Frågan om surrogatmödraskap delar Norden

Surrogatmödraskap diskuteras livligt i Norden och det finns en splittring mellan länderna. Island har tagit ett steg mot att tillåta metoden som behandling för barnlösa. Sverige har tagit ett steg åt andra hållet.

För två år sedan stod Island redo att som första land i Norden lagstifta för altruistiskt surrogatmödraskap, eller altruistiska värdgraviditeter som det också kallas. Det fanns ett lagförslag som skulle göra det möjligt för barnlösa att få hjälp genom sjukvården och förslaget hade stöd av en majoritet i riksdagen.

– Sedan dess har vi haft två regeringskriser så frågan har inte varit prioriterad, säger Hrefna Friðriksdóttir, juridikforskare vid Islands universitet, Háskóli Island.

Svensk utredning föreslår hårdare regler

I Norden är det bara Island som har tagit frågan om surrogatmödraskap så långt som till ett lagförslag, men frågan har varit uppe på den politiska agendan i alla de nordiska länderna. I Sverige pekar en statlig utredning åt rakt motsatt håll jämfört med det isländska lagförslaget. I dagsläget är surrogatmödraskap inte reglerat i Sverige och utredningen, som kom förra året, föreslår att det inte ska tillåtas. Utredningen föreslår också hårdare regler för att försvåra för svenskar som reser utomlands för behandling.
– Jag är väldigt nyfiken på hur de här reglerna kommer att se ut för det är svårt att reglera detta, säger Hrefna Friðriksdóttir.

Fråga som splittrar den feministiska rörelsen

Enligt Hrefna Friðriksdóttir uppfattas frågan om surrogatmödraskap som oerhört komplex i alla de nordiska länderna.
– Det är många olika intressen som står emot varandra, säger hon.
I Island finns det starkaste politiska stödet för att tillåta surrogatmödraskap inom högern, men frågan splittrar partierna och blocken. Så ser det ut i alla de andra nordiska länderna, och det finns även konflikter mellan viktiga statliga instanser. I Sverige tar statens medicinsk-etiska råd till exempel ställning för samtidigt som den statliga utredningen alltså tar ställning emot. Frågan splittrar också den feministiska rörelsen i Norden. Att tillåta surrogatmödraskap är att tillåta exploatering av fattiga och utsatta kvinnor, menar motståndarna. Altruistiskt surrogatmödraskap beskrivs som en omöjlig väg eftersom det inte går att garantera att surrogatmodern inte har utsatts för påtryckningar.
– På andra sidan finns de som blir provocerade av idén att kvinnor inte skulle vara kapabla att fatta egna informerade beslut om sina kroppar, säger Hrefna Friðriksdóttir.
Även bland dem som i grunden är emot surrogatmödraskap finns det de som vill tillåta det inom den nationella sjukvården, så att det blir lättare att kontrollera.
–  De menar att om behandlingen erbjöds här istället skulle det kunna göras ordentliga utredningar och erbjudas stöd, förklarar Hrefna Friðriksdóttir.
– Längtan efter barn är en oerhört stark drivkraft. Vi ser ju att människor reser utomlands för att få den här hjälpen, fortsätter hon.

Rättsligt vakuum i Norden

Genomgående för de nordiska länderna är att det saknas reglering kring surrogatmödraskap. I Finland var det möjligt att få behandling genom sjukvården fram till år 2007. Ett 20-tal behandlingar hann genomföras innan det kom en lag som förbjöd metoden. Sedan dess finns det inget nordiskt land som aktivt hjälper barnlösa med surrogatbehandling genom den offentliga sjukvården, men det är inte förbjudet med privata arrangemang där surrogaten efter födseln låter en tilltänkt förälder adoptera barnet.
– Sådana arrangemang är mycket svåra att reglera, om man nu vill göra det, säger Hrefna Friðriksdóttir.

Surrogatmödraskap är inte förbjudet i något nordiskt land, men i vissa länder är det svårt att genomföra privata arrangemang. Det verkar till exempel vara lättare för de tilltänkta föräldrarna att få sitt föräldraskap godkänt i Sverige jämfört med i Island. I Sverige finns flera fall där par som har fått barn med hjälp av en surrogat utomlands har erkänts som föräldrar när de har kommit hem med barnet till Sverige. I Island uppmärksammades nyligen ett fall där domstolen gick en annan väg. En tilltänkt mamma erkändes inte som förälder eftersom barnet hade kommit till med hjälp av surrogat och inte hade några genetiska kopplingar till henne.
– Det leder så klart till en osäker situation för det barnet, säger Hrefna Friðriksdóttir.

”Diskussionen är inte över”

Just barnperspektivet är centralt i diskussionerna om surrogatmödraskap i Norden, menar Hrefna Friðriksdóttir.
– Politikerna vill gärna fatta beslut utifrån principen om barnets bästa, men det är svårt att bedöma vad det är, säger hon.

Den forskning som finns visar att barn som har kommit till med hjälp av surrogat mår bra och växer upp med trygga familjeförhållanden, men det saknas fortfarande forskning om hur barnen mår på längre sikt, menar Hrefna Friðriksdóttir. Hon lyfter också fram riskerna med att, som de nordiska länderna, inte ha någon lagstiftning. Det leder till att barn står utan vårdnadshavare i långa perioder medan deras fall prövas. Det finns också exempel där barn har blivit föräldralösa när varken de tilltänkta föräldrarna eller surrogatmodern har velat kännas vid dem.

På Island – och i resten av Norden – tittar många nu mot Sverige och väntar på vad som ska hända med den svenska utredningen, menar Hrefna Friðriksdóttir. Hur det går med det isländska lagförslaget återstår att se. Om det blir aktuellt igen kommer de som är emot att lyfta fram den svenska utredningen för att försöka stoppa lagen, tror Hrefna Friðriksdóttir.
– Den här diskussionen är långt ifrån över, säger hon.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet