Feministiska partier på frammarsch i Norden

I allt fler nordiska länder startas feministiska partier. På söndag deltar Finlands feministiska parti för första gången i landets kommunval. På deras agenda står asylfrågan och flyktingars rätt till grundläggande rättigheter.

Finlands feministiska parti startades förra sommaren. I valet till kommunfullmäktige på söndag ställer de upp i nio kommuner. Flest valbara kandidater har partiet i Helsingfors. I valkampanjen i huvudstaden har en viktig fråga varit hanteringen av nyanlända.

– Vi ser att grundläggande mänskliga rättigheter inte respekteras när det gäller flyktingarna. Det är en inhuman process där många skickas tillbaka, trots att de inte är trygga i sina hemländer, säger Katju Aro, partiets ordförande.

Hon berättar att flyktingar, som fått avslag och blivit utsparkade från sina asylboenden, nu satt upp tält i Helsingfors centrum. De saknar boende, mat och vatten och riskerar att frysa ihjäl.

– Vår regering vill förmedla budskapet att de får klara sig själva, om de inte lämnar landet.

Katju Aro, ordförande, Finlands feministiska parti. Bild: Kaisa Sojakkala

Regeringen tycker att deras ansvar slutar när asylprocessen är över. Men vi menar att denna behandling både bryter mot mänskliga rättigheter, och vår egen lagstiftning i Finland.

Att Finlands feministiska parti engagerar sig i flyktingfrågan är inte konstigt, menar Katju Aro. Partiet startade som en reaktion på högerpopulism och ökad främlingsfientlighet. När det nationalistiska partiet Sannfinländarna vann en jordskredsseger i senaste riksdagsvalet kände Katju Aro att något behövdes göras.

– Jag och två vänner har varit aktiva i ideella organisationer och drivit feministiska frågor där, men vi kände inte att det ledde till tillräckligt stora förändringar. Det var dags att ta nästa steg och gå in i partipolitiken, säger hon.

 

 

Hämtar inspiration från Feministiskt Initiativ

Finlands feministiska parti har hämtat mycket inspiration från svenska Feministiskt Initiativ. Enligt Katju Aro studerade de noggrant det svenska partiets politik, och har idag en snarlik ideologisk bas där antirasism och intersektionellt perspektiv är grundläggande.
– Jag tror att det speglar vilka frågor som är viktiga för finska feminister. Eller så är vi lite mer progressiva än den feministiska rörelsen som helhet här, säger Katju Aro.

Hon menar att intresset för partiet har varit stort sedan starten, både från medier och människor i allmänhet.
– Vi har även märkt en förändring hos de etablerade partierna sedan vi kom in i bilden. Nu har alla partierna feministiska frågor på sin agenda – så var det inte tidigare, säger hon

Katju Aro vill inte spekulera om valresultat, men hoppas att åtminstone få in en person i Helsingfors kommunfullmäktige.
– Det finns en liten chans och det vore stort för oss, säger hon.

 

 

Kvinnorna på Island skapade världshistoria

Feministiska partier är inget nytt fenomen i de nordiska länderna. Redan 1908 bildades det första kvinnopartiet på Island. När de ställde upp i kommunvalet i Reykjavik fick de 21,8 procent av rösterna och blev det största partiet i fullmäktige. År 1983 skapade kvinnorna på Island återigen världshistoria. Det nybildade partiet Kvinnolistan, eller Kvennalistin, fick tre platser i den isländska riksdagen. Inget annat kvinnoparti hade fram till dess lyckats med att ta plats i något parlament i världen.

Ragnhildur Vigfúsdóttir , tidigare aktiv i Kvinnolistan

Ragnhildur Vigfúsdóttir var aktiv i partiet och minns hur de satte nya frågor på den politiska agendan.
– På denna tid var det bara kvinnor som var ogifta som hade rätt till dagisplats för sina barn. Vi tog upp frågan på kommunnivå och drev rätten till dagisplats för alla barn, säger hon.

Kvennalistin adresserade även miljöfrågan och satte ljuset på mäns våld mot kvinnor.
Partiet var aktivt i 15 år för att sedan upplösas. Enligt Ragnhildur Vigfúsdóttir gjorde de en betydande skillnad i isländsk politik.
– Jag är övertygad om att det var vårt arbete som banade väg för den tredelade föräldraförsäkringen som Island har idag.

 

 

Ett intersektionellt synsätt

I Sverige bildades Feministiskt Initiativ år 2005. Tanken var att samla feminister från olika gräsrotsrörelser till ett gemensamt parti. På så sätt samlades frågor om antirasism, hbtq och jämställdhet under samma paraply. Det berättar Lotten Sunna, en av partiets grundare och idag socialförsäkringspolitisk talesperson:

– Vi hade redan från början ett intersektionellt synsätt. Om en är feminist och står för människors lika värde går det inte bara att kämpa för kvinnors rättigheter, vi måste stå upp för alla diskriminerade grupper, säger Lotten Sunna.

Lotten Sunna, en av Feministiskt Initiativs grundare och idag socialförsäkringspolitisk talesperson. Foto: Oscar Stenberg

Intresset från de andra nordiska länderna har varit stort. Partiledaren Gudrun Schyman har ofta rest till grannländerna för att berätta om partiets arbete. I dag har både Finland och Norge liknande partier. Även Danmark är på gång.
– Jag tror det beror på att den politiska utvecklingen liknar varandra i de nordiska länderna. Vissa partier vill stänga gränserna, och här står vi för en motreaktion, säger Lotten Sunna.

Hon menar att tendenserna även finns utanför Norden. England har ett feministiskt parti, liksom Polen och Tyskland.
– Det vore fantastiskt om det fanns partier i så många länder att vi kunde bilda en feministisk grupp i EU-parlamentet. Med 27 medlemsländer behövs det ledamöter från sju länder. Det vore en dröm, avslutar Lotten Sunna.

Logotyp för Norden Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet