Ingen lag utan kris

2010-11-01 I kölvattnet av den isländska finanskraschen reviderades aktiebolagslagen. Då såg Alltingets feminister sin chans. De tog tillfället i akt och skrev in en paragraf om könskvotering i bolagsstyrelser.

foto_kriskvotering

Islands tidigare statsminister Geir H. Haarde fick avgå efter finanskollapsen. Han ställs nu inför riksrätt. Foto: Johannes Jansson/norden.org

Homogenitet, vänskapsband och täta kopplingar näringslivets ledare emellan utgjorde en  betydande faktor i det isländska finanssammanbrottet. Det konstateras i flera rapporter som tagits fram i syfte att reda ut vad som gick fel och förhindra att något liknade sker igen. Ett av kraven som hörts från flera håll har varit större öppenhet och variation i näringslivets toppskikt. Att få gehör för kravet på ökad andel kvinnor i ledningen för privata bolag blev lättare.

foto_hildur_jonsdottir

Hildur Jónsdóttir. Foto: Gunnar Sigurgeirsson

Hildur Jónsdóttir är jämställdhetsexpert på statsministerns kansli. Hon menar att det har varit ett tydligt könsperspektiv i den offentliga debatten sen kollapsen.

– För att uttrycka det enkelt; det har varit ett brett stöd för synen att en manlig norm, som inneburit överdrivet risktagande, nepotism och också chauvinism om man så vill, har fostrat ett sådant beteende som ledde till kollapsen, säger hon.

Att öka andelen kvinnor i det privata näringslivet har varit ett sätt att reparera och återställa förtroendet efter kraschen.

– Kvinnornas position i det privata när­ings­­livet har varit väldigt svag. Det är det område där isländsk jämställdhet har rönt minst fram­gångar, om man jämför med politik och offent­lig sektor, säger Jónsdóttir. Redan för 7–8 år sedan deklarerade ansvarig minister att det måste ske en förbättring, annars måste man införa en kvoteringslag, minns hon.

Tillfälle att smida

Men trots diskussion och påtryckningar blev det ingen kvoteringslag. Så kom krisen.

I kölvattnet av kollapsen lade den obundna ekonomi- och handelsministern Gylfi Magnússon sommaren 2009 fram ett lagförslag om att revidera aktiebolagslagen. Syftet var att öka transparensen i bolagen genom att bland annat kräva redovisning av ägar- och rösträttsförhållanden och inskärpa styrelseordförandens roll.

Ministern hade inte könskvotering på sin agenda. Men det var det däremot andra som hade. När den aktuella lagen ändå skulle revideras var det tillfälle att smida medan järnet var varmt.

 Utnyttja möjligheten

foto_lilja_Mosesdottir

Lilja Mósesdóttir. Foto: Bosse Parbring

– Första gången förslaget kom till behandling i Alltinget diskuterade vi att vi skulle använda möjligheten att försöka få in könskvoter, men tiden var så knapp, säger Lilja Mósesdóttir, alltingsledamot för regeringspartiet Vänsterpartiet – De Gröna.

Förslaget kom upp till en andra behandling i oktober 2009 och då hade Lilja Mósesdóttir valts till ordförande för Alltingets handelsutskott som fick lagförslaget till behandling.

– Jag kände diskussionen och den norska lagstiftningen väl och bestämde mig för att hitta en lösning på hur vi gör det här och sen genomföra det. Jag fick mycket stöd av andra, både i utskottet och bland övriga alltingsledamöter, också män, säger hon.

I mars 2010 godkände Alltinget den nya aktiebolagslagen med en paragraf om könskvotering i bolagsstyrelser som är mer omfattande än den norska förebilden. Den inbe­griper inte bara börsregistrerade aktiebolag, men alla publika aktiebolag och mindre privata bolag, så kallade anpartsbolag (Einkahlutafelag – EHF) med fler än 50 anställda. Omkring 350 isländska företag berörs av lagen varav nästan två tredjedelar är mindre privata bolag.

– I ljuset av erfarenheterna i Norge ansågs det nödvändigt att lagen också omfattar de privata bolagen. Det gör inte den norska lagen och man menar att denna bolagsform har blivit mera utbredd på grund av könskvoteringen, säger Lilja Mósesdóttir.

Ingen lag utan kris

Lagen kom till bara två år efter att Alltinget lagstiftade om könskvoter i statliga bolag. Utvecklingen har gått snabbt. Men frågan är om det hade blivit någon kvoteringslag utan krisen.

– Nej, det hade det nog inte, tror Hildur Jónsdóttir. Men kollapsen ledde också till ett politiskt skifte, påpekar hon.

Kris och turbulens leder inte per automatik till möjligheter för nya aktörer och kvinnor att stiga in och ta över. Enligt Hildur Jónsdóttir ledde kollapsen i Island till en hård maktkamp bakom kulisserna där de inblandade försvarade sina postitioner och på olika sätt försökte rädda sitt eget skinn. Enligt statistik för 2009 gick andelen kvinnor i bolagstyrelser istället ner. Antalet kvinnor i styrelser i nygrundade företag föll nämligen efter bankkollapsen, trots förhoppningar om en motsatt utveckling. Det politiska skiftet var alltså nog så viktigt som krisen i sig.

För Lilja Mósesdóttir är lagen ett exempel på vad man kan få till om man kommer till makten.

– Vi fick in bestämmelsen om könskvoter i lagen på grund av att det är många feminister i Alltinget, inte bara det att det var feminister i handelsutskottet.

Kritiska entreprenörer

Några som däremot ställt sig kritiska till kvoteringen är Islands organisation för kvin­nliga entrepenörer, FKA. De motsatte sig en könskvotering. Ungefär ett år innan lagen klubbades igenom hade FKA, isländska arbetsgivarorganisationen SA och Handelskammaren, samt representanter för alla politiska partier i Alltinget, undertecknat en överenskommelse om att det senast 2013 ska finnas minst 40 procent av vartdera kön i alla bolagsstyrelser.

– FKA hänvisade till avtalet vi undertecknat och menade att vi går emot det om vi inför kvoter. Men statistiken visade ju något annat. Andelen kvinnor i bolagsstyrelser gick ner 2009. Därför bestämde vi oss för att vi ville lagstifta om saken, säger Lilja Mósesdóttir.

– Men i utskottet försökte vi kompromissa med argumenten från FKA. Det är orsaken till att lagen träder i kraft först 2013. Då löper också avtalet ut, och det är längre tid än vad till exempel de norska bolagen hade på sig att få till stånd jämställda styrelser.

Lagens nuvarande formulering föreskriver inga sanktioner mot de företag som inte lever upp till kvotkravet. Enligt Lilja Mósesdóttir beror det mest på att det inte fanns tillräckligt med tid för att arbeta in det i lagtexten i den här rundan.

– Men jag läste att en av rekommendationerna i forskarrapporten som nyligen presenterades är att införa sanktioner. Så vi börjar nog jobba på det nu, säger Lilja Mósesdóttir.

Grönländsk debatt om kvotering

Också i Grönland diskuterar politikerna könskvotering i bolagsstyrelser. Jämställdhetsminister Maliina Abelsen har aktivt deltagit i debatten och önskat sig åtgärder som ser till att också kvinnors kompetens tas i bruk i grönländsk företagsledning.

En ledamot för vänsterpartiet Inuit Ataqatigiit, som sedan 2009 har regeringsmakten, har lagt fram ett beslutsförslag i Landstinget, där det föreslås könskvotering i företagsstyrelser. Förslaget omfattar styrelserna i de stora självstyreägda företagen, inte de privata bolagen.

– I en grönländsk kontext är det naturligt att fokusera på de helt eller delvis offentligt ägda företagen eftersom de är de klart största och viktigaste i Grönland, säger Torben Weyhe, ämbetsman på socialdepartementet.

Debatten är fortfarande väldigt ny och det arbetas tills vidare inte på någon konkret lagtext.

Av Jennie Westlund, rådgivare på NIKK.

Logotyp för Norden Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet