Ointresse för jämställdhet i EU-parlamentet

2008-03-14 -Risken är stor att EU-parlamentets jämställdhetsutskott läggs ner. Det säger den svenska vänsterpartisten Eva-Britt Svensson som är vice ordförande i utskottet. Flera nordiska parlamentariker ger en mörk bild av jämställdheten i EU-parlamentet.

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen har ingen lagstiftande funktion. EU-parlamentets roll har blivit allt mer lagstiftande och den rollen stärks om Lissabonfördraget träder i kraft 2009. Då finns det risk att jämställdhetsutskottet läggs ner, tror Eva-Britt Svensson.

– Starka krafter tar EUs utveckling som intäkt för att vi inte har tid att prata så mycket i plenum om saker som inte berör lagstiftning. Antalet initiativbetänkanden vi kan ha i omlopp samtidigt har redan sjunkit från sex till tre. Om de minskas ännu mer tas grunden bort för att vi ska ha ett utskott.

– Det avlövar vårt arbete. Mycket av jämställdhetsarbetet handlar om att bilda opinion, lyfta frågor och öka kunskapen bland övriga ledamöter.

Flera nordiska parlamentariker vittnar om att jämställdhetsfrågor har låg status i EU-parlamentet. Både män och kvinnor visar ointresse och ibland direkt motstånd.

– En brittisk parlamentariker sa i plenum att jämställdhetsutskottet består av lesbiska manshatare, säger Eva-Britt Svensson. Jag sitter också i utskottet för inre marknaden. Det är en oerhörd skillnad i hur man blir bemött. Jämställdhetsutskottet är ett otroligt lågstatusutskott.

30 procent av ledamöterna i EU-parlamentet är kvinnor. Men av 23 utskott leds bara sex av kvinnor. Ingen partigrupp har en kvinnlig ordförande. Av de anställda i parlamentet är bara 20 procent kvinnor.

– Det är intressant att vi som är valda inte har varit så effektiva i kvinnofrågor, säger Anneli Jäätteenmäki från finska centerpartiet. Hon sitter också i jämställdhetsutskottet.

– Jämställdhetsfrågan har funnits med i 50 år som en av grunderna i Romfördraget, men har ännu inte uppnåtts. Många kvinnor i parlamentet är nöjda och tror att man inte behöver göra något. Många män är emot jämställdhet, men de säger inget. De är tysta.

Nästa år ska fyra topposter utses inom EU om Lissabonfördraget går genom. Förutom ordförande för kommissionen och parlamentet ska en president utses för rådet och en utrikesminister i kommissionen. Än så länge har bara manliga nämnts i diskussionerna. Det har fått Anneli Jäätteenmäki att reagera tillsammans med två andra kvinnor i den liberala ALDE-gruppen i EU-parlamentet. De kräver att minst en av de fyra topposterna ska innehas av en kvinna.

– Den viktigaste anledningen till att det finns så få kvinnor är attitydfrågan, säger Anneli Jäätteenmäki. Det finns ingen politisk vilja på europeisk nivå.

– När topposterna diskuteras säger man att det behövs politisk och regional balans, säger Karin Riis-Jörgensen från danska venstre. Men man säger inget om att det behövs balans mellan könen.

EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström från Sverige har också reagerat på att inga kvinnor nämns i diskussionerna.

– Det är anmärkningsvärt om alla topposter innehas av män. Vilken signal ger det? Detta är inte bara ett ansvar för kvinnor utan ett ledaransvar att vi har både kvinnor och män.

Kommissionen har uppnått en relativ jämställdhet (9 av 27 kommissionärer är kvinnor) genom att ordförande Barosso krävde att alla länder skulle ge honom både ett kvinnligt och manligt namn när kommissionen skulle bildas.

– På så sätt kunde han tillsätta en kommission i balans även om många länder motsatte sig det, säger Margot Wallström.

Men det liberala kravet på minst en kvinna bland topposterna mötte genast motstånd från andra kvinnor. Anneli Jäätteenmäki visar ett pressmeddelande från några kvinnor i höger-centergruppen EPP-ED, däribland Piia-Noora Kauppi från Finland. De motsätter sig kvotering och menar att kompetens måste gå före kön.

– Det viktigaste i jämställdhetsarbetet är innehållet – inte könet, säger Piia-Noora Kauppi.

Anna Hedh från svenska socialdemokraterna sitter också i jämställdhetsutskottet. Hon känner en hopplöshet.

– När jämställdhetsutskottet tar upp frågor tas inget på allvar. Till och med svenskar röstar emot. De tycker inte att EU ska syssla med sådana frågor.

– Det är en trend att det är mer män i Europapolitiken. Inför valet 2009 behöver fler kvinnor lyftas fram på valbar plats.

I varje utskott ska det sedan förra året finnas en jämställdhetsansvarig som rapporterar till jämställdhetsutskottet.

– Det fungerar inte mer än på pappret, säger Anna Hedh. Det blir ordförande i varje utskott som säger några fina ord.

– Frågan är om man ska ha ett jämställdhetsutskott. Det kanske är bättre att ställa högre krav på de andra utskotten. Å andra sidan tycker jag att det behövs. Vi gör initiativbetänkande som gör att människor får upp ögonen för frågorna.

Av Bosse Parbring

Logotyp för Nordic Council of Ministers Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet