Konsumtionsperspektiv ritar om utsläppskartan

2011-02-22 När klimatet skall räddas söker man gärna lösningar i teknisk innovation och mer miljövänlig produktion. Forskaren Annika Carlsson-Kanyama närmar sig problemet från motsatt håll. Hon sätter fokus på konsumtionen och tycker att individuella utsläppsrätter vore en bra idé.

Annika Carlsson-Kanyama är forskningschef på Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige. På seminariet Kön, klimatförändring och hållbar utveckling i Åbo den 1.2 presenterade hon sin forskning om bl.a. kvinnors och mäns olika belastning på klimatet. Hennes utgångspunkt är ett konsumtionsperspektiv som på flera sätt utmanar konventionella sätt att arbeta med klimatproblematiken.

Global handel – globalt klimatansvar?

Enligt den internationella statistiken släpper vi i Norden ut förhållandevis lite koldioxid per person och år. Sverige är bäst i klassen med sina ca 5,4 ton. Men det finns fler sätt att beräkna utsläpp. Istället för att fokusera på utsläpp som görs i Sverige, kan man ta utgångspunkt i de utsläpp svenskar förorsakar. I en sådan beräkning ingår alla växthusgaser som svensk konsumtion bidrar till, också utsläpp som uppstår i andra länder från varor och tjänster som importeras. Ur klimatsynpunkt har det nämligen ingen betydelse var i världen utsläppen sker, de påverkar klimatet lika mycket oavsett.

B 25878

Annika Carlsson-Kanyama. Foto: FOI

– Handlar du på IKEA är det inte många varor som är producerade i Sverige. Likadant om du går in i en mataffär. Ringer du din bank som har sitt callcenter i Indien, så har de kanske en luftkonditionering på kontoret som förorsakar en viss mängd växthusgaser, exemplifierar Annika Carlsson-Kanyama.

Trots osäkra exakta siffror och variationer i sättet att beräkna utsläppen relaterade till export, pekar alla uppskattningarna i samma riktning:

– När konsumtionen står i fokus blir utsläppen större än när bara Sveriges egna utsläpp tas med och fördelas enligt folkmängd, säger Annika Carlsson-Kanyama.

Att ta ett konsumtionsperspektiv förändrar bilden och fördelar skuldbördan på ett helt annat sätt, inte minst internationellt.

– Hela debatten handlar nu om att Kina gått om USA i utsläppsstatistiken, men ur ett konsumtionsperspektiv som tar hänsyn till utsläpp man förorsakar också utanför det egna landets gränser, så ligger USA långt före det stora exportlandet Kina, noterar hon.

Stora skillnader mellan olika inkomstklass och kön

En annan bild Annika Carlsson-Kanyama också vill nyansera är genomsnittspersonens utsläpp. Skillnaderna är nämligen stora i utsläppsnivåer mellan olika typer av hushåll. Tillsammans med sin kollega Riitta Räty gjorde hon 2008 en studie av kvinnors och mäns energiförbrukning. De fann att ensamstående svenska män utan barn gör av med 20 procent mer energi än kvinnor i samma situation. Skillnaden beror främst på att män förbrukar mer koldioxidintensiva varor som drivmedel för bilar, medan kvinnor förbrukar mer energi på kläder och förbrukningsvaror, som i sin tur inte är lika förorenande.

Men den faktor som är mest avgörande för ens utsläppsnivå är hur mycket pengar man har att spendera. Det illustrerar inte minst fallet Norge, som har de högsta förbruksnivåerna i forskarnas undersökning. Män står också i Norge för ett större förbrukning av energiintensiva transporter men resultaten visar inte någon statistiskt signifikant skillnad mellan norska singelmän och -kvinnors energiförbrukning.

foto_graf_energiforbruk2

Figur: Total energiförbrukning (megajoule) enligt olika produktkategorier för singelkvinnor och -män i Sverige, Tyskland, Norge och Grekland. Källa: Räty och Carlsson-Kanyama (2009) “Comparing energy use by gender, age and income in some European countries”, FOI-rapport

– Norrmännen har så mycket pengar. Då blir det höga utsläpp, så enkelt är det, säger Annika Carlsson-Kanyama.

Kvotera utsläppen?

Individuella utsläppsrätter förs ibland fram som ett tänkbart styrmedel för att få ner utsläppen. Ett sådant system skulle synliggöra den enskilde individens utsläpp och Annika Carlsson-Kanyama menar det kunde vara ett bra sätt att jämna ut skillnaderna och se till att de samlade utsläppen inte överstiger en viss nivå över en viss tid.

– Jag tycker individuella utsläppskvoter är en bra idé. Då skulle vi slippa mycket av moraliserandet kring konsumtionen. Det kan lätt bli lite präktigt med alla dessa rekommendationer och listor över vad man kan och borde göra för att minska sin klimatpåverkan. Med individuella utsläppsrätter har man en kvot att förhålla sig till och så kan man göra som man vill. Vill man äta biff varje dag så kan man ju göra det, men då kanske man inte kan åka bil. Att alla får en lika stor kvot tycker jag vore det enklaste och mest rättvisa, sen kan man ju sälja eller köpa sinsemellan.

Annika Carlsson-Kanyama vill gärna se många olika styrmedel i kombination, där lagstiftning är ett. Hon påpekar att det inte är ovanligt att använda lagstiftning som medel för att styra folks beteende.

– Ur säkerhets- eller hälsoskäl har det gjorts många sådana regleringar, som t.ex. att förbjuda rökning på krogen, att man beskattar onyttiga matvaror högre eller att man måste använda bilbälte. Det kan man också göra med utgångspunkt i klimatet. En hållbar utveckling handlar dessutom i sin förlängning om vår hälsa och säkerhet, säger hon.

Smart kommunikation

Hon ser också behov av nya sätt att kommunicera forskningen och den kunskap som finns. Hon efterlyser mycket ny produktutveckling och innovation och nämner bl.a. hamburgerkedjan Max som på sina menyer redovisar för hur mycket växthusgaser varje hamburgare förorsakar.

– Det har ökat intresset för de vegetariska hamburgarna, men jag vet inte om de ökat försäljningen av dem. Om man tänkte sig att vi hade individuella utsläppskvoter så skulle det ju bli extra intressant att veta hur mycket olika varor och tjänster belastar miljön, säger Annika Carlsson-Kanyama.

I all kommunikation och marknadsföring är det grundläggande att hitta sin målgrupp och känna den. Och då gäller det att komma ihåg bland annat könsaspekten.

– Det finns skillnader mellan kvinnor och män och dem bör man känna till för att t.ex. kunna marknadsföra kurser i ekodriving för män eller nå ut med budskapet om att det är viktigt att köra energisnålt.

Av Jennie Westlund

Logotyp för Nordic Council of Ministers Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet