Island sämst i Norden på hbtq-rättigheter

Island hamnar ofta i topp när det gäller rankningar över jämställdhet. Men när det gäller lagar och rättigheter för hbtq-personer har landet halkat efter sina nordiska grannländer. Det visar en europeisk rankning.

Det är hbtq-organisationen ILGA Europe som står bakom undersökningen. De har rangordnat länderna i Europa utifrån lagar och policys inom skilda områden som direkt påverkar hbtq-personers mänskliga rättigheter. Av de nordiska länderna är det bara Norge som kvalar in i toppen, på andraplats efter ettan Malta. Finland och Danmark hamnar på sjunde respektive åttonde plats, medan Sverige och Island halkat efter på 12:e och 16:e plats. Daníel E. Arnarsson, generalsekreterare för Islands hbtq-organisation Samtökin ’78, är inte förvånad över resultatet.
– Politikerna här tror att vi är så progressiva att de glömt bort att reformera lagarna. De senaste tio åren har det hänt väldigt lite när det gäller hbtq-rättigheter på Island, säger han.

Island har, till skillnad från de andra nordiska länderna, ingen lag som förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning i arbetslivet.
– Det finns ett generellt skydd som säger att alla är lika mycket värda i konstitutionen, men det räcker inte i en juridisk process. Vi vill ha särskilt skydd mot diskriminering av hbtq-personer på arbetsplatsen.

På Island saknas även skydd för hbtq-personer i hatbrottslagstiftningen, vilket gör att brottet inte anses grövre om en blir utsatt exempelvis för sexuell läggning eller könsidentitet. Ett annat område där Island hamnar långt ned i rankningen är asylfrågorna. Enligt Daníel E. Arnarsson är förföljelse på grund av sexuell läggning eller könsidentitet inga grunder som finns i dagens asyllag. Han menar att politikerna på Island är vänligt inställda till hbtq-frågor, men att det ofta stannar vid ord. Ett annat problem är att Islands hbtq-organisation är underfinansierad.
– Vi har inte resurser att driva på utvecklingen och göra allt vi vill. Idag är vi bara två anställda, och det mesta av tiden går till att informera på skolor och att hålla i supportgrupper.

Ny könstillhörighetslag i Norge har effekt

Norge ligger längst fram bland de nordiska länderna och har gjort ett rejält kliv uppåt sedan förra Rainbow Europe-rankningen. En orsak är den nya könstillhörighetslagen som togs år 2016. Tidigare fanns krav på att personer, som ville korrigera juridiskt kön, var tvungna att ha en medicinsk diagnos som transsexuell och steriliseras genom kirurgi. I och med den nya lagen slopas dessa krav. Norge är det fjärde landet i Europa som har tagit en könstillhörighetslagstiftning, som bygger på självbestämmande.

– Det här är en lag som vi har kämpat för länge. Den är en viktig milstolpe för vår organisation, säger Ingvild Endestad, som är ordförande i Norges största hbtq-organisation FRI, Foreningen for kjønns- og seksualitetsmangfold.

Hon menar att lagen innebär att transpersoner får rätt att bestämma över sin kropp, och sin könsidentitet. Det ger också möjligheter för transpersoner att skaffa barn då steriliseringstvånget slopas.
– Lagen ger möjlighet att göra en könsbekräftande behandling till något av de två könen. Fortfarande har vi dock ingen tredje könskategori i Norge för de som inte känner sig hemma i kategorierna ”man” eller ”kvinna”.  Det är fortfarande en fråga som vi jobbar för.

I Norge har det funnits etablerade hbtq-organisationer sedan 1950-talet. FRI får både statligt och kommunalt stöd för sin verksamhet. Ingvild menar att det är viktiga förutsättningarna för att kunna verka för förändring. Samtidigt vill hon poängtera att rankningen Rainbow Europe inte säger allt.

– Rankningen mäter hur långt vi har kommit med lagar och policys, men inte hur det ser ut i verkligheten med tillämpningen av dessa, eller generella attityder.  Det norska samhället präglas fortfarande heteronormen och cis-normen. Vi behöver jobba för att ändra attityder och skapa mer tolerans.

Stark hbtq-rörelse på Malta

Malta hamnar på första plats bland de 49 länder i rankningen. Kanske inte helt väntat för ett land som har totalförbud mot aborter, och ses som konservativt när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Enligt Emma Cassidy från ILGA-Europe är en förklaring att det finns en stark hbtq-rörelse på Malta som fått gehör hos lyssnande, välvilliga politiker.
– Detta samarbete är en framgångsfaktor på Malta. Det har lett till snabba förändringar när det gäller lagstiftning, säger hon.

Även Malta har passerat en progressiv könstillhörighetlag, som bland annat förbjuder oönskade ingrepp på intersexpersoner. Intersexpersoner opereras ofta som barn för att passa in i tvåkönsmodellen. Detta görs rutinmässigt i flera nordiska länder, utifrån läkarens bedömning, även om ingreppen ofta inte kan motiveras medicinskt eller är önskade.

Emma Cassidy menar att Norden var föregångare på hbtq-området för tio år sedan. Men sedan dess har reformtakten avtagit.
– Nu behövs vissa lagar uppdateras. De nordiska länderna kan inte leva på gamla framgångar, säger Emma Cassidy.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet