Kritik mot ensidig bild av skolpojkar

2008-09-11 Politiker och forskare har på senare tid uppmärksammat att pojkar presterar sämre än flickor i skolan. Men maskulinitetsforskare varnade vid en nordisk konferens för att bilden av de ”problematiska” pojkarna målas i alltför stereotypa färger.

Flera nationella och internationella studier har slagit fast att pojkar är sämre i skolan än flickor i nästan alla ämnen. Debatten har gått hög kring hur stora skillnaderna är, om den ökar och vad den beror på. Därför arrangerade den svenska regeringen – som ordförande för Nordiskt ministerråd – den nordiska konferensen ”Kön, utbildningsframgång och arbetsliv” den 10 september i Stockholm. Konferensen är en del i en större jämställdhetssatsning på skolan från den svenska regeringen som omfattar 110 miljoner kronor. Satsningen kommer att följas upp med ytterligare en konferens under hösten 2009 när Sverige håller i ordförandeklubban i EU.

Den svenska statistikern Torbjörn Skarin presenterade på konferensen en sammanställning som visar att det finns tydliga skillnader i betyg och provresultat i grundskolan mellan pojkar och flickor i de nordiska länderna, enligt statistik från de nordiska länderna och OECD-studier. Det finns en del skillnader mellan de nordiska länderna, men generellt presterar flickor bättre än pojkar i de flesta ämnen utom möjligen idrott. Skillnaden är störst i läsning och andra språkliga förmågor.

I gymnasiet går flickor i högre utsträckning studieförberedande utbildningar medan pojkar går yrkesutbildningar. Inom yrkesutbildningarna är könssegregationen stor. Pojkar väljer tekniska utbildningar och flickor utbildningar inom vård och omsorg.

I samtliga nordiska länder är det fler kvinnor än män som väljer högre utbildning. På forskarutbildningen är könsfördelningen relativt jämn, men sett till att de kvinnliga studenterna är fler betyder det att andelen män som väljer forskarutbildning är större.

Trots att män inte har lika lång utbildning som kvinnor har de lättare att etablera sig på arbetsmarknaden på alla nivåer. Lönen är också lägre för kvinnor än för män och skillnaden ökar med ökad utbildningsnivå. Det enda undantaget inom OECD är Norge där skillnaderna inte ökar med ökad utbildningsnivå.

Norge sämst i Norden

Statistiken bekräftas av Thomas Nordahl, professor i pedagogik vid Högskolan i Hedmark i Norge. Han har nyligen genomfört en stor studie med 9430 elever i klass 5-10 i 104 grundskolor. Eleverna och deras lärare har fått svara på en mängd frågor.
– Flera studier visar att Norge har världens dyraste skolsystem men presterar ändå sämst i Norden, säger Thomas Nordahl.

Han menar att problemet är att det är en för stor andel pojkar som det går dåligt för. Kön, föräldrars utbildningsnivå och kulturell bakgrund förklarar mycket av variationen i skolprestationer. Om skillnaden blivit större vet han inte säkert.
– Men det tyder på att skillnaden ökat något den senaste tiden för att nu ha stabiliserats.
– Det fanns en skillnad på 1970-talet också, men då fanns det en arbetsmarknad som tog emot även lågpresterande pojkar. Det har vi inte längre. Utbildning är viktigt för framgång på arbetsmarknaden.

När lärarna i undersökningen bedömer elevernas motivation och arbetsinsats får flickorna bättre resultat. Skillnaden är ännu större när sociala färdigheter bedöms. När eleverna själva bedömer hur de trivs i skolan är skillnaden dock inte så stor.
– Det är ett pedagogiskt problem att förändra den som redan är nöjd, säger Thomas Nordahl.

Bland de pojkar som presterar dåligt har en hög andel beteendeproblem, både med diagnos som ADHD och utan diagnos.
– Två av tre elever som mottar specialundervisning är pojkar, säger Thomas Nordahl. De får mer lärarresurser men presterar ändå dåligt. Faktum är att de presterar sämre när de får specialundervisning. Eleverna upplever sig stämplade.
– Specialpedagogiken fungerar mest som en avlastning för lärare och skolledning. Det norska skolsystemet är ganska dåligt på att hantera pojkar som har utmaningar i livet.

Skolan passar inte pojkar

Thomas Nordahl menar att det enda som skiljer pojkar och flickor är deras motivation för skolarbetet. Pojkar är tävlingsinriktade, söker hierarki och prestation, medan flickor mer tilltalas av samarbete och lärandet i sig själv.
– Vi borde diskutera organisation och innehåll i skolan utifrån skillnader i pojkars och flickors självförståelse och motivation. Har vi en skola som passar pojkar och flickor lika bra?

Thomas Nordahl menar att vi inte har det. Utvecklingen i norsk skola har gått mot oklara förväntningar och krav, mindre struktur i undervisningen och otydliga lärare och att elever får ta alltmer eget ansvar för lärandet.
– Pojkar har förlorat på den mer individualiserade undervisningen.

Trots det tror Thomas Nordahl inte att betyg skulle vara bra för pojkar i ung ålder.
– Det skulle skapa ett ännu större tryck på konkurrensinriktade pojkar som gör att de kan ta ännu större avstånd från skolan om de inte lyckas.

Antiskolkultur coolt

Den danska maskulinitetsforskaren Steen Baagøe Nielsen talade på konferensen om att det länge funnits en antiskolkultur bland pojkar. Nyligen manifesterades den något oväntat av den svenska statsministern vid utdelandet av Polar Music Award till Pink Floyd. Då sjöng Fredrik Reinfeldt ”We don’t need no education”.

– Jag noterade att han sjöng sången ganska entusiastiskt, säger Steen Baagøe Nielsen.
– Varför är det så intressant att sjunga med pojkarna mot skolan? Varför är det coolt?
– Antiskolkulturen är inte bara en ytlig och tillfällig oppositionskultur utan en fundamental del av skolan, betonar Steen Baagøe Nielsen. Den tillhör den dolda läroplanen.
– Skolan fungerar sorterande. Akademiska aspirationer ses som oönskade och pinsamma av många pojkar. I den sociala sorteringen ingår pojkarnas skapande av maskulinitet. Maskulinitetsskapelsen kan ses som helt nödvändig för en rad jobb som anspelar på traditionell maskulinitet.

Samtidigt pekar Steen Baagøe Nielsen på att den stora utmaningen på arbetsmarknaden är det växande behovet av social omsorg. Omsorgsuppgifterna växer när vi har fler barn och äldre.

– Om vi önskar att få in fler män i denna sektor står vi inför en större utmaning än att få in fler kvinnor i manliga sektorer.

– Om vi vill att pojkar ska jobba med omsorgsarbete behöver vi jobba på ett annat sätt än att skapa struktur, ordning och auktoritet. Det kräver något helt annat och är betydligt svårare.

Stereotypa berättelser om pojkar

Var är de det handlar om? Var är pojkarnas röster i debatten? Det undrade den svenska maskulinitetsforskaren Marie Nordberg. Hon har i två olika forskningsprojekt studerat särskilt pojkar i grundskola och på yrkesutbildnings på gymnasium. Hon har en sett en stor variation bland de pojkar som döms ut som lågpresterande.

– De är många men vi berättar stereotypa berättelser om dem. Vi fokuserar ofta på den problematiska manligheten. Men det finns variationer och det finns förändring.

Marie Nordberg menar att könsskillnader när det gäller läsförmåga alltid har funnits. Enligt statistik från svenska Skolverket är skillnaderna det senaste decenniet konstanta. När skillnader förklaras lyfts ofta gammal forskning fram som kommer från den anglosaxiska världen utan de jämställdhetsideal som finns i Norden och ofta från skolor som är könsuppdelade.
– Genom att bara fokusera på pojkar döljer vi andra perspektiv som klass och etnicitet som vi också måste ta tag i.

Marie Nordberg är redaktör för den nyutkomna antologin ”Maskulinitet på schemat”. I den riktar hon skarp kritik mot skolpolitikers fixering vid könsskillnader i skolprestationer. Pojkar – även de som det enligt mätningarna går bra för – har kollektivt kommit att knytas till ett ointresse för skolan som inte stämmer med den forskning som Marie Nordberg och de andra forskarna för fram.

Fixering på lågpresterande pojkar riskerar också att flickor som det går dåligt för kommer i skymundan. Det håller Thomas Nordahl med om.
– Vi har en grupp lugna flickor som är behagliga att ha och göra med men som inte presterar bra. De syns inte.

 Av Bosse Parbring

Logotyp för Norden Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet