Skip to main content sv

Användare av färdtjänst möts av misstro

Personer som ansöker om färdtjänst måste genomgå omfattande kontroller. Det går tvärt emot insatsens syfte att skapa frihet och självständighet, visar en avhandling som jämför lagstiftningen i Danmark, Norge och Sverige.


Andreas Pettersson. Pressbild
 Andreas Pettersson. Pressbild

Syftet med färdtjänst är att öka självständigheten för personer med normbrytande funktion, men den som ansöker om insatsen utsätts för ingående granskning.- Du måste berätta om allt; hur din kropp fungerar och vilka relationer du har. Du måste visa att du är värdig stödet, säger Andreas Pettersson, forskare vid Juridiskt forum, Umeå universitet.

Han har skrivit avhandlingen Out and About in the Welfare State – the Right to Transport in Everyday Life for People with Disabilities in Swedish, Danish and Norwegian LawAvhandlingen tar avstamp i genusvetenskapliga metoder och teorier, och sätter fokus på de rättsliga förhållandena mellan det allmänna och den enskilde. Rätten till tre olika typer av transportlösningar diskuteras i avhandlingen: färdtjänst, bilstöd och kontantersättningar.

En av de allvarligaste bristerna som framträder i avhandlingen är att ekonomiska argument påverkar de rättsliga besluten kring insatserna. Det gäller i synnerhet i Sverige och Norge. I Danmark finns en minimistandard vilket ger visst skydd mot politikernas budgetbeslut. De ingående granskningarna där myndigheterna genomlyser individernas privatliv återkommer i alla tre länderna. Själva prövningen av vem som ska få till exempel färdtjänst riskerar att motverka det grundläggande syftet med insatsen, varnar Andreas Pettersson.
– Målet är att främja jämlikhet och delaktighet, men systemet äter upp det som skulle skapas, säger han.

Synen på staten som god är typisk för Norden och den inställningen bidrar till acceptans för den här typen av långtgående kontroller, tror Andreas Pettersson. Han tycker att medborgarnas tillit till staten i större utsträckning borde mötas av myndigheterna genom större tillit till medborgarna.
– Om någon till exempel använder rullstol och själv tycker sig behöva färdtjänst skulle det faktiskt kunna räcka, säger han.

Updaterad 2 maj 2020