Deltidsjobb under några år påverkar inte pensionen mycket

Deltidsarbete under några år leder inte alltid till kraftigt försämrad pension, enligt en ny nordisk studie. För kvinnor i Norge och Danmark påverkas inte pensionen alls och i övriga nordiska länder minskar den med 5-6 procentenheter. Studien, som genomförts på uppdrag av NIKK, visar också att kvinnors deltidsarbete minskar i flera länder, medan männens ökar.

Diary and money–  Det visar sig att kvinnor i Norge och Danmark som arbetar deltid nästan inte alls förlorar pensionsmässigt på sitt deltidsarbete om de under resten av arbetslivet arbetar heltid, säger Marianne Sundström, professor i arbetsmarknadsekonomi vid Stockholms universitet, som lett arbetet med studien.

Kvinnor fortfarande huvudansvariga för familjen

Hon har skrivit rapporten tillsammans med Alma Wennemo Lanninger, men fått hjälp av forskare i övriga nordiska länder att göra pensionsberäkningar. Ett syfte med studien är att undersöka omfattningen av deltidsarbete i största allmänhet i Norden och hur utvecklingen varit för kvinnor och män. Ett annat är att undersöka om vad som händer med de nordiska kvinnornas pension när de arbetar deltid.

– Även om en del hänt när det gäller jämställdheten tar kvinnor fortfarande huvudansvaret för familjen och det innebär bland annat att de oftare arbetar deltid när barnen kommer, säger Marianne Sundström.

Eftersom allt från pensionssystem till lön och arbetstid varierar mellan de nordiska länderna är raka jämförelser svåra att genomföra, enligt forskarna. Därför har de konstruerat fyra typfall: Utvecklingen för två undersköterskor och två grundskolelärare som är födda 1975 i respektive land. De har alla två barn som de tagit föräldraledighet för. En undersköterska och en lärare jobbar heltid fram till pensionen, de andra två arbetar deltid – 75 procent – under tio år och heltid i övrigt fram till pensionen. Under de här förutsättningarna har experter i respektive land räknat ut hur pensionen påverkas.

Små effekter i Danmark och i Norge

– Effekterna av deltidsarbetet är betydligt mindre än vad vi trodde. I Norge och Danmark minskar nästan pensionen inte alls och i de andra länderna minskar den med 5-6 procent jämfört med om kvinnorna i typfallen arbetat heltid, säger Marianne Sundström.

Att pensionen nästan inte påverkas alls i Danmark förklaras av att folkpensionen är kvar och den är inte inkomstrelaterad. I Norge beror utfallet av att alla som arbetar heltid i minst 30 år i den offentliga sektorn får full tjänstepension och att kvinnor med barn som förkortar sin arbetstid får ett extra pensionspåslag.

– Man kan säga att andra skattebetalare subventionerar vissa kvinnors deltidsarbete. Det betyder också att kvinnor som inte har barn, men som jobbar deltid får lägre pension.

Längre deltid ger lägre pension

Den minskning på 5-6 procent av pensionen i de övriga nordiska länderna motsvarar ungefär hur mycket mindre kvinnorna arbetar. Om kvinnorna arbetat deltid under längre tid än de tio år som är förutsättningen i typfallen, varit sjuka och kanske förlängt sina föräldraledigheter med att inte ta ut ersättning alla dagar, hade pensionen blivit lägre.

– Och så är det för många äldre kvinnor eftersom de jobbade betydligt mer deltid. Yngre kvinnor, de som är födda på 1970-talet och senare, jobbar deltid i mindre utsträckning och under en kortare period. Studien visar att utfallet under sådana förutsättningar inte blir så dåligt som vi trott.

Marianne Sundström hoppas att mer forskning genomförs om hur deltidsarbetet utvecklas i Norden. Det är inte minst viktigt eftersom många nordiska kvinnor fortfarande arbetar deltid – även om andelen minskar. Enligt beräkningar i studien och siffror från EU:s statistikorgan Eurostat har deltidsarbetet minskat med cirka 10 procentenheter i Sverige och Norge och något mindre i Danmark och Island. I Finland är utvecklingen den motsatta, där sker en liten ökning av andelen kvinnor som arbetar deltid under mätperioden, 1995-2012.

Deltid inte lika vanligt bland kvinnor i Finland

Men trots minskningen arbetar kvinnor i Norden, förutom de finska, ofta deltid. Högst är andelen i Norge, där arbetar 36 procent av kvinnorna deltid. Därefter kommer svenska kvinnor, 31 procent arbetar deltid. Andelen danska och isländska kvinnor som arbetar deltid är 29 respektive 26 procent.

Intresset för att jobba deltid bland kvinnor är lägst i Finland, där endast 15 procent arbetar deltid. Att deltidsarbete är mindre förekommande i Finland, jämfört med de andra nordiska länderna borde undersökas närmare, enligt Marianne Sundström. Samtidigt som andelen kvinnor som arbetar deltid har sjunkit, förutom i Finland, ökar andelen män som arbetar deltid.

– Men ökningen sker från en betydligt lägre nivå. Andelen män som jobbar deltid är mellan 4 och 10 procent i de nordiska länderna, säger Marianne Sundström.

Det kan finnas fler förklaringar till förändringen, anser hon. En kan vara att män arbetar mer deltid strax före pensionen. En annan är att män, men också kvinnor arbetar mer deltid under lågkonjunkturer.

– Att andelen deltidsarbetande män ökat under senare år kan därför vara en effekt av finanskrisen.

Ofrivillig deltid ökar i kristider

Och många av dem som arbetar deltid gör det mot sin vilja.

Högst är andelen i Finland och Island, där runt 30 procent av de deltidsarbetande gör det ofrivilligt. I Sverige är andelen runt 25 procent och i Norge och Danmark runt 20 procent. Omfattningen av det ofrivilliga deltidsarbetet tycks hänga samman med hur arbetslösheten utvecklas i de olika nordiska länderna. I studien jämförts arbetslöshetsnivåerna mellan 1995 och fram till 2012 med hur den ofrivilliga deltiden utvecklas.

– Det är tämligen anmärkningsvärt hur lika utvecklingen är. När arbetslösheten minskar, händer samma sak med den ofrivilliga deltiden och tvärtom. När arbetslösheten ökar, ökar också andelen personer i Norden som arbetar deltid mot sin vilja, säger Marianne Sundström.

Sjukdom, svårigheter att hitta heltidsarbete och familjens behov är de vanligaste skälen till att män jobbar deltid i Norden. För kvinnor i alla nordiska länder är det vanligaste skälet familjens behov.

– Män rör på sig i högre grad och gör karriär, medan kvinnors rörlighet är lägre och det beror på att de tar mer hänsyn till familjens behov. Det får styra i mycket högre grad, säger Marianne Sundström.


Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet