Nordiska feminister vill lyfta rasismen på agendan

Den nordiska feminismen behöver förnyas, bli mer inkluderande och de stora kvinnorörelserna måste göra upp med rasismen. Det menar Zakia Khan från Interfem som företräder ett nytt antirasistiskt, feministisk nätverk.

Den 5 mars träffades representanter från olika nordiska länder i Stockholm för att prata om hur det antirasistiska feministiska arbetet kan utvecklas. Syftet med projektet ”Omdefiniering av nordisk feminism” är att skapa ett nätverk av antirasistiska feminister som kan utbyta erfarenheter kring organisering och strategier. Initiativtagare är Interfem, en feministisk antirasistisk tankesmedja med resurscentrum i Sverige, Finland och Norge. Zakia Khan arbetar för organisationen.

Berätta om bakgrunden?

Det här är egentligen en fortsättning på tidigare projekt. År 2009 gav vi ut ”Makthandboken” där antirasistiska feminister delar med sig av sina bästa verktyg mot sexism och rasism i föreningslivet. En grupp finska aktivister läste boken och bjöd in oss att berätta om den. Sedan dess har vi knutit kontakt med antirasistiska feminister i Norge, Danmark och Finland. Vi insåg att vi har mycket gemensamt.

Varför behövs en omdefiniering av nordisk feminism?

Zakia Khan

Zakia Khan

Vi tycker det är viktigt att sätta frågan om rasism på agendan i de feministiska organisationerna. Med vårt projekt vill vi formulera sätt att få in våra röster, få in icke-vita kroppar i feministiska rörelserna och bredda perspektivet. Både den feministiska och den antirasistiska rörelsen i Norden är av tradition väldigt vit. Fortfarande tycker många nordiska kvinnoorganisationer att det är svårt att hitta icke-vita aktivister, samtidigt som icke-vita aktivister inte känner sig välkomna. Ett annat exempel är konferensen Nordisk Forum, som hölls 2014 i Malmö, där mindre antirasistiska feministiska organisationer inte ens blev inbjudna. Det var särskilt tydligt när vi kollade på representationen utanför Sverige.

 

Vad har de nordiska länderna att lära av varandra när det gäller antirasistisk feministiskt kamp?

I Sverige har det hänt en del, idag har det blivit mer vedertaget att prata om olika maktordningar. Klimatet är öppnare och vi blir mer inkluderade. Samtidigt är frågan fortfarande ung. För bara tio år sedan var jag jättefrustrerad över att vi inte blev hörda eller insläppta i de stora kvinnoorganisationerna. Situationen är liknande för icke-vita feminister i andra nordiska länder. Vi kan lära av varandra, särskilt vad gäller organisering och strategier.

Berätta om era aktiviteter?

Under hösten hade vi nätverksträffar i Helsingfors och Oslo där vi pratade strategier, problemlösningar och nya prioriteringar för ett nordiskt jämställdhetspolitiskt arbete. Imorgon har vi ett liknande möte i Stockholm med deltagare från Finland, Sverige, Danmark, Norge och Åland. Diskussionerna kommer inledas av den svenska journalisten Wendy Francis som berättar om sin nya podcast ”Arga flickor” (”Angry girls”). Vi kommer sedan att bland annat diskutera hur den antirasistiska feminsitiska aktivismen påverkas av den politiska situationen i Norden. Vilka är de största utmaningarna just nu och hur kan vi möta dem tillsammans?
Bård: alla färger

Den här artikeln berättar om ett av de projekt som fått medel från Nordisk Jämställdhetsfond.

Logotyp för Norden Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet