Även Norden brister i EU-index

EU-länderna är långt ifrån jämställda och kvinnors möjligheter varierar kraftigt mellan olika länder. Det visar ett nytt jämställdhetsindex för unionens medlemmar. Den segregerade arbetsmarknaden och den ojämna fördelningen av obetalt hushållsarbete drar ner siffrorna för de nordiska EU-länderna.

EIGE-equality index

EIGE-equality index

I Sverige är jämställdhetsgapet minst, mycket tätt följt av Danmark och Finland. Men det finns stora variationer på olika områden som indexet belyser och inom dessa hamnar lika ofta Danmark eller Finland i topp.

Europeiska jämställdhetsinstitutet, Eige, har tagit fram indexet Gender Equality Index på uppdrag av Europeiska kommissionen. I indexet bedöms kvinnors och mäns villkor utifrån kategorier som arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa.

Inom många av områdena som tas upp i indexet har Norden klart bättre resultat än genomsnittet för EU-länderna. Siffrorna för könssegregering på arbetsmarknaden hamnar dock ungefär i linje med EU-snittet.

För att få en bild av hur segregerad arbetsmarknaden är har Eige jämfört hur stor andel av kvinnorna respektive männen som är anställda inom områdena utbildning, sjukvård och socialt arbete. Siffrorna för Danmark, Finland och Sverige visar att mellan 38,1 till 43,7 procent av kvinnorna arbetar inom dessa områden. För männen ligger siffran på 8,2 till 13,5 procent.

– Traditionella idéer påverkar fortfarande mäns och kvinnors yrkesval. Kanske behöver man tänka över hur man guidar elever in på arbetsmarknaden, säger Virginija Langbakk, direktör för Eige.

Väcka diskussion

Indexet har sammanställts utifrån könsuppdelad statistik från år 2010. Varje land har poängsatts utifrån hur litet gapet är mellan kvinnor och män inom de olika kategorierna. I bedömningen har man också tagit hänsyn till kvaliteten inom de olika områdena. Sverige har högsta delaktigheten bland kvinnor och män i arbetslivet i EU. Danmark och Finland halkar en bit efter där, men har däremot betydligt högre poäng än Sverige för hur arbetstagare upplever att deras säkerhet och hälsa skyddas i arbetslivet.

Mätning av kvalitet påverkar också till exempel Sveriges siffror inom kategorin hälsa. Långa köer och stora avstånd mellan sjukhusen gör att Sverige hamnar under EU-snittet för tillgång till sjukvård, medan Danmark och Finland ligger över snittet.

I indexet innebär siffran 100 att ett land är jämställt. Sverige toppar listan med 74,3, följt av Danmark på 73,6 och Finland på 73,4.  Rumänien ligger lägst med siffran 35,3. Snittet i EU ligger på 54.
Virginija Langbakk hoppas att indexet ska väcka diskussion kring EU-ländernas jämställdhetsarbete.
– Många tror att vi redan har nått en bra nivå inom EU, men indexet visar att det inte stämmer, säger hon.

Virginija Langbakk

Virginija Langbakk

Enligt Virginija Langbakk syns kvinnors och mäns skilda villkor kanske tydligast inom kategorin tid. Eige har till exempel jämfört hur mycket tid kvinnor och män lägger på obetalt hushållsarbete, vård av barn och egna fritidsaktiviteter. Sverige uppger 71,4 procent av kvinnorna och 50,3 procent av männen att de ägnar minst en timme om dagen åt matlagning eller annat hushållsarbete. Motsvarande siffror för Danmark och Finland är något högre för kvinnorna. Av de danska och finska männen ägnar sig 43,5 respektive 39,1 procent åt hushållsarbete. Snittet i EU är 77,1 procent för kvinnor och 24,1 procent för män.

Indexet visar också att män i högre utsträckning än kvinnor prioriterar egna fritidsaktiviteter. Det gäller både i Norden och för EU-länderna generellt. Men Finland ligger här i topp och har betydligt större jämställdhet än både Danmark och Sverige när det kommer till egna fritidsaktiviteter och engagemang i barnens.

Ser problem med indexet

Fredrik Bondestam, forskningssamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, tror att indexet kan göra det lättare för enskilda länder att avgöra inom vilka områden man behöver satsa mer.
– Det är ett bra första steg till att skapa ett systematiskt, jämförbart underlag för EU-länderna, säger han.

Samtidigt ser han vissa problem med indexet. Han ifrågasätter bland annat de nordiska ländernas ganska höga siffror inom kategorin tid. Eige har inte räknat in hur mycket av sin fritid kvinnor respektive män ägnar åt vård av äldre, som man har gjort för vård av barn. Norden har en åldrande befolkning i större utsträckning än övriga EU-länder och det är framför allt kvinnor som tar hand om äldre, menar han.
– Om det hade tagits med i beräkningen tror jag att siffrorna hade sett helt annorlunda ut.

Saknar andra diskrimineringsgrunder än kön

Fredrik Bondestam

Fredrik Bondestam

Han tror också att Eige kan möta kritik för att indexet inte tar hänsyn till hur livsvillkoren varierar inom grupperna kvinnor och män. I indexet finns en separat kategori som berör andra diskrimineringsgrunder än kön, men den kategorin står utanför de delarna av indexet som jämför villkoren för kvinnor och män i olika EU-länder.
– Det tror jag kommer ifrågasättas, säger Fredrik Bondestam.

Enligt Virginija Langbakk har Eige tvingats göra dessa avvägningar på grund av bristen på statistik.
– Inom vissa länder finns det ingen data alls och då går det inte att jämföra, säger hon.
Av samma anledning ligger kategorin våld utanför de jämförbara siffrorna.
– Vi har upptäckt att själva definitionen av våld varierar mellan olika länder. Här vill vi markera till EU. Vi måste enas kring vad vi menar med våld.

Fredrik Bondestam tycker att det är särskilt problematiskt att indexet inte tar hänsyn till hur kvinnors och mäns livsvillkor påverkas av klass. Indexet visar till exempel att män generellt har större möjlighet än kvinnor att styra över var och när på dygnet de arbetar.
– Här samverkar förmodligen kön och klass till kvinnors nackdel. Man ser inte det här i indexet och det är någonting jag saknar, säger Fredrik Bondestam.

Öppen för diskussion

Virginija Langbakk ser gärna att det väcks en diskussion kring vad som borde tas upp i indexet. Det kommer att uppdateras vartannat år. På så vis kommer man att kunna följa utvecklingen och enskilda länder kan se om deras arbete ger resultat.
– Det kommer att synas vilka länder som inte satsar och förhoppningsvis vill de göra någonting åt det, säger Virginija Langbakk.

Artikeln är tidigare publicerad på genus.se

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet