kunskaper och erfarenheter som vunnits genom ”Program för Hållbar Jämställdhet”. Projektet ska pågå 2015-2018.

Till toppen av sidan

Jämställdhetsarbete i Sverige – en bakgrund

Jämför med | Danmark | FinlandFäröarna | Grönland | Island | Norge | Åland |

Forskningsrapporten Kvinnors liv och arbete (1962) blev startskottet för organiseringen av jämställdhetspolitiken i Sverige. Begreppet könsroller introducerades och i mitten av 1960-talet lades de första motionerna om en sammanhållen lagstiftning mot könsdiskriminering. År 1973 tillsattes Delegationen för jämställdhet mellan kvinnor och män. Studier har identifierat delegationen som en del av institutionaliserandet av svensk jämställdhetspolitik. Institutionaliseringen av jämställdhetspolitiken stärktes vidare av Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet (1979), följd av den första Jämställdhetslagen (1980). Dessa lagar följdes av Jämställdhetslagen (1991), som sedan ersattes av Diskrimineringslagen (2009).

I Sverige finns två centrala utredningar för jämställdhetspolitikens bakgrund. År 1994 kom propositionen ”Delad makt – delat ansvar” och år 2005 kom en jämställdhetspolitisk utredning, ”Makt att forma samhället och sitt eget liv: jämställdhetspolitiken mot nya mål”.

Jämställdhetsärenden behandlades mellan 1974 och 1991 av Arbetsmarknadsdepartementet. Sedan år 1991 har ansvaret för jämställdhetsärenden förflyttats mellan olika departement, inklusive Kulturdepartementet (1993), Socialdepartementet (1994-95), Statsrådsberedningen (1995, 2003-2004), Civildepartementet (1996), tillbaka till Arbetsmarknadsdepartementet (1996-1998), Jordbruksdepartementet (1998-2003), Justitiedepartementet (2003-2006), och Integrations- och jämställdhetsdepartementet (2006-2010). Posten för jämställdhetsministern har under jämställdhetspolitikens framväxt sett olika ut, och ofta kombinerats med flera ansvarsområden.

Till toppen av sidan

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet