”Norden behöver fler feministiska initiativ!”

De nordiska länderna borde utnyttja sitt utgångsläge till att föra en mer avancerad diskussion om jämställdhet och jämlikhet. Det sade Gudrun Schyman under ett jämställdhetsseminarium i Helsingfors förra veckan.

Gudrun Schyman

Gudrun Schyman

Vid seminariedagen kritiserade Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ i Sverige, de finländska politikerna för att vara för konsensusdrivna. Det ger en tandlös politik i jämställdhets- och jämlikhetsfrågor, menar hon.

Med hänvisning till en paneldiskussion tidigare under dagen, där representanter för åtta partier deltog, noterar Schyman att man sällan skådar en så rörande enighet. Hon tycker också att politikerna i panelen hade svårt att hålla sig till sakfrågan, vilket enligt henne är typiskt när jämställdhet diskuteras.

– Det råder en föreställning om att vi är överens i jämställdhetsfrågan och därför inte behöver prata om den. Samtidigt blir det uppenbart hur mångfacetterad frågan är. Vi måste resa oss ur konsensussoppan!

– Om de finländska partierna vore  så eniga som de låter påskina om att bristen på jämställdhet är ett problem, då hade de redan åtgärdat saken.

 

Efterlyser avancerad diskussion

Enligt Schyman borde de nordiska länderna utnyttja sitt goda utgångsläge och utvecklade välfärdssystem till att föra en mer avancerad diskussion om jämställdhets- och jämlikhetsfrågor.

– Att politisera jämställdhetsfrågan är att ta ett steg vidare. Kunskapsöverföring och att organisera effektiv opinionsbildning är också bra. Norden behöver fler feministiska initiativ, säger Schyman, som hoppas att något finländskt parti vågar gå till val som ett uttalat feministiskt parti i riksdagsvalet som hålls i april.

– Bristen på jämställdhet är inte ett individproblem. Den är en samhällskonflikt. Och politikens roll är att lösa konflikter som är strukturella, inte att skapa fler strukturer som orsakar problem, säger hon.

Motståndet mot verklig jämställdhet handlar, enligt Schyman, om tvingande maktmönster och samhällsstrukturer som behöver synliggöras i alla våra relationer, eftersom de påverkar oss från vaggan till graven.

– Vi måste fråga oss vem som vinner på att saker förblir som de är.

 

Våld mot kvinnor – en skamfläck

Seminariet, som hölls under onsdagen, gästades av flera finländska ministrar. Våld mot kvinnor beskrevs som en samnordisk skamfläck.

– Våldet är ett enormt problem. Om inte annat så borde pengarna vara en morot. Våldet beräknas kosta Finland 90 miljoner euro per år, sa jämställdhetsminister Susanna Huovinen.

Hon presenterade en slutrapport över den sittande regeringens jämställdhetspolitik 2012-2015. Rapporten inkluderar 66 åtgärder som ska främja jämställdhet mellan könen och avskaffa könsbaserad diskriminering bland annat inom lagstiftning, arbetsliv, utbildning, medborgarinflytande, ekonomi, hälsa och integrationspolitik. Rapporten gör också en bedömning av hur väl ministerierna har lyckats nå sina mål. Betyg: Det går framåt. Men för långsamt.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson

Justitieminister Anna-Maja Henriksson

Justitieminister Anna-Maja Henriksson lyfte, under sitt anförande, ett förslag på ökade anslag för brottsofferjouren. Hon föreslog även att man ska införa en så kallad brottsofferavgift. Då kan personer som har döms för brott som kan ge fängelse bli skyldiga att betala en avgift som går till att finansiera stödtjänster för brottsoffer. Den idén har hon fått från Brottsofferfonden i Sverige.

– Jag har ett gott samarbete med mina nordiska kolleger. Island och Sverige har också en modell för föräldraledigheten som vi behöver titta på för att sen kunna skapa oss en flexibel modell som passar Finland, säger hon.

 

”Jämställdhet – en tolkningsfråga”

Finland skiljer ut sig från övriga nordiska länder i flera frågor som rör samkönade pars och transpersoners rättigheter. Först i höstas godkändes ett medborgarinitiativ om könsneutralt äktenskap i Finland. Slutrapporten om den finländska regeringens jämställdhetsprogram nämner ökad jämlikhet för bland annat sexuella minoriteter och könsminoriteter som en viktig stödåtgärd för att främja jämställdhet mellan könen. Ändå fällde Kristdemokraterna, som sitter i regeringen, nyligen ett förslag till en ny moderskapslag som skulle underlätta erkännande av föräldraskap för samkönade kvinnopar.

Lagen skulle ha låtit mödrapar i registrerat partnerskap slippa den interna adoptionsprocessen. Även samboende mödrapar hade kunnat fastställa den andra förälderns moderskap i fall då ingen fader erkänner faderskap. Jouko Jääskeläinen, riksdagsledamot för Kristdemokraterna, tycker att man försvårar arbetet för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män när man blandar in frågor om sexuella minoriteter och könsminoriter.

– Vi ser det som en tolkningsfråga vad man inkluderar i jämställdhetsarbete. Vår åsikt skiljer sig från den tolkning som stipuleras i jämställdhetsprogrammet och i förslagen till en ny moderskaps- och äktenskapslag, säger han.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson beklagar att förslaget till ny moderskapslag föll. Nu blir det upp till nästa regering att ta upp frågan, ”om viljan finns”.

Logotyp för Norden Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet