”Jämställdhetsarbetet går i snigelfart”

Det konstaterar jämställdhetsminister Åsa Regnér i sitt välkomsttal på konferensen #Equalityworks17. Under dagen samlades ministrar, forskare, företrädare för EU-institutioner, arbetsmarknad och civilsamhälle för att inför EU-toppmötet diskutera jämställdhetens roll för tillväxt och en rättvis arbetsmarknad. Konferensen arrangerades av Socialdepartementet och Nationella sekretariatet för genusforskning.

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnérs uttalande är en reaktion på det jämställdhetsindex som European Institute for Gender Equality, Eige, presenterade för några veckor sedan. Rapporten visar att jämställdhetsarbetet går mycket långsamt och till och med bakåt i en del av EU:s medlemsländer.

Under konferensen diskuterades hur jämställdhetsarbetet i EU kan förbättras och hur medlemsländerna kan sätta press i de här frågorna. Sedan 2015 saknas en gemensam strategi för jämställdhet i EU, något som alla konferensens deltagare vill se en förändring av.
– Ojämställdhet är ett allvarligt problem för oss alla. Debatten om #metoo och alla som vittnar om sexuella trakasserier och övergrepp visar att EU:s befolkning kräver jämställdhet och jämlika liv. Den långsamma takt jämställdhetsarbetet går i är helt enkelt inte acceptabel, säger Åsa Regnér.

Jämställdhet ger ekonomisk tillväxt

Under konferensens första del talade nationalekonomen Åsa Löfström om hur jämställdhet påverkar tillväxt. Hon forskar om arbetsmarknadsfrågor utifrån juridiskt kön, då det är den statistiken som finns att tillgå när det gäller jämställdhet.
– Jämställdhet leder till tillväxt, oavsett hur vi mäter eller vilken typ av tillväxt vi menar.

Åsa Löfström visade bland annat att BNP per capita är högre i de länder där kvinnor i hög grad är delaktiga på arbetsmarknaden. Den korrelationen har dessutom förstärkts över tid i och med att graden av jämställdhet ökat. Hon visade också statistik över hur kvinnors deltagande på arbetsmarknaden förvisso har ökat i många länder, men också hur barnafödandet har minskat.
– I många länder tvingas kvinnor välja mellan arbete och barn. I länder med högre grad av jämställdhet är också barnafödandet högre. Gemensamt för de länderna är att det finns en social infrastruktur med tillgång till barn- och äldreomsorg.  Det är nödvändigt för en jämställd arbetsmarknad och är i allra högsta grad en politisk fråga. Det är det allra viktigaste, både för människors liv och för den ekonomiska tillväxten. Bygg inte den där bron, bygg förskolor.

Politiska beslut påverkar hur familjer lever och vilka val som är möjliga. Hur mycket som spenderas på barn- och omsorgsarbete är avgörande för om personer väljer att skaffa barn eller inte. Löfström poängterar också att det inte bara handlar om länders ekonomiska resurser, utan också om hur de fördelas.
– Ett exempel är Sverige och Tyskland, två rika länder som satsar mycket på familjepolitik, men medan Sverige prioriterar tjänster som barnomsorg lägger man i Tyskland de pengarna på kontantstöd till familjer. Det sistnämnda skapar inga incitament för två vuxna i en familj att förvärvsarbeta, tvärtom, och skillnaderna mellan hur mycket män och kvinnor arbetar är därför betydligt större i Tyskland än i Sverige.

I de länder som både har högt kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden och relativt högt barnafödande finns en gemensam nämnare, menar Åsa Löfström: män är delaktiga i vård- och omsorgsarbete, både professionellt och på ett personligt plan. En nyckel till jämställdhet och den tillväxt som följer är att alla oavsett kön är jämlika i alla aspekter av livet, i allt från förvärvsarbete till barnomsorg och obetalt hushållsarbete. Om det görs rätt leder det till hållbar tillväxt på alla plan.

– Det borde vara lättare för män att bli omhändertagande fäder än vad det har varit för kvinnor att utbilda sig och äntra arbetsmarknaden – och dessutom kämpa för rätten att få göra det.

”Vi vet vad som behöver göras, vi behöver bara göra det”

Flera konkreta åtgärder för ökad jämställdhet på arbetsmarknaden diskuterades. Bland annat togs offentlig barnomsorg, delad föräldraförsäkring och särbeskattning upp som viktiga aspekter. Det är faktorer som forskningen under lång tid visat leder till en mer jämställd arbetsmarknad, något Åsa Regnér framhöll.
– Vi vet vad som krävs. Det land som vill ha en jämställd arbetsmarknad, kan få det.

Barbara Helfferic, jämställdhetsexpert på European Trade Union Confederation, Etuc, höll med.
– Vi har statistiken och kunskapen, vi vet vad som behöver göras. Det är irrationellt att det inte händer.

Flera av konferensens deltagare pekade, precis som Åsa Löfström, på ansvar för barn och hushållsarbete som ett område som kräver förändring. Europeiska Kommissionens jämställdhetsdirektör Irena Moozova pekar på vikten av att förstå hur jämställdhet och tillväxt hänger ihop även i hemmet.
– Så många fler jobb hade kunnat skapas om det obetalda vård- och omsorgsarbetet delades lika. I genomsnitt lägger kvinnor i EU 20 timmar i veckan på obetalt hemarbete, samma siffra för män är 9 timmar.  När kvinnor vill arbeta men samtidigt förväntas ta huvudansvaret för hem och familj tenderar de att ta lägre betalda deltidsarbeten, vilket direkt leder till ökade löneskillnader mellan könen.

Föräldraledighet var ett annat ämne som diskuterades intensivt. Konferensens deltagare var överens om att det är viktigt att fler män tar ut föräldraledighet, både på ett personligt och på ett strukturellt plan.

Osäkra arbetsvillkor drabbar kvinnor värst

En rapport från Eige visar att prekära jobb, det vill säga anställningar som präglas av osäkra arbetsvillkor eller mycket låg lön, är nästan dubbelt så vanliga bland kvinnor som bland män. Det gäller alla åldrar och mönstret är tydligast bland personer med låg utbildning.
– Många kvinnor är alltid i riskzonen. Det är ett stort problem inte bara för att vi inte tar tillvara på deras potential, utan också för att de ständigt lever i osäkerhet och i risk för fattigdom, säger Virginia Langbakk, direktör för Eige.

Hon påpekade att för att få till stånd rättvisa jobb krävs rättvisa arbetsförhållanden, men åtgärder måste också ta i beaktande de många människor som aldrig har arbetat.
– I EU finns sex miljoner kvinnor och två miljoner män som aldrig har haft en anställning. Till den gruppen hör främst mycket lågutbildade kvinnor, ofta födda utanför EU. Det är absolut nödvändigt att integrera ett intersektionellt genusperspektiv i den här frågan, annars kommer vi aldrig uppnå en arbetsmarknad med rättvisa villkor.

Stort behov av fortsatt genusforskning

Gemensam EU-strategi för jämställdhet, gender budgeting eller jämställdhetsbudgetering, säkra arbetsvillkor och social infrastruktur som gör det möjligt för alla att göra genuina val i livet är några av de förslag på åtgärder som Åsa Regnér tog upp i sin avslutande sammanfattning.

Artikeln har tidigare publicerats på genus.se.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet