“Den kultur vi måste övervinna var den egna redaktionen”

Jämställdhet i Norden till trots, kvinnor är underrepresenterade i medierna, och på ledande positioner i branschen dominerar män. Vad ska vi göra åt det? Det diskuterades under Nordic Gender & Media Forum i norska Bergen den 7 maj.

Varje år arrangeras Nordiske mediedager i Bergen, Norge, där journalister och annat branschfolk samlas för att diskutera sina frågor. Det här året anordnade Nordicom tillsammans med NIKK en heldag i anslutning till huvudkonferensen med mottot “Time to step up”. Där samlades cirka 70 deltagare verksamma inom medier och forskning.

Bergen. Foto: Per Nybø, Bergen Touristboard visitbergen.com

Bergen. Foto: Per Nybø, Bergen Touristboard visitbergen.com

Ämnena spände mellan allt från film, reklam och datorspel till representation av etniska minoriteter och sexuella identiteter utanför heteronormen. Sara Lindquist från Queering Sápmi berättade om arbetetet med bilden av en minoritet inom en minoritet.
– Mediebilden har varit att Queering Sápmi är ett projekt för att kartlägga samiska hbtq-personer. Men det vi försöker göra är att nyansera bilden av samisk identitet.

Syftet är att visa hur olikheter kan stärka en grupp istället för att försvaga den. En del av arbetet har varit att intervjua queera samer och att iscensätta konstnärliga fotografier utifrån gemensamma teman i berättelserna.
– Det har varit viktigt att inte göra tolkningar och generaliseringar av intervjuerna. Som icke-same är jag bärare av ett kolonialt arv, och jag måste ta ansvar för det.

“Om vi vill se förändring måste vi handla”

Ett av de spår som diskuterades var ledarskap och medierna som organisation.

Suzanne Moll är i dag rådgivare på International Media Support, som fokuserar på medieutvecklingen i tredje världen. Hon har arbetat i danska medier under ett tjugotal år, och berättade om ett nätverk för kvinnor som startades i Danmark på 1990-talet.
– Det började med ett ledarskapsprogram som startats av Lisbeth Knudsen, idag koncernchef för Berlingske Media. Vi hade målet att 40 procent av ledarna i mediebranschen skulle vara kvinnor. Nätverket lades ned då vi inte såg något intresse för frågorna bland den yngre generationen.
Och vi ansåg att det kräver att man inte bara pratar om det, utan gör väl genomtänkta åtgärder.

– Min slutsats är att om vi vill se förändring måste vi handla. Jag är en stark anhängare till kvotering av bolagsstyrelser. Utan det kommer ingenting att hända.

På spåret ledarskap talade även Cecilia Zadig, långvarig journalist för Sveriges Television och ledarskapsutbildare vid Stockholms universitet.
– Det ledarskapsprogram för kvinnor inom medierna som vi startade då skulle inte ha varit möjligt utan 1990-talets feministiska våg, menade hon.

Under åren har 350 svenska journalister och redaktörer genomgått programmet. I november ska en studie presenteras över hur det har fungerat.
– Min drivkraft har utgått från att journalistiken har så stort inflytande på samhället. Det är centralt att sätta agendan för vilka delar av samhället som skildras och vilka röster som hörs. Kanske har vi lyckats bidra till att 42 procent av chefredaktörerna i Sverige är kvinnor, sade Cecilia Zadig.

”Män måste börja göra andra val.”

Temadagen följdes upp under huvudkonferensen med panelsamtalet “Den store likestillingsbløffen”, med ett hundratal i publiken. Förutom Suzanne Moll medverkade Ellen Arnstad, förlagsredaktör på Aller Media i Norge, och Gunnar Falck, redaktionschef på Västerbottens-Kuriren i Sverige. Panelen diskuterade främst arbetsvillkoren och kulturen inom mediebranschen och hur det påverkar kvinnor och män.

– Alla redaktörer måste sätta sig in i den forskning som finns om maskulina och feminina miljöer, menade Ellen Arnstad, som år 2006 var medförfattare till boken Slik drar du bra damer, en handbok för rekrytering av kvinnor till ledande positioner.

– Det finns andra krav på kvinnor när det gäller ansvaret för barn och hushåll, som ger en stämpel om karriären får gå före barnen. De traditionella valen är det som skapar en segregerad arbetsmarknad: När mannen jobbar övertid så jobbar kvinnan deltid. Män måste börja göra andra val. De måste börja jobba deltid, säga nej till toppledarjobb om de är i en livsfas när det inte fungerar. Det måste gå att få ihop familjelivet.

Gunnar Falck berättade om arbetet på Västerbottens-Kuriren för att öka andelen kvinnor i tidningen.
– Vi hade lika dåliga siffror som alla andra, men eftersom 51 procent av läsarna är kvinnor ställde vi oss frågan om hur vi ska behålla dem trots tidningsbranschens kris. Fler olika röster måste få komma till tals, från olika delar av samhället. Den kultur vi måste övervinna var den egna redaktionen, för att det inte skulle bli en tillfällig insats utan ett långsiktigt arbete. Jag tror att arbetet gjort att vi tappat färre läsare än vi annars skulle.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet