Hur mår jämställdheten i Norden?

Under CSW kommer nordiska representanter bidra till den internationella debatten om jämställdhet i arbetslivet. Men hur bra fungerar de nordiska lösningarna? NIKK pratade med Lynn Roseberry, en av experterna på plats.

Just nu pågår det största mellanstatliga organet för att stärka jämställdheten i världen, CSW, Commission on the status of Women. Evenemanget samlar årligen många tusen deltagare, och de nordiska regeringarna reser dit med delegationer där både experter och frivilligorganisationer ingår. Ett av programpunkterna är Nordiska Ministerrådets paneldebatt ”Gender equality the Nordic way: What can we learn from it?”.  Lynn Roseberry, professor vid Handelshögskolan i Köpenhamn, är en av paneldeltagarna.

Lynn Roseberry, professor vid Handelshögskolan i Köpenhamn.

Hur mår jämställdheten i Norden?
– Generellt sett är de nordiska länderna längre fram än resten av världen när det gäller jämställdhetsarbete, men det betyder inte att de nått fram. Fortfarande finns stora problem med mäns våld mot kvinnor i de nordiska länderna, och hat och sexism på nätet. Även när det gäller frågor som politisk representation ligger vi efter många andra länder. De finns också stora skillnader mellan de nordiska länderna.

Vad är de största utmaningarna när det gäller arbetsmarknaden?
– Ett problem är lönerna, som inte är rättvisa. I exempelvis Danmark ligger den oförklarade löneskillnaden mellan kvinnor och män på 8 procent. En förklaring är att kvinnorna arbetar mer deltid och tar ut mer föräldraledighet än männen. Det finns lagar om lika lön, men problemet är att de inte fungerar. Detsamma gäller jämställdhetsplaner som ska upprättas på arbetsplatserna. De förändrar inte normer och attityder. Inte heller att kvoteringslagar i näringslivet gör någon större skillnad. De förändrar bara könsbalansen på toppen.

Vad finns det för lösningar på dessa problem?
– Vi behöver nya metoder. Ett stort problem är könssegregationen på arbetsmarknaden. Den börjar tidigt – redan i valet av utbildning – men sedan finns en mängd faktorer som gör att ojämställdheten bibehålls. Ett exempel är rekryteringsprocessen, många jobbannonser har idag könskodat språk. En manligt kodad annons, som att de söker ”en stabil person som ska jobba i konkurrensutsatt miljö” får alltså fler manliga sökanden. Idag finns dataprogram som kan upptäcka detta. Jag förespråkar även ”könsblind” rekrytering, att man i värdering av ansökningarna tar bort faktorer som kön, ålder, etnicitet och civilstatus. Det är även viktigt med chefsutbildning i jämställdhetsfrågor. Jag förespråkar att det sätts upp formella mentorsnätverk, särskilt på mansdominerade arbetsplatser. Män har ofta informella mentorskontakter, medan kvinnor blir osynliga i dessa miljöer. En lösning är att para ihop kvinnor med män i en formell struktur. Det är dock viktigt att det finns en ansvarig för mentorsnätverket och att det är förankrat på chefsnivå.

Logotyp för Norden Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet