Fokus på våldsutövare

Könsrelaterat våld är ett utbrett och ihållande problem i Norden. Idag öppnar en internationell konferens som sätter fokus på förövaren. Vilka är de bästa metoderna för att bryta förövares beteende och därmed sätta stopp för våldet?

Finlands ordförandeskap 2016Konferensen Confronting Gendered Violence: Focus on Perpetrators äger rum på Ständerhuset i Helsingfors och samlar forskare och experter på förövarvåld i Norden. Syftet är att generera kunskap och undersöka olika sätt att stoppa våldsspiralen.

– Hittills har fokus i debatten mest legat på överlevarna av våldet. Men det är viktigt att sätta ljuset på förövarna, eftersom de är nyckeln till att bryta våldsutövandet. Det här är ett hett kunskapsområde där det händer mycket, säger Kristín Pálsdóttir.

Hon är kontaktperson för det nordiska fondprojektet, vars deltagande organisationer anordnar konferensen i samarbete med det finska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet. Behovet av diskussion kring våldsförövare har väckts på olika håll. Våldstemat är ett av fokusområdena i Nordiska jämställdhetsministrarnas nuvarande samarbetsprogram och hos det finska ordförandeskapet. Slutresultatet är ett samarbete mellan organisationer, experter, forskare, tjänstemän och politiker. Enligt Kristín Pálsdóttir har det varit ett stor intresse för konferensen, även utanför Norden.

Kristín Pálsdóttir. Foto: privat

Kristín Pálsdóttir. Foto: Dagur Gunnarsson

– Vi har fått förfrågningar från folk som vill delta från Nepal, Pakistan, Grekland och Palestina. Det visar att det finns en törst efter kunskap på detta område, säger hon.

Konferensen pågår i tre dagar. Enligt Kristín Pálsdóttir är tanken att sammanföra olika aktörer i Norden för att jämföra hur denna fråga hanteras. Vad har de olika nordiska länderna för behandlingsalternativ? Vad säger forskningen på området? Ett annat mål är att skapa ett nordiskt nätverk.

– Vi hoppas att ett sådant nätverk på sikt kan innebära förbättrade praktiker i Norden. Det är ett viktigt steg för att lösa problemet, säger hon.

Unga förövare föll mellan stolarna

Kristín Pálsdóttir arbetar till vardags på RIKK (Institute for Gender, Equality and Difference) vid Islands universitet. Hon fick idén till satsningen i samband med att RIKK:s personal utvärderade ett pilotprojekt som genomförts i vissa kommuner på Island. Pilotprojektet grundades i Istanbulkonventionen och handlade om att bryta det könsrelaterade våldet genom bättre uppföljning av anmälningar och hårdare följder för förövarna. I utvärderingen upptäckte Kristín Pálsdóttir hur förövarna glömdes bort i insatserna.

– På Island finns enbart ett behandlingsalternativ för våldsförövare, och det finns krav på att förövare med barn måste genomgå den. Men det innebär att unga män, utan barn, faller mellan stolarna och inte får någon behandling alls.

 

Ny rapport kartlägger situation i Norden

På konferensen presenteras en ny rapport som kartlägger situationen i de nordiska länderna. Den är beställd av det finska ordförandeskapet med målet att visa vilka olika modeller som används i de nordiska länderna för att hjälpa förövare av könsrelaterat våld att bryta våldsspiralen. Även självstyrande områden som Grönland, Färöarna och Åland ingår. Frågorna gäller alltifrån vilka behandlingar som erbjuds för våldsförövare i landet, till utmaningar och resultat. Berta Vall, forskare vid Institutionen för psykologi på Jyväskylä University i Finland, lägger just nu sista handen vid rapporten. Hon menar att resultaten visar att tillgången på behandlingar varierar både mellan länderna och mellan stad och landsbygd.

Berta Vall. Foto: privat

Berta Vall. Foto: privat

– De flesta behandlingsalternativ erbjuds i de nordiska storstäderna. Det är därför svårare för förövare i glesbygdsområden att få hjälp. Ett undantag från detta är Sverige, där det finns alternativ även på landsbygden.

Enligt Berta Vall är långsiktig finansiering en av de största utmaningarna för aktörerna.
– Det försvårar den långsiktiga planeringen på området.

 

Norge först i Europa med behandling

Enligt Berta Vall är de flesta behandlingsprogram idag frivilliga. De bygger i stor utsträckning på den modell som tagits fram av den norska stiftelsen ”Alternativ till vold” (ATV). ATV är ett kompetens- och behandlingscenter mot våld i nära relationer som startade 1987. De var då först i Europa med att erbjuda personer som utövat våld i en nära relation psykologisk behandling.

– Syftet med dessa behandlingar är att stoppa våldet genom att identifiera den könsrelaterade aspekten av våldet och hjälpa förövarna att känna ansvar och ökad empati för offret.

Behandlingarna sker genom individuella samtal eller i grupp, säger Berta Vall. En sak som utmärker Norden är att flera aktörer har ett genusperspektiv i behandlingarna. Det innebär att genusrelaterade aspekter av våldet tas upp till diskussion, och används för att förstå och ta itu med beteendet.
– I en europeisk kontext är detta ovanligt. Här sticker de nordiska länderna ut, säger Berta Vall.

 

Krav i Istanbulkonventionen

Könsbaserat våld är en av prioriteringarna inom den fyraåriga ramen för det nordiska jämställdhetssamarbetet. Päivi Yli-Pietilä arbetar på finska Social- och hälsovårdsministeriet och är medlem i den nordiska ämbetsmannakommittén för jämställdhetsfrågor.

– Könsbaserat våld är ett problem i alla nordiska länder, som vi fortfarande inte löst – trots att de nordiska länderna ligger högt i internationella jämförelser om jämställdhet i samhället, säger hon.

Istanbulkonventionen antogs av Europarådet år 2011. Den innehåller bland annat krav på åtgärder mot förövare.

– Hittills har det mest pratats om offer i denna kontext. Vi behöver båda perspektiven och är väldigt glada över att Norge (nästa ordförandeland, red. anm.) kommer att fortsätta arbetet med Istanbulkonventionen i det nordiska samarbetet, säger Päivi Yli-Pietilä.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet