De vill satsa på jämställdhet inom polisen

I de baltiska och nordiska länderna är det få kvinnor som har höga chefsbefattningar inom polisen. En anledning är svårigheter att kombinera arbetet och familjeliv. I slutet av maj arrangeras ett seminarium i Riga om förutsättningarna för att förena polisyrket med att ha familj i de nordiska länderna och Baltikum.

För 16 år sedan bildades ett nordiskt-baltiskt nätverk för kvinnliga poliser. En viktig uppgift för nätverket är att anordna konferenser om jämställdhet, där såväl problem som framgångsrika initiativ på jämställdhetsområdet lyfts fram. Ordförandeskapet roterar mellan de fem nordiska och tre baltiska länderna och innehas sedan i september förra året av Lettland.

– Nätverket är särskilt viktigt för de baltiska länderna. Genom goda exempel från de nordiska länderna hoppas vi bland annat att andelen kvinnliga poliser i ledande befattningar ska öka, säger Inese Volosevica, nätverkets nuvarande ordförande och chef för den den lettiska polisens internationella enhet.

Inese Volosevica

I oktober beviljades nätverket, som består av kvinnliga representanter från polismyndigheterna, polisutbildningarna och polisfacken i medlemsländerna, medel från Nordisk jämställdhetsfond. Inom ramen för ett ettårigt projekt anordnas bland annat ett seminarium i Riga den 31 maj – 1 juni om jämställdheten inom polisen i Norden och Baltikum. Särskilt fokus ligger på arbetsförhållandena och hur det går att kombinera polisarbete med att ha familj.

– I de baltiska länderna är det svårt för kvinnor att kombinera familjeliv med att arbeta inom polisen. I nästan alla familjer i Baltikum är det kvinnan som har huvudansvaret för familjen och barnen. Vid en skilsmässa bor 99 procent av barnen med sin mamma och träffar sin pappa på helger och lov – om pappan vill. Det gör att det är svårt för kvinnor att arbeta skift och sena kvällar, säger Inese Volosevica, som är ansvarig för konferensen.

Vilka är de största bristerna på jämställdhetsområdet inom polisen i nätverkets medlemsländer?
– Det är ett problem att det inte finns skriftliga handlingsplaner för jämställdhetsarbetet i de baltiska länderna. Men en tydlig strategi skulle jämställdhetsfrågan hamna högre upp på agendan hos beslutsfattare, till exempel när det gäller rekrytering av chefer.

I Estland, Lettland och Litauen är drygt 40 procent av de anställda inom polisen kvinnor. Det är inte ovanligt att kvinnliga poliser har högre utbildning än männen. Men få kvinnor har höga chefsbefattningar. De arbetar främst med utredningar och annat pappersarbete på en lägre nivå i organisationerna. Eftersom få kvinnor har ledande befattningar har de också lägre lön än sina manliga kollegor.

Vilka är de största skillnaderna på jämställdhetsområdet inom nätverket?
– De nordiska länderna har kommit längre med att upprätta jämställdhetsstrategier för att till exempel få fler kvinnliga ledare inom polisen. De baltiska länderna kan, genom nätverket, lära sig hur sådana strategier utformas och implementeras.

I de nordiska länderna är det också vanligt med flextid. Det gör det lättare att kombinera arbetet med att hämta barn efter skolan. Ytterligare en skillnad är att i de baltiska länderna har vi inte kvotering – att det till exempel ska vara fem kvinnliga och fem manliga poliser på en avdelning.

Vilket är det bästa sättet att uppnå jämställdhet inom polisen?
– Att upprätta jämställdhetsstrategier. Och att uppmuntra kvinnliga poliser att ta mer plats och aktivt söka chefstjänster.

Logotyp för Nordic Council of Ministers Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet