Så ska männen involveras i jämställdhetsarbetet

I år tar Sverige över rodret för det nordiska jämställdhetssamarbetet. På agendan står bland annat en internationell konferens om hur män ska involveras i arbetet mot våld. "Det är viktigt att vi i Norden granskar oss själva. I ljuset av Me too finns mycket att arbeta med, exempelvis när det gäller kvinnosyn", säger Åsa Regnér, landets jämställdhetsminister.

Från och med 1 januari är Sverige ordförande för det nordiska jämställdhetssamarbetet. Enligt Åsa Regnér är frågan om mäns våld prioriterad. Därför kommer Sverige att anordna en stor internationell konferens om män och jämställdhet på temat ”maskulinitet” – som fokuserar på det förebyggande arbetet. Målgruppen är både organisationer, experter och politiker.
– Vi vill framförallt lyfta frågan hur man involverar pojkar och män, både i arbetet mot våld och i det större jämställdhetsarbetet.

Vilket land som är ordförande för det nordiska jämställdhetssamarbetet skiftar årligen. I grunden finns ett femårsprogram för vilka övergripande teman som ska prioriteras. Utifrån det är det upp till varje ordförandeland att skapa sin egen agenda. Just mäns och pojkars aktiva deltagande i jämställdhetsarbetet är ett tema i femårsplanen. Våld är ett annat återkommande prioriterat område. Under 2016 riktade det finska ordförandeskapet in sig på lösningar för att bryta våldsspiralen i nära relationer. Norge har tagit det arbetet vidare med ett projekt som handlar om implementeringen av Istanbulkonventionen.
– Det här är en nordisk profilfråga som vi även kommer att lyfta på kvinnokonferensen i New York. De nordiska länderna är aktiva inom detta område och kan visa upp stor erfarenhet.

Åsa Regnér. Foto: Sören Andersson/Regeringskansliet

Åsa Regnér. Foto: Sören Andersson/Regeringskansliet

Enligt Åsa Regnér kan de nordiska länderna berika varandra på detta område. Mäns våld är aktuellt inte minst med anledning av kampanjen Me too.
– I Sverige har vi lagt fram en ny sexualbrottslag som utgår ifrån frivillighet och samtycke. Jag vet att de andra länderna arbetar på liknande vis, vi jämställdhetsministrar brukar ha konkreta diskussioner. Kampanjen Me too har haft olika förlopp i de olika länderna. Det kan också vara intressant att prata om varför det ser ut så, säger hon.

Arbetsmarknadssatsning på utrikesfödda kvinnor

Under våren 2018 kommer det svenska ordförandeskapet även att anordna en konferens om etableringen på arbetsmarknaden, med särskild fokus på utrikesfödda kvinnor. Bakgrunden är att sysselsättningsgraden är lägre för kvinnor, och i synnerhet för utrikes födda kvinnor, än för män.
– Syftet med konferensen är att diskutera hindren för att uppnå målet om lika arbetskraftsdeltagande. Vad görs på detta område i länderna, hur ser man på frågan och vilka fungerande verktyg har identifierats, säger Åsa Regnér.
Hon menar att Sverige har jobbat mycket med anpassad vuxenutbildning, och med bemötandet hos olika myndigheter. Enligt Åsa Regnér är det viktigt att det ställs samma krav på alla människor, oavsett etnisk bakgrund, när det gäller arbetskraft och arbetskraftsdeltagande.
– Det ska inte antas att kvinnan från Syrien, som kom hit för två år sedan, vill vara hemma med sitt barn. Hon ska ses som en vuxen människa som vill försörja sig själv precis som alla andra i Sverige.
Enligt Åsa Regnér bör socialtjänst och arbetsmarknadsmyndigheter granska sig själva på detta område för att försäkra sig om att kvinnor och män behandlas som resurser, och inte som ”hemmafruar” respektive ”familjeförsörjare”.

Satsning på jämställdhetsintegrering

En annan fråga som Åsa Regnér tycker är viktigt att lyfta är hur arbetet med jämställdhetsintegrering kan utvecklas. Alla nordiska länder använder jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå jämställdhetspolitikens mål. Kort sammanfattat är det ett sätt att planera arbetet i en organisation så att alla beslut tar hänsyn till hur de påverkar makt(o)balansen mellan kvinnor och män.
– I Sverige startar vi nu en jämställdhetsmyndighet för att vi tycker att det här arbetet blivit moget och gett resultat. Den ska driva på arbetet för en mer jämställd verklighet, säger Åsa Regnér.
Hon menar att det här är en fråga som det svenska ordförandeskapet vill lägga upp på jämställdhetsministrarnas bord.
– Vi vill initiera en diskussion. Tycker vi att detta är det bästa sättet att driva på jämställdhetsarbetet? Hur går vi vidare?

Vilka utmaningar finns det med det nordiska jämställdhetssamarbetet?
– Jag tycker inte att utmaningen finns mellan länderna, utan i att granska oss själva. De nordiska länderna ses med rätta som goda exempel när det gäller jämställdhetsutveckling och ligger högt i rankningar. Samtidigt är det viktigt att se oss utifrån, att det finns mycket kvar att arbeta med, exempelvis i ljuset av kampanjen Me too. Det handlar om kvinnosyn, vilket värde kvinnor och män har på arbetsmarknaden, samt hur man arbetar mot sexuella trakasserier, säger Åsa Regnér.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet