Den demografiska försörjningskvoten

För att mäta försörjningskvoten i ett samhälle brukar man titta åldersstrukturen i befolkningen. Denna karta visar hur stor del av invånarna som är 65 år eller äldre, i förhållande till befolkningen i yrkesaktiv ålder.

För att en kommun ska leva och kunna ta hand om de som är beroende av välfärden, exempelvis äldre, är det centralt att antalet yrkesaktiva bibehålls. I Norden finns en trend att befolkningen blir allt äldre. Det väcker frågan vem som ska ta hand om pensionärerna när de unga flyttar.

Kartan visar att problemet är särskilt stort i glesbygdskommuner i Sverige och Finland. Forskning hävdar att en åldrande befolkning gör det svårt att upprätthålla välfärden i glesbygden. I förlängningen drabbar det kvinnor som utför mer obetalt omsorgsarbete när det offentliga inte räcker till.

Förändringar i befolkningsmängd över tid

Kartan visar hur befolkningsmängden i olika delar av Norden har förändrats under åren 2007-2017. Här framgår att befolkningen minskar i stora delar av Sveriges och Finlands inland, samtidigt som storstadsregionerna växer.

Kartan är även uppdelad efter kön. Den mörkblå färgen visar områden där den kvinnliga delen av befolkningen minskat, medan den manliga delen ökat. Denna tendens ses särskilt i inlandskommuner i Sverige och Norge. Den gula färgen visar motsatt trend, här framgår att kommuner där kvinnorna blir fler ofta ligger i kustområden.

Utbudet av arbeten är ett skäl till att män och kvinnor väljer att stanna kvar eller bosätta sig på skilda geografiska platser. Flera av de kommuner som kvinnor lämnar har en arbetsmarknad som domineras av manligt kodade jobb, inom exempelvis gruv- eller militärverksamhet.

Könsuppdelning på arbetsmarknaden, offentligt anställda

I den offentliga sektorn är det kvinnor som dominerar. Denna karta visar antalet kvinnor per 100 män anställda i den offentliga sektorn.

Här framgår att könssegregeringen är mindre i storstadsregionerna. Forskning visar att kommuner där män huvudsakligen arbetar i privat sektor och kvinnor i den offentliga har högre utflyttning eftersom könssegregering leder till färre jobbmöjligheter.

Färre arbetsmöjligheter i glesbygd skapar också utsatthet vid nedskärningar eller flytt av verksamheter. Kvinnor och män har olika strategier för att hantera arbetslöshet. Män väljer i större utsträckning än kvinnor säsongsarbeten eller pendling över stora avstånd. Kvinnor söker sig istället till andra branscher eller flyttar till urbana områden.

Könsuppdelning på arbetsmarknaden, privat anställda

Arbetsmarknaden i Norden är könssegregerad. Majoriteten av kvinnorna arbetar inom den offentliga sektorn, medan majoriteten av männen är sysselsatta inom den privata sektorn. Denna karta visar antalet kvinnor per 100 män anställda i den privata sektorn. Här framkommer att det i både Sverige, Finland och Danmark finns en tydlig mansdominans i den privata sektorn.

Det går även att utläsa att könssegregationen är större i glesbygdsområdena, särskilt i Sverige och Finland. I svenska Tornedalen, Jämtland och vissa delar av Finland arbetar det mindre än 40 kvinnor per 100 män i den privata sektorn. I storstadsregionerna runt Köpenhamn, Helsingfors och Stockholm är det bättre könsbalans.

Tillgång till förlossningsvård

Denna karta visar alla kommuner där det finns minst ett sjukhus eller en förlossningsklinik där kvinnor födde barn under 2016. Här framgår även hur stor del av kvinnorna i respektive kommun som är i fertil ålder (15-49).

I Finland, Nordnorge, norra Sverige och stora delar av Island är det långt till närmaste förlossningsklinik, trots att andelen fertila kvinnor är hög där. Avstånden kan få konsekvenser för framförallt kvinnors och barns hälsa. Om infrastrukturen runt förlossningsvården inte fungerar kan det göra att man tvekar att skaffa barn, eller flyttar vid familjebildning.

Representation utifrån kön i kommunfullmäktige, 2017

I Norden är männen fler på de beslutsfattande positionerna på kommunal nivå. Denna karta visar den sneda könsfördelningen bland kommunfullmäktigeledamöterna. Här framgår hur många kvinnliga ledamöter det går per 100 män. Island och Sverige har den högsta andelen kvinnor i kommunfullmäktige, medan delar av Danmark och Finland sticker ut med högre mansdominans.

Hur de politiska systemen fungerar varierar i Norden, men en gemensam nämnare är att besluten som tas på kommunal nivå är av stor betydelse för ortens utveckling. Jämställd representation i det styrande organet är därför centralt. Forskning visar att bristen på makt och inflytande är ett skäl för kvinnor att lämna bostadsorten.

Utbildningsinstitutioner samt nivå

Kartan visar tillgången till utbildningsinstitutioner i Norden. Här framgår också att kvinnors utbildningsnivå varierar beroende på bostadsort. Det går att se ett tydligt samband mellan dessa två faktorer.

Andelen kvinnor med hög utbildning är större i områden där det finns tillgång till högskola eller universitet. I dessa områden har över hälften av kvinnorna mellan 25-64 år högskoleutbildning.

Generellt är utbildningsnivån bland kvinnor hög i Norden, men samtidigt finns stora skillnader mellan olika orter. I Grönlands nordligaste kommun Qaasuitsup har 9 procent av kvinnorna högskoleutbildning, samma siffra i svenska Danderyd är 73 procent.

Utbildningsnivå för kvinnor och män

Utbildningsnivån är högre bland kvinnor än bland män i Norden. Kartan visar den procentuella skillnaden mellan könen när det gäller högskoleutbildning, nedbrutet på kommunal nivå.

Här framgår att klyftan är särskilt stor i de norra delarna av Finland, Norge och Sverige. Männen som bor i glesbygdsområdena har ofta betydligt lägre utbildning än kvinnorna. Utbildningsnivån är högst, både bland kvinnor och män, i storstadsregionerna.

I glesbygd är avstånden till universitetet längre, vilket gör att många – framförallt kvinnor – flyttar. En del återvänder, medan andra blir kvar i storstäderna då det finns större utbud av arbeten som kräver högre utbildning där.

Sysselsättningsnivå för kvinnor och män

De nordiska länderna är ledande i Europa när det gäller andelen kvinnor som lönearbetar. Trots detta är det fortfarande fler män som jobbar i så gott som hela Norden, vilket framgår av denna karta.

Kartan är nedbruten på kommunnivå, vilket gör att det går att se vissa regionala variationer. I de nordliga och östra delarna av Finland är sysselsättningsnivån högre bland kvinnor, vilket framförallt beror på att andelen män som arbetar är väldigt låg.

Andel kvinnor och män i arbetsför ålder

I alla nordiska länder är andelen arbetsföra män fler än andelen kvinnor – samtidigt finns geografiska skillnader.

Av kartan framgår att klyftan är större på Grönland och i glesbygdsområden i Sverige och Finland, än i storstadsregionerna. I Sverige går det även att utläsa att mansdominansen är högre i vissa kommuner där en stor del av jobben finns inom den privata industrin. Det handlar exempelvis om bruksorter som Gnosjö, Oxelösund och Bengtsfors.

Forskning visar att arbetsmarknaden är mer könssegregerad i glesbygd än i städerna, vilket leder till större utflyttning. En orsak är att könssegregeringen begränsar bredden av jobbmöjligheter för både kvinnor och män.


Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet