Föräldraledighet

I alla nordiska länder har båda föräldrarna rätt till betald föräldraledighet. Ett jämt uttag har varit en politiskt prioriterad fråga, inte minst för att främja jämställdhet i hemmet och på arbetsmarknaden. Resultatet av reformerna är tydliga: papporna i Norden tar ut mer föräldraledighet än genomsnittet i världen.

Föräldraledighet gör det möjligt för förvärvsarbetande föräldrar att vara hemma med sitt barn under den första tiden. Historiskt sett har det oftast varit kvinnan som tagit ansvar och skött barnomsorgen. I Norden har det varit viktigt att ge kvinnor möjlighet att försörja sig och sina barn. Att stärka kvinnors egenmakt och ekonomiska oberoende har varit prioriterat liksom att främja männens omsorgsarbete. De nordiska länderna var bland de första i världen att införa betald mammaledighet. De har också gått i täten genom att införa längre, betald föräldraledighet för båda föräldrarna. Idag har Sverige den längsta perioden med föräldrapenning i Norden med 70 veckor och Island den kortaste med 40 veckor.

På global nivå finns stora skillnader när det gäller tillgänglighet och omfattning av föräldraledighet. I många OECD-länder är perioden som föräldrarna har möjlighet att vara hemma kortare än i Norden. Elva OECD-länder har inte betald föräldraledighet överhuvudtaget. Till dessa hör bland annat USA, där nationell lagstiftning ger föräldrar rätt till tolv veckor obetald ledighet. Även om vissa stater och arbetsgivare har förmånligare villkor, blir konsekvensen att det blir komplicerat för många amerikanska föräldrar att kombinera arbete och familj.

I Norden är det prioriterat att båda föräldrarna är hemma med barnet. Med målet att främja jämställdheten, både i hemmet och i arbetslivet, har länderna tagit politiska initiativ för att öka männens uttag av föräldraledighetsdagar. Frågan är viktig eftersom fördelningen utgör ett hinder för kvinnors möjlighet att delta på arbetsmarknaden på samma villkor som män.

Organisering och kvoter

Sverige införde 1974, som första land i världen, föräldraledighet som båda föräldrarna har möjlighet att ta ut. Föräldraförsäkringen innebar att dagarna kunde delas mellan föräldrarna. Initiativet följdes av Norge 1978, Island 1981, Danmark 1984 och Finland 1985. Men effekterna av dessa åtgärder var marginella. Trots lagändringarna fortsatte mödrar i alla nordiska länder, att ta ut större delen av föräldraledigheten.

I samtliga nordiska länder, utom Island, finns särskild pappaledighet som kan tas ut samtidigt som mamman är hemma precis efter barnets födsel. År 1994 tog Norge ytterligare ett steg och införde öronmärkta veckor, en så kallad ”pappakvot”, som bara kan tas ut av pappan eller den andra föräldern senare under föräldraledigheten. Sedan dess har alla nordiska länder erfarenheter av öronmärkta dagar. Forskning visar att mäns uttag ökat med införandet och utvidgandet av kvoten. Det är alltså den reform som haft mest jämställdhetseffekt på uttaget av föräldraledighet i Norden. Kvoten har även påverkat attityder och normer kring pappaledighet. Pappakvoten kan, precis som delad föräldraledighet, tas ut av den andra föräldern i samkönade par i flera nordiska länder.

Jämt uttag viktigt för jämställdhet i arbetslivet

Att ett jämt uttag av föräldraledighet anses viktigt i Norden har flera bottnar. Det kan ses som en rättvisefråga: att föräldrarna har delat ansvar över att ta hand om sitt barn. Ett jämställt föräldraskap får även effekter på arbetslivet. Att kvinnor tar ut en betydligt större del av föräldraledigheten än män kan påverka deras situation i yrkeslivet negativt. Ett längre förvärvsavbrott kan försämra ens status på arbetsmarknaden och karriärmöjligheter. Att fler män är föräldralediga under en längre tid stärker däremot förutsättningarna för jämställdhet både på arbetsmarknaden och i hemmet.

Nordisk forskning visar att män som tar ut lång föräldraledighet tar mer ansvar i hemmet och gör mer hushållsarbete. De är mer involverade i omsorgen för barnen, och får bättre relationer till dem. För att få föräldrar att dela på föräldraledigheten har det gjorts politiska prioriteringar och olika reformeringar av föräldraförsäkringen. Satsningarna har fått effekt. De senaste 15 åren har pappors uttag stigit i alla nordiska länder. Island, Sverige och Norge ligger i topp bland OECD-länderna när det gäller jämn fördelning av föräldraledighet mellan män och kvinnor. Samtidigt är målet om jämställdhet långt ifrån uppnått. Trots framgångarna är det fortfarande mammorna i Norden som lägger mest tid på att sköta barnen.

Reglerna varierar mellan länderna

Exakt hur reglerna för föräldraförsäkringen ser ut varierar mellan länderna. Island har, som enda land i världen, en tredelad föräldraförsäkring. Det innebär att tre månader är öronmärkta för respektive förälder och tre månader delbara. I Norge kan föräldrarna vara föräldralediga med full lön 49 veckor, eller med 80 procent av sin lön under 59 veckor. Pappakvoten ligger idag på 14 veckor. I Danmark har föräldrarna rätt till totalt 52 veckor av mammaledighet, pappaledighet och föräldraledighet. År 2002 togs den danska pappakvoten bort, samtidigt som det blev möjligt för föräldrarna att dela på 32 veckors föräldraledighet. Med 480 dagar har Sverige den längsta lagstadgade föräldraledigheten i Norden. År 2016 utökades den öronmärkta perioden till tre månader. Även i Finland har föräldraförsäkringen gått mot att bli mer individualiserad. Sedan år 2013 kan finska fäder totalt ta ut nio veckor tills barnet är två år: tre veckor tillsammans med mamman och sex veckor öronmärkt pappaledighet.

Föräldrapenning och ersättning

En viktig faktor som påverkar uttaget av föräldraledighet är kompensationen. I alla nordiska länder får föräldrar ekonomisk kompensation för förlorad inkomst under föräldraledigheten. Föräldrapenningen kan vara inkomstrelaterad eller ett fast belopp. Nivån på den inkomstrelaterade ersättningen varierar. Norge och Danmark har den högsta kompensationsnivån, och Finland den lägsta. Ett tak för föräldrapenningen existerar i alla nordiska länder utom Finland. Statistiken visar att det finns ett samband mellan mäns uttag och ersättningsnivån. Island, Norge och Sverige som är världsledande när det gäller pappors uttag erbjuder också högre ersättning än många andra länder. I länder där pappor tar ut minst föräldraledighet, exempelvis Australien, Frankrike och Sydkorea, ligger ersättningsnivån på mindre än 50 procent av tidigare inkomst. I Norden har frågan om ersättningsnivåer prioriterats. Länderna lägger mer skattepengar på föräldraledighetsersättning än genomsnittet för OECD-länderna.

Uttag, utbildningsnivå och attityder

Mäns uttag av föräldraledighet varierar mellan de nordiska länderna. Island är det land där papporna tar ut störst andel av dagarna, drygt 29 procent. Detta följs tätt av Sverige där männen tar ut cirka 28 procent, och Norge där siffran ligger på drygt 19 procent. Finska och danska män tar ut nära elva procent av föräldraledighetsdagarna.

Vilka män är det då som är mest benägna att ta ut föräldraledighet? De öronmärkta veckorna används bland män i alla sektorer av arbetsmarknaden. Studier visar dock att sannolikheten att män tar ut längre föräldraledighet ökar om båda föräldrarna har hög utbildning, eller när pappan har lägre inkomst eller samma inkomst som mamman. Samma gäller i fall där män arbetar i offentliga sektorn, medan kvinnan arbetar i privata sektorn. Mindre benägna att ta ut lång föräldraledighet är män som arbetar som egenföretagare eller har en hög chefsposition.

Forskningen visar att attityderna till pappaledighet blir allt positivare i alla nordiska länder både bland föräldrar, befolkningen i allmänhet och arbetsmarknadens parter. Ett tecken på det är att många olika aktörer på arbetsmarknaden tar initiativ till att uppmuntra föräldraledighet. Det kan exempelvis handla om att arbetsgivare erbjuder anställda fler veckor pappaledighet eller högre ersättning än vad som är kravet enligt lag. I Danmark har flera fackförbund skrivet in rätten till pappaledighet i kollektivavtalen, Omkring 75 procent av danska arbetstagare har idag kollektivavtal med pappakvot, vilket innebär att arbetsgivaren betalar full lön om papporna tar ut veckorna som är reserverade för dem i kollektivavtalet. I Norge ger representanter för arbetsmarknadens parter, både på arbetstagarsidan och arbetsgivarsidan, starkt stöd till en utökad pappakvot och ett mer jämnt uttag av föräldraledigheten.

Familjer utanför normen

Idag finns en mängd olika typer av familjer i de nordiska länderna, som exempelvis regnbågsfamiljer eller ensamstående. Samtidigt bygger de nordiska föräldraförsäkringssystemen på en heterosexuell kärnfamiljsnorm och utgår därmed från att det ska finnas två föräldrar. Det kan slå fel mot familjer som inte passar in i normen.

I Sverige bygger systemet på att föräldrarna samarbetar, vilket kan bli problematiskt om föräldrarna inte kommer överens. Vid gemensam vårdnad har parterna rätt till halva föräldraförsäkringen. Om den ena föräldern inte vill använda dagarna kan de skrivas över på den andra föräldern, men om dagarna inte skrivs över och den öronmärkta delen inte används så brinner åtta månader av föräldraledighet inne. Det innebär att dagarna inte räcker fram till att barnet börjar förskola, vilket drabbar den ensamstående föräldern ekonomiskt. I Finland har bara pappor som bor ihop med barnen rätt till föräldraledighet. Systemet är inte anpassade efter särbos eller separerade föräldrar. Att göra om och revidera föräldraförsäkringssystemen så att de anpassas efter olika grupper och familjer är en utmaning som fortfarande kvarstår i flera nordiska länder.

Utmaningar

Trots att de nordiska länderna har kommit långt när det gäller betald föräldraledighet för alla, kvarstår flera viktiga utmaningar. Norden vill bjuda in andra till en diskussion om hur dessa kan hanteras.

Framtida reformer. Även om trenden i Norden går åt rätt håll är det fortfarande mammorna som tar ut störst del av föräldraledigheten. Lång och flexibel föräldraledighet kan bli en jämställdhetsfälla om endast kvinnor nyttjar dagarna. Hur ska mäns uttag och omsorgsansvar ska öka ytterligare?
Vård av föräldrar och anhöriga. I den nordiska välfärdsmodellen har det varit centralt att hitta lösningar för hur föräldrarna ska kunna kombinera yrkesarbetet med att ha barn. Däremot har man inte vägt in att många vuxna, och kanske särskilt kvinnor, även tar hand om sina åldrande föräldrar. Vi måste prata mer om det här för att kvinnor ska kunna delta fullt ut på arbetsmarknaden.
Anpassa föräldraförsäkringen till familjer utanför normen. Idag finns en mängd olika typer av familjer i de nordiska länderna, som exempelvis regnbågsfamiljer eller ensamstående. Samtidigt bygger de nordiska föräldraförsäkringssystemen på en heterosexuell kärnfamiljsnorm och utgår därmed från att det ska finnas två föräldrar. Det här vill vi diskutera då det kan slå fel mot familjer som inte passar in i normen.

Visste du att...

Sydkorea är det land som har längst öronmärkt ledighet av alla OECD-länder. I Sydkorea har varje anställd förälder ett år egen föräldraledighet som inte går att överföra till den andra föräldern. Ersättningen ligger dock på 40 procent av tidigare inkomst, vilket är betydligt lägre än i de nordiska länderna. Uttaget bland män i Sydkorea är dock fortfarande lågt. Under år 2016 tog cirka 90 000 sydkoreanska arbetstagare ut föräldraledighet, av dessa var 8,5 procent män.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet