Så slog Me too-kampanjen i Norden

Me too-revolutionen har skakat om Norden det senaste halvåret. Gripande vittnesmål om sexuella trakasserier har flödat och satt frågan högt på den politiska dagordningen. Samtidigt har kampanjens genomslag och effekter sett olika ut i länderna. Med anledning av kvinnodagen har NIKK pratat Me too med skilda nordiska experter.

Att feminister kräver förändring över nationsgränser är inget nytt fenomen. Men dagens sociala medier har gjort samarbetet enklare och sprängkraften större. Emma Severinsson, doktorand i historia vid Lunds universitet, menar att vittnesmålen och uppropen i Me too-kampanjen är ett historiskt klassiskt sätt att bedriva feministisk kamp.
– Det finns alltid en risk med att gå ut offentligt med sådana här anklagelser. Så var det även förr. Det är därför kvinnor går ihop, då bli det omöjligt att blunda. Men att så här många gått samman har inte hänt på mycket länge, säger hon.

I Sverige har Me too-kampanjen haft stort genomslag. Enskilda programledare, journalister och politiker har blivit uthängda och avskedade. Över 60 000 kvinnor har organiserat sig inom sin yrkesbransch och krävt förändring. Det största uppropet, #utantystnadsplikt, samlade över 10 000 kvinnliga läkare. Emma Severinsson tror att kampanjens genomslag i Sverige beror på att det redan fanns en infrastruktur.
– Sedan 15 år tillbaka finns en politisk backning av jämställdhetsarbetet. I Sverige har vi ett feministiskt parti som gjort att de andra partierna också behövt förhålla sig i större utsträckning till de feministiska frågorna. Genusforskningen har också en relativt stark ställning, jämfört med exempelvis i Danmark, säger hon.

Emma Severinsson menar att tystnadskulturen i den feministiska rörelsen redan var bruten. Me too har handlat om att bryta tystnaden i resten av samhället. Hon tycker att det framförallt är sprängkraften som överraskar. Att kampanjen spridits så brett och involverat så många kvinnor som inte varit engagerade innan.
– Jag tror att det beror på att kampanjen i Sverige varit så tydligt kopplad till arbetsplatsen och att det därmed finns någon att ställa till svars, säger Emma Severinsson.

Island: Upprop med kvinnor med migrantbakgrund

På Island pågår fortfarande Me too för fullt.  14 upprop har publicerats och ännu fler är på gång. Det menar Fríða Rós Valdimarsdóttir, som arbetar på Islands jämställdhetscenter Jafnréttisstofa. Först ut på Island var över 400 kvinnliga politiker som listade övergrepp de fått utstå under sin tid som politiskt aktiva, däribland hot om våldtäkt. Detta följdes av upprop från kulturarbetarna.
– Uppropen har blivit förstasidesnyheter. De har även fått konsekvenser för förövare som fått sparken, säger Fríða Rós Valdimarsdóttir. Hon är också en del av ett nätverk som administrerar uppropens krav på förändring, som ordförande för Islands största kvinnoorganisation. Nätverket skapades i syfte att utbyta erfarenheter och hjälpa varandra och för att vårda den solidaritet som har uppstått i och med Me too-rörelsen.

Till skillnad från andra nordiska länder har kvinnor med migrantbakgrund publicerat ett eget manifest på Island. Vittnesmål kombinerar både sexism och rasism.
– Deras historier gör djupast intryck. En kvinna berättade hur hon på sitt städjobb blev attackerad bakifrån av en man som stoppade en trasa i hennes mun och sedan våldtog henne. Efteråt lämnade han henne ett kuvert med pengar och sa att han alltid velat haft sex med en utländsk kvinna.
Representanter från migrantgruppen har varit gäster på Islands största talkshow och har medverkat på Islands feministiska forum. Fríða Rós Valdimarsdóttir menar att uppropen verkligen skakat om samhället.
– Me too har förändrat allt. Det har gjort att sexuella trakasserier nu tas på allvar på Island.
Hon menar att kampanjen även fått vissa politiska effekter. Regeringen på Island har, med anledning av Me too, gjort en ekonomisk satsning för att stärka rättssäkerheten när det kommer till sexualbrott.

Hälsoministern har gått ut med riktlinjer till berörda institutioner och myndigheter kring hur de ska agera vid sexuella trakasserier.
– Det har även inletts ett ministersamarbete som ska titta på hur systemet ska stärkas som helhet när det kommer till sexuella trakasserier.

Danmark: Kraftig mediabevakning

I Danmark tog Me too fart med fallet kring filmproducenten Peter Aalback Jensen på filmbolaget Zentropa. Hans övergrepp mot kollegor har fått stor uppmärksamhet. Senare publicerades även upprop där klassiska sångerskor, kvinnor i film- och scenkonstbranschen och i akademin gick samman och vittnade om övergreppskulturen. ”Också i Danmark utnämns manliga stjärnsolister, dirigenter och pedagoger till genier och deras närmanden, övergrepp och förödmjukelser bagatelliseras och bortförklaras”, stod det i uppropet från den klassiska sångerskorna.
Enligt Christian Groes, lektor vid Center for Køn, Magt og Mangfoldighed vid Roskilde universitet, har mediabevakningen av Me too varit enorm i Danmark, även om det inte varit så många upprop. Han menar att kampanjen delat danska män i två läger. De som förlöjligar och de som stöder. En reaktion på uppropen bland de klassiska sångerskorna var #hetoo-uppropet som bestod av tre manliga danska komiker som på bästa sändningstid berättade om hur de har blivit antastade av unga tjejer som har velat ha deras kropp.

– Men för många män har vittnesmålen blivit en väckarklocka. De har chockerats av kvinnornas historier. Att män är tysta kan också läsas som att de lyssnar, säger han.

I Danmark har det pågått en debatt om namnpubliceringar, om huruvida det är okej att publicera namnen på män som blir utpekade. Enligt Christian Groes har det funnits en tendens att män vill hålla andra män bakom ryggen. Själv menar han dock att namnpubliceringarna fyller en viktig funktion.
– Det här handlar om att flytta stigmat och skammen från offret till förövaren. Om det inte kostar något att sexuellt trakassera kommer det inte bli någon förändring. Män måste bli rädda för konsekvenserna.

Enligt Christian Groes är det viktigt att diskussionen fortsätter.
– Nu måste vi män gå vidare, tänka och prata om vad vi kan göra.

Finland: Med koppling till maktstrukturer

I Finland har det varit flera uppsatta personer, vars agerande uppmärksammats i media. Även här möttes kampanjen och vittnesmålen rätt snart av en backlash med män som gick ut och förminskade övergreppen. Men enligt Katju Aro, ordförande för Finlands feministiska parti, fick den sedan ny kraft och har bidragit till en stor förändring i det finska samhället.
– Människor i Finland har blivit mer medvetna om situationen. Det finns ett före och ett efter Me too och det är inte över än.

Hon menar att Me too i Finland har gått igenom olika faser. Den första var delandet av de personliga vittnesmålen, sedan kom förlöjligandet och sista steget var uppropen och kopplingen till maktstrukturer. Enligt Katju Aro skedde något med debatten när det första uppropet offentliggjordes. I #dammenbrister gick över 6 000 finlandssvenskar samman och delade erfarenheter av sexuella trakasserier. Efteråt följde flera andra upprop, bland annat ett brett finskt #metoo som samlade alla typer av vittnesmål. Det ska nu bli en bok.
– Skillnaden mellan Finland och Sverige är att vi inte pratat särskilt mycket om arbetsplatsen. Debatten har handlat mer om sexuella trakasserier i det offentliga, på exempelvis barer, eller i parrelationen.

I Finland har Me too-kampanjen bidragit till att ett lagförslag om en samtyckeslag har gått framåt. Det har även förts debatt i parlamentet om hur systemen ska förändras för att motverka sexuella trakasserier. Katju Aro saknar dock en diskussion om vilka konsekvenser det ska bli för män som utsätter kvinnor för sexuella trakasserier. Nu pratas det främst utifrån gärningsmannens perspektiv, om det verkligen är rätt att hänga ut dessa personer offentligt.
– Men i denna diskussion får vi inte glömma skadan som förövarna orsakat sina offer. Offren kan ha hoppat av studierna eller lämnat sin karriär på grund av trakasserierna. De kan få men för livet efter övergreppen, säger Katju Aro.

Norge: Skandaler inom politiken

I Norge har Me too-skandaler ruskat om politiken. I alla partier har fall av sexuella trakasserier uppdagats, särskilt stora problem har det varit inom Arbeiderpartiet. Men det har även uppdagats fall inom Høyre och Fremskrittspartiet.
– Stort fokus har legat på enskilda personer, men också på partiledningarnas hantering av saken. När det gäller Arbeiderpartiet har det även diskuterats vad detta får för konsekvenser för partiet, säger Helga Eggebø, sociolog och samhällsdebattör.

Me too har varit ett stort samtalsämne, med ett flertal upprop och vittnesmål som skakat om olika branscher. I slutet av oktober manifesterade kvinnor framför Stortinget i Oslo under parollen #vitrordeg. Enligt en undersökning från analysbolaget Retriever handlade 1 700 tidningsartiklar under en dryg månads tid, oktober till november, om #metoo.

Helga Eggebø är överraskad av kampanjens genomslagskraft. Samtidigt tycker hon att det pratats för lite om hur frågan ska tas vidare. Hon menar att det funnits ett stort engagemang underifrån, men att stödet uppifrån saknats. Enligt Helga Eggebø kan det bero på att politikerna saknar verktyg, eller en struktur, för att genomföra jämställdhetspolitik.
– Viljan att lyfta Me too till ett strukturellt problem och prata om förändringar av lagar och strukturer har inte riktigt funnits. Ett exempel är vår fiskeriminister Per Sandberg som gick ut och sa att kvinnor bara behöver daska till förövaren!
Helga Eggebø är ändå som helhet entusiastisk över den enorma mobiliseringen.
– Vem kunde tro att något sådant här kan hända idag?

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet