Release för faktablad om offentliga rummet

Nu publicerar NIKK ett faktablad som lyfter fram frågor om jämställdhet mellan könen i det offentliga rummet. Syftet är att sprida kunskap som vunnits genom nordiskt samarbete.

Det offentliga rummet i Norden är fortfarande inte till för alla. Sexistisk reklam, osynliggörande i media samt hat, hot och andra kränkningar på nätet riskerar att tysta många röster och begränsar utrymmet för vissa individer och grupper.

De nordiska länderna har sedan 1970-talet värnat om allas rätt till det offentliga rummet. Utgångspunkten är självklar: Alla medborgare ska kunna ta del av och bidra till samhällets utveckling på lika villkor. Samtidigt har ett flertal studier och rapporter genom åren visat på allvarliga begränsningar för kvinnors möjligheter och rättigheter i det offentliga rummet. Nya studier pekar på något av en backlash för jämställdheten.

Representationen av kvinnor i media är fortfarande på en låg nivå; sedan 1990-talet har utvecklingen i princip stagnerat, och i vissa fall till och med gått bakåt. Nätets utbredning har gjort att sexistisk och könsstereotyp reklam nått nya arenor, vilket i sin tur har bidragit till en tilltagande sexualisering av det offentliga rummet. I den digitala världen finns också ett allvarligt och växande problem med hat, hot och andra kränkningar. Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med nya arenor i sociala medier gör att de regleringar och rättigheter som finns i de nordiska länderna i flera fall är oklara eller föråldrade.

NIKK:s färska faktablad ”Vilka hörs och syns i Norden?” bygger på tre rapporter som utgivits av aktörer inom det nordiska samarbetet, ”Sexism på köpet – lagstiftning, praxis och förslag till åtgärder mot könsdiskriminerande reklam i Norden”, ”Hat och hot på nätet – kartläggning av den rättsliga regleringen i Norden från ett jämställdhetsperspektiv” samt ”Women and men in the news – report on gender representation in nordic news content and the nordic media industry”.

Sexistisk reklam

Utbredningen av könsdiskriminerande reklam är ett problem i alla nordiska länder – utom på Island. Enligt rapporten ”Sexism på köpet” beror det på flera framgångsrika faktorer som kan sammanfattas i att anmälningsförfarandet är enkelt och att anmälningarna  hanteras snabbt och kunnigt.

För att anmäla reklam som enligt den isländska lagtexten ”förolämpar eller vanärar det ena könet eller på något sätt motarbetar jämställdhet mellan kvinnor och män” kan anmälare kan ringa, mejla eller fylla i ett formulär på hemsidan för Jämställdhetscentret (Jafnréttisstofa).

Anmälningar leder oftast till en snabb hantering: Jämställdhetscentret kontaktar företaget och meddelar att de kan ha gjort sig skyldiga till brott. Sedan 2010 har samtliga företag som anmälts valt att ta bort reklamen.

Klicka här för att läsa hela rapporten om sexistisk reklam.

Kvinnor i media

Medierepresentation är ett annat område som tas upp i ett samarbetsprojekt med titeln ”Women and men in the news”, som publicerades 2017. Rapportens visar att kvinnor generellt är underrepresenterade som nyhetssubjekt i media medan män är överrepresenterade. Sverige har den högsta uppmätta andelen kvinnor i nyhetsinnehåll, men det är ändå endast 32 procent.
Globalt sett syns kvinnor mer i webbnyheter än traditionella nyheter. Detta gäller även för Island och i Norge. I Danmark, Finland och Sverige däremot är förhållandet det motsatta: andelen kvinnor man kan se, höra eller läsa om i nyheterna är lägre i webbnyheter än i nyheter i tryck, på radio och tv.

Klicka här för att läsa hela rapporten ”Women and men in the news”.

Hat och hot på nätet

Kvinnor och män drabbas i ungefär lika stor utsträckning av hat och hot på nätet, men kvinnor är mer rättslösa, då de oftare utsätts för kränkningar av sexuell och sexistisk karaktär som inte regleras rättsligt. Överlag råder en stor osäkerhet kring vilka kränkningar som är brottsliga, hos både befolkning och myndigheter. Det visar rapporten ”Hat och hot på nätet – kartläggning av den rättsliga regleringen i Norden från ett jämställdhetsperspektiv”

Klicka här för att läsa hela rapporten ”Hat och hot på nätet”.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet