Det är bara att bestämma sig

2009-11-09 I politiken bestämde man sig för att införa en jämn könsfördelning. Det har man inte gjort i näringslivet, och det är därför det ser ut som det gör. Det menar Claes Borgström, som inledningstalar på konferensen ”Kön och makt i Norden”.

claes_borgstrom_stende

Kvinnor och män är förhållandevis jämnt representerade inom den parlamentariska politiken i dagens Norden. Men näringslivets ojämna könsstruktur utgör en tydlig kontrast. Där är kvinnorna lätträknade. Vad tror du att det beror på?
Foto: Claes Borgström

Claes Borgström är Sveriges tidigare jämställdhetsombudsman. Idag jobbar han som advokat och är också socialdemokraternas jämställdhetspolitiske talesperson. I sitt inledningsanförande skall han försöka ge svar på ”varför kvinnor i ledande position är lika få som träden på Island”. nikk.no passade på att intervjua honom.

– Det är inte konstigare än att man bestämmer sig för att man vill förändra och bryta den manliga dominansen. Det har man bestämt sig för i det politiska livet. Jag tror det handlar om att näringslivet inte riktigt bestämt sig. När jag är ute och föreläser får jag ofta frågan ”jamen, hur gör man?” från näringslivsfolk. ”Bestäm er”, brukar jag säga. ”Sen är det bara att göra som ni normalt gör när ni bedriver er verksamhet; gör upp en plan med klara målsättningar, fördela ansvaret, gör utvärderingar och gör återkopplingar.” Det är inte svårare än så. Men jag tror att männen i ledande posititioner i näringslivet helt enkelt inte vill göra något åt den skeva könsfördelningen. De ser inte betydelsen av det.

Vad kan man göra åt det?

– Egentligen anser jag att de mänsliga rättigheterna ligger till grund för kravet på jämställdhet. Men också argument som produktivitet och lönsamhet måste in. Plus en ökad genuskunskap generellt. Det krävs en kombination av samtal och lagstiftning för att råda bot på den skeva könsfördelningen.

Socialdemokraterna i Sverige höll nyligen kongress och er partiledare Mona Sahlin har tidigare gått ut och sagt att hon välkomnar en kvoteringslag i Sverige, liknande den man infört i Norge för ASA-bolagens styrelser. Hur kommenterar du det?

– Kongressen diskuterade den här frågan och det togs beslut om att vi vill gå samma väg som man gjort i Norge. Men vi har ju varit inne på det här tidigare. Precis innan regeringsskiftet 2006 förelåg en utredning om hur man kunde ändra aktiebolagslagen men den blev ju oaktuell med den nya regeringen. Redan under Margareta Winbergs tid som jämställdhetsminister, sa vi till näringslivet att det måste bli en förändring på den här punkten. Näringslivet har haft tillräckligt lång tid på sig nu utan att visa resultat. Snarare har det gått bakåt när frågan inte drivits aktivt.

Det ordnar sig inte av sig själv

Kommunalpolitiken släpar efter när det gäller jämställd maktfördelning mellan män och kvinnor. Särskilt i Danmark, men också i de övriga länderna. Vad tror du det beror på?

– I Sverige är kvinnors representation på kommunal och nationell nivå ganska lik, men det är sant, den jämna fördelningen släpar efter även här. Jag har ingen bra analys, men möjligen har man inte haft samma beslutsamhet när det gäller att göra något åt saken på kommunal nivå. Kanske kan det också ha något att göra med att strukturerna är lite lika i kommunalpolitiken som i näringslivet. Där finns kommunalpamparna som alltid varit män, man sysslar med lite allt möjligt i kommunerna, och man konkurrerar med näringslivet. Kanske finns det ett samband där, i liknande konservativa strukturer.

Trots att man kommit en god bit på väg när det gäller politikområdet verkar en seglivad horisontell segregering leva kvar. Det innebär att kvinnor, med några undantag, i huvudsak återfinns på de ”mjuka” politikområdena, och män ansvarar för de tunga posterna. Vilka tankar gör du dig kring det?

– Att den manliga normen är otroligt stark. Lika många kvinnor som män betyder per automatik inte att man uppnår jämställdhet. Uppgifter som enligt det manliga normsystemet anses vara mer ansvarsfulla fortsätter att gå till män, i kraft av den manliga traditionen. Det är svårt att lagstifta om de här sakerna, men jag tror att ökad kvinnorepresentation är ett första steg som så småningom leder till en förskjutning och jämnare könsfördelning också horisontellt. Men det tar tid. Kvaliteten släpar efter kvantiteten. Fast man skall inte tro att saker ordnar sig av sig själva. Det krävs både opininonsbildning och propaganda för att komma framåt.

Forskningsprojektet ”Kön och makt i Norden” håller slutkonferens i Reykjavik den 18-19 november 2009.

Av Jennie Westlund

Logotyp för Norden Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet