Ensamma hemma med pappakvoter

2009-07-17 Det är skillnad mellan att vara faderskapsledig samtidigt som mamman och att vara föräldraledig ensam. I studier av fäder som är pappalediga är det viktigt att hålla dem isär.

Detta framgår av forskaren Anita Haatajas utredning ”Fathers’ use of paternity and parental leave in the Nordic countries”. Resultaten i hennes utredning visar att faderskapsledigheten används mest av finländska fäder samtidigt som de är sämst på att dela föräldraledigheten. Islänningarna är bäst på att dela föräldraledigheten, följt av svenskarna och norrmännen.

Med faderskapsledighet eller pappadagar (paternal leave) avser man den tid som pappan har rätt att vara ledig i samband med barnets födsel. I Finland är den tre veckor, i Danmark, Sverige och Norge två. Under de tre år (1998-2000) som det fanns en faderskapsledighet på Island, var den också två veckor. Dessa veckor är pappan alltså hemma samtidigt som mamman.

Faderskapsledig eller föräldraledig

I början av 1990-talet började det ena nordiska landet efter det andra introducera individuella, icke-överförbara föräldraledighetsdagar (parental leave days) för fäder, s.k. pappakvoter. På Island är pappakvoten 13 veckor, i Norge (fr.o.m. 1.7.2009) 10 veckor och i Sverige åtta veckor. Den två veckor långa pappakvoten avskaffades i Danmark 2002 och i Finland infördes 2003 en frivillig pappakvot. I Finland får pappan två veckor extra föräldraledighet som bonus om han tar ut de två sista veckorna av föräldraledigheten. Detta utgör den s.k. pappamånaden.

Att sammanblanda faderskapsledigheten (då båda föräldrarna i de allra flesta fall är hemma samtidigt) med den del av föräldraledigheten som papporna tar ut är kontraproduktivt om man är intresserad av att få veta hur föräldrarna delar på omsorgen om barnet, skriver Haataja. I det avseendet är det alltså föräldralediga fäder som är det intressanta eftersom de har omsorgen om barnet på egen hand den tid de är hemma. Haataja beskriver också skillnaderna i syfte och politisk argumentation bakom å ena sidan faderskapsledigheten och å andra sidan pappors del av föräldraledigheten. Faderskapsledighetens syfte har huvudsakligen varit att ge pappor möjligheten att etablera en nära relation till det nyfödda barnet och att finnas till hands för mamman när hon kommer hem från sjukhuset. Förutom relationen till barnet har försöken att få pappor att ta ut en del av föräldraledigheten också motiverats med att det främjar jämställdheten och förbättrar kvinnors position på arbetsmarknaden.

Island på topp

När man jämför samtliga dagar pappor stannar hemma med sina barn (både faderskapsledigt och föräldraledigt) ligger Island på topp – inte bara bland de nordiska länderna, men i världen. På Island utnyttjar pappor 31 % av alla de dagar föräldrarna får ersättning för att stanna hemma med sina barn. I Sverige är motsvarande siffra 22 %, i Norge 11 %, i Danmark och Finland 6 %. I Sverige och Norge ökar delningen av föräldraledigheten stadigt, medan ökningen är mycket mer moderat i Finland och Danmark. När man ser på ”vilka slags dagar” papporna tar ut är de i Finland och Danmark hemma huvudsakligen under faderskapsledigheten. Detta gäller särskilt för Finland. Danmark är det enda landet i Norden utan någon slags pappakvot av föräldraledigheten men ändå ökar andelen föräldraledighetsdagar som pappor tar ut mer i Danmark än i Finland. Huruvida detta signalerar att papporna i ökande grad delar barnomsorgen med mammorna eller ej, kan inte utläsas ur statistiken, menar Haataja som frågar sig om tendensen likaväl kan tänkas avspegla flexibiliteten i det danska systemet som bl.a. tillåter att man senarelägger föräldraledighetsdagar, och att pappan tar ut dagar samtidigt som mamman är hemma.

Bristande statistik

Att göra komparativa studier på området är svårt på grund av olikheter i ledighetssystemen, särskilt när det gäller föräldraledigheten. Den är olika lång i de olika länderna och flexibiliteten i systemen, så som möjligheter att skjuta fram föräldraledighetsperioden och att stanna hemma halvtid, gör det svårare att föra statistik och jämföra material. Haataja uppmanar det nordiska samarbetet kring socialstatistik att utveckla jämförbar statistik över föräldraledigheter i de nordiska länderna. Någon sådan existerar inte i det här läget, konstaterar Haataja, och menar att den slags statistik skulle främja kunskapen om effekterna av de olika politiska lösningar som de nordiska länderna presenterar på föräldraledighetsområdet.

Av Jennie Westlund

Logotyp för Norden Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet