Flexibla arbetsarrangemang

Flexibla arbetsarrangemang gör det möjligt för föräldrar att kombinera jobb med familjeliv. I Norden finns en stark tradition av framförhandlade rättigheter för arbetstagare, som regler för arbetstid och semester, vilket innebär trygghet i arbetslivet. Detta har lagt grunden för att det idag är fler företag i Norden än genomsnittet i Europa som erbjuder flexibla arbetstider.

Flexibel arbetstid kan underlätta vardagen och göra det enklare att kombinera arbete med familj. Det kan ge arbetstagare en viss kontroll över början och slutet av en arbetsdag, vilket exempelvis gör det enklare att anpassa schemat till skola eller barnomsorg. Möjlighet att jobba hemma eller på distans kan spara tid och göra livet enklare.

En europeisk företagsundersökning visar att Finland, Danmark och Sverige ligger i topp när det gäller andel företag som erbjuder flexibel arbetstid. Resultatet visar att mer än hälften av arbetstagarna på företag i Finland, Danmark, Norge och Sverige har viss möjlighet att själva anpassa sin arbetstid. Siffrorna skiljer sig från länder som Grekland eller Portugal där över 80 procent av de anställda uppger att arbetstiden bestäms av företaget.

Utmärkande för Norden är att det finns en lång tradition av välfungerande samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Lagar och framförhandlade rättigheter för arbetstagaren gör det enklare att kombinera arbete och familj. Det handlar exempelvis om reglerad arbetstid, rätt till semester eller möjligheten att vara hemma med sjukt barn. En stor del av arbetsplatserna i de nordiska länderna har kollektivavtal som säkerställer anständiga arbetsvillkor för kvinnor och män. Att skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare är en prioriterad fråga för samhället. Social trygghet och anständiga arbetsvillkor är viktiga faktorer för hållbar utveckling.

Anställningstrygghet, kollektivavtal och diskrimineringslagar

Att många arbetstagare i Norden har flexibla arbetsarrangemang är ingen tillfällighet. Snarare är det ett följd av den nordiska arbetsmarknadsmodellen, med starka organisationer som representerar arbetstagare och arbetsgivare. De nordiska länderna utmärker sig globalt när det gäller hög facklig anslutning. Höga medlemstal gör att parterna kan verka självständigt och förhandla fram avtal anpassade efter förutsättningarna i respektive bransch. Flexibla lösningar kopplade till trygghet har varit viktiga för fackföreningsrörelsen. Parterna har även prioriterat frågan om jämställdhet, det vill säga att skapa lika förutsättningar för kvinnor och män i arbetslivet. Det och en politisk vilja har bidragit till lagstiftning på området.

Den nordiska modellen präglas av kollektivavtal, den överenskommelse som träffas mellan parterna om rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen. En arbetstagare med kollektivavtal behöver i princip bara komma överens med arbetsgivaren om lön och anställningsform vid en anställning. Allt annat, som villkor för föräldraledighet, semester, tjänstepension eller flexibla arbetsarrangemang är redan klart. Det ingår i kollektivavtalet. Denna modell – med kollektivavtalssystem och starka parter på arbetsmarknaden – har varit en förutsättning för att man har kunnat bygga starka och välfungerande välfärdsstater i Norden.

Förutom rättigheterna i kollektivavtalet skyddas arbetstagarna i Norden mot diskriminering i arbetslivet. Diskrimineringslagarna gäller exempelvis vid familjebildning. Lagarna innebär bland annat att arbetsgivaren inte får missgynna en person som är föräldraledig, exempelvis gällande löneutveckling. I de nordiska länderna är det förbjudet att fråga en person om graviditet vid en anställningsintervju, liksom att neka någon arbete på samma grund.

Rätten till flexibel arbetstid

En heltidsarbetare i Norden jobbar runt 40 timmar i veckan. En stor andel av arbetstagarna i de nordiska länderna har tillgång till någon slags flexibilitet när det gäller arbetstid. Men hur den ser ut varierar beroende på sektor och verksamhet. Flexibla arbetsarrangemang kan handla om möjligheten att jobba hemifrån eller att ta ledigt två timmar för att gå till tandläkaren med sitt barn. Jämfört med resten av Europa arbetar nordbor även i högre utsträckning på distans, vilket möjliggjorts i och med digitaliseringen.

Regeringarna i Norden har, som i tillägg till rättigheterna i kollektivavtalet, även reglerat flexibel arbetstid för föräldrar i lagen. Syftet med detta är just att underlätta kombinationen arbete och familj.
I Sverige har arbetstagarna, med barn under åtta år, rätt till att gå ned i arbetstid med 25 procent. Det finns också möjlighet att ta ut sin föräldraledighet på deltid och därmed få föräldrapenning. Även i Finland har föräldrar rätt att arbeta deltid. Exakt antal timmar förhandlas mellan arbetstagare och arbetsgivare.

I Norge har arbetstagare, med barn under tio år, rätt att begära deltid. I Finland och Norge kan dock arbetsgivaren vägra förfrågan om det finns vägande affärsskäl. I Danmark finns ingen allmän lagstadgad rätt, men arbetstagare har rätt att efterfråga flexibla arbetsarrangemang efter föräldraledighet utan att missgynnas. På Island är arbetsgivarna skyldiga enligt lag att vidta nödvändiga åtgärder som hjälper anställda att kombinera arbete och familj. Det finns dock ingen rätt till deltid – arrangemanget är en fråga mellan arbetsgivare och arbetstagare. En konsekvens av detta är att många isländska kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn, där det är lättare att få deltidsarbete beviljat.

Vanligt med deltidsarbete i Norden

I de nordiska länderna är det vanligt att föräldrar arbetar deltid. Möjligheten nyttjas övervägande av kvinnor. Ungefär hälften av kvinnorna i de nordiska länderna arbetar deltid, förutom i Finland där andelen är betydligt färre. På Färöarna och Åland är andelen kvinnor som arbetar deltid bland de högsta i Europa.

En orsak till att arbetsformen har blivit så vanlig i Norden handlar om ursprunget – att den växte fram i samband med välfärdsstatens utbyggnad på 1960-talet. De kvinnodominerade yrkesområdena finns inom offentlig sektor och arbetsformerna där anpassades efter att kvinnor traditionellt tagit ett större omsorgsansvar för familj och barn. Innan barnomsorgen var utvecklad var deltidsarbete också många gånger en förutsättning för att kvinnor skulle komma ut på arbetsmarknaden.

Större flexibilitet för högutbildade

Studier visar att det finns en stark koppling mellan arbetstagarens utbildningsnivå och tillgången till flexibla arbetsarrangemang. Anställda med akademisk examen har större kontroll över sina arbetstider och är mer benägna att arbeta hemifrån ibland.

Flexibilitet behöver inte per definition alltid vara för bra arbetstagaren eller jämställdheten. Nordisk forskning visar att utvecklingen mot ett mer flexibelt arbetsliv kan innebära att det blir svårare för den enskilde arbetstagaren att dra gränsen mellan arbete och privatliv. Här kan särskilt arbetstagare med omsorgsansvar möta utmaningar.

Idag lägger kvinnor fortfarande mer tid än män på barnomsorg och obetalt hushållsarbete i Norden. Det påverkar också hur flexibla arbetsarrangemang nyttjas. I de nordiska länderna har båda föräldrarna rätt att gå ned i tid för att ta hand om barn och familj. Ändå är det framförallt kvinnor som arbetar deltid. Detta påverkar deras karriärer och position i samhället. Deltidsarbetet får även konsekvenser för kvinnors ekonomi, med bland annat lägre pension som följd. Många deltidsarbetade kvinnor beskriver också att det är svårt att få heltidsjobb. Vissa kvinnodominerade branscher har snarare deltid än heltid som norm. Sannolikheten för ofrivilliga deltidsanställningar är extra hög för kvinnor, lågutbildade och utlandsfödda.

Utmaningar

De nordiska länderna har kommit långt när det gäller flexibla arbetsarrangemang. Samtidigt finns fortfarande flera utmaningar. Norden vill bjuda in andra till en diskussion om hur dessa kan lösas.

Mänsklig hållbarhet. Tempot i arbetslivet blir allt högre. Idag finns stora problem med utbrändhet och stress bland arbetstagare i Norden. Att kunna arbeta på distans eller hemma betyder inte per definition att människor arbetar mindre. Hur ska vi tänka kring mänsklig hållbarhet?
Goda arbetsvillkor. Många arbetstagare i de nordiska länderna omfattas inte av kollektivavtal eller flexibla arbetsarrangemang. Om vi tittar på vilka som har dessa osäkra jobb så spelar ålder, kön och invandrarbakgrund roll. Vi vill prata mer om hur vi skapar en inkluderande arbetsmarknad med goda arbetsvillkor för alla.
Flexibilitet och jämställdhet. Flexibla arbetsarrangemang behöver inte per definition betyda ökad jämställdhet i hemmet. Undersökningar visar att det fortfarande är kvinnor som lägger mer tid på obetalt hushållsarbete. Hur kan flexibiliteten användas så att den gynnar jämställdheten, både på arbetsmarknaden och i hemmet?

Visste du att...

Det är dubbelt så vanligt att arbetstagare (och särskilt föräldrar) i Norden arbetar hemifrån än en genomsnittlig arbetstagare i Europa.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet