Norge summerar ett händelserikt år i det nordiska samarbetet

Under året som gått har Norge varit ordförandeland i Nordiska ministerrådet och styrt det politiska samarbetet kring jämställdhet. Frågan kring hatfulla yttringar har uppmärksammats under tidigare ordförandeskap och Norge har arbetat vidare med frågan för att flytta fram positionerna. "Yttrandefriheten står starkt i Norden och den ska vi värna om. Vi måste tåla en skarpt formulerad debatt, men vi ska inte tolerera hatfulla yttringar", säger Solveig Horne, landets jämställdhetsminister.

2017: NorgeVilket land som håller i trådarna för det nordiska jämställdhetssamarbetet skiftar från år till år. Under 2017 har Norge haft ordförandeposten i Nordiska ministerrådet. Fokus har legat på arbetet mot våld och att bekämpa hatfulla yttringar. Utöver detta har Norge valt att prioritera arbetet för ett jämställt arbetsliv, även satsningar på män och jämställdhet har stått på agendan.

Solveig Horne, Norges barn- och jämställdhetsminister, har styrt det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet under året.
– Det har varit ett spännande och lärorikt år. De nordiska länderna har kommit långt när det gäller jämställdhet, men vi har fortfarande utmaningar att ta tag i. Att vi i Norden kan dela erfarenheter och kunskap på området och lära av varandra är positivt, säger hon.

Fokus på jämställdhet i arbetslivet

Norge startade sitt ordförandeår med en konferens om framtidens arbetsliv, i linje med prioriteringen att arbeta för ett jämställt arbetsliv.

– Arbetslivet är ett område där de nordiska länderna har liknande utmaningar att lösa, som till exempel könstraditionella utbildning- och yrkesval. En annan utmaning är att få in kvinnor med invandrarbakgrund på arbetsmarknaden, vilket är en fråga som vi jobbar med inom det nordiska samarbetet. Jag är glad över att Sverige fortsätter att jobba med den frågan under sitt kommande ordförandeskap, säger Solveig Horne.

Solveig Horne. Photo: Ilja C. Hendel

Jämställdhet i arbetslivet var även huvudtema för FN:s kvinnokommissions möte i New York i år, där frågan diskuterades i en offentlig paneldebatt med de nordiska jämställdhetsministrarna.
– Intresset för ministerpanelen var mycket stort, det var många som inte lyckades ta sig in i den överfulla lokalen.

Yttrandefriheten står starkt

Hur näthat ska stoppas är en annan aktuell fråga i de nordiska länderna. Att kommentarsfält fylls med hotfulla och sexistiska inlägg är ett demokratiproblem, då det riskerar att tysta röster i det offentliga rummet. Frågan har uppmärksammats under både det danska och finska ordförandeskapet och Norge har arbetat vidare med frågan under 2017. Ett problem är att lagstiftningen i de nordiska länderna inte är uppdaterad på området. I juni arrangerade Norge en nordisk konferens på temat för att presentera en kartläggning av lagstiftningen på området. Parallellt har ett informationsmaterial som riktar sig till ungdomar mellan 10 och 18 år i de fem nordiska länderna tagits fram.
– Yttrandefriheten står starkt i Norden och den ska vi värna om. Vi måste tåla en skarpt formulerad debatt, men vi ska inte tolerera hatfulla yttringar. Idag drar sig många för att delta i den offentliga debatten, det är en demokratisk utmaning och därför är det viktig att bekämpa hatfulla yttringar i alla åldrar, säger Solveig Horne.

Just nu sprider sig #metoo-kampanjen över världen, hur ska vi komma till rätta med sexuella trakasserier på arbetsplatserna?
– Sexuella trakasserier är olagligt och oacceptabelt. Jag är glad över att frågan har kommit upp på dagordningen i och med #metoo-kampanjen. Alla offentliga myndigheter, skolor och arbetsgivare har idag en plikt att aktivt arbeta mot sexuella trakasserier inom den egna verksamheten. Nu i december ska jag ha ett möte med arbetsmarknadsministern för att diskutera sexuella trakasserier tillsammans med parterna i arbetslivet i Norge, vi behöver lyfta frågan ytterligare. Även i arbetet med det nya samarbetsprogrammet för det nordiska samarbetet kan det vara aktuellt att överväga om arbetet med att förebygga sexuella trakasserier ska prioriteras.

Stor potential för att överföra kunskap

Under 2016 riktade det finska ordförandeskapet in sig på god praxis och lösningar för att bryta våldsspiralen i nära relationer. Norge har tagit det arbetet vidare med ett projekt som handlar om implementeringen av Istanbulkonventionen. Projektet granskar hur de nordiska länderna implementerar ett urval av förpliktelserna i Istanbulkonventionen. Det handlar både om arbetet med att förebygga könsrelaterat våld, och om vilket skydd och stöd som ges till våldsutsatta. Resultatet presenteras på en nordisk konferens om våld som arrangeras 7-8 mars 2018.

– Syftet med projektet och konferensen är att lära av varandras arbete, samt utveckla och förbättra insatsen. De nordiska länderna jobbar olika med att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Det skapar en stor potential för att överföra kunskap och lära av varandra, förklarar Solveig Horne.

Under nästa år ska ett nytt samarbetsprogram tas fram, vilka frågor är viktiga att adressera?
– Våld mot kvinnor är en av vår tids största jämställdhetsutmaningar. Under de senaste månaderna har vi dessutom blivit uppmärksammade på att kvinnor blir utsatta för allvarlig sexuella trakasserier, även på arbetsplatsen. Avskaffandet av våld mot kvinnor och män är ett av delmålen för FN:s hållbarhetsmål. Ministerrådet samarbetar för att uppnå FN:s hållbarhetsmål, och det är viktigt att vi tar in hållbarhetsmålen i det nya samarbetsprogrammet.

Vilken är din viktigaste erfarenhet från det nordiska samarbetet?
– De nordiska länderna är överens om att både kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha lika möjligheter. Vi använder olika medel för att uppnå detta mål. Därför har vi mycket att vinna på att se bortom våra gränser och över till våra grannar så att vi kan lära av varandra.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet