Ett fullspäckat år som ordförandeland till ända

En nordisk expertpanel, om sexism och hat på nätet, under FN:s kvinnokommissionsmöte i New York och ett arrangemang om jämställdhet i de nordiska medierna. Det är två aktiviteter som det finska ordförandeskapet är särskilt nöjda med under året som gått.

Finlands ordförandeskap 2016Vilket land som håller i trådarna för det nordiska jämställdhetssamarbetet skiftar från år till år. Under 2016 har Finland haft ordförandeposten i Nordiska Ministerrådet. Fokus har legat på arbetet mot våld och frågor som gäller jämställdhet i media. Utöver detta har jämställdhetsperspektivet inom hälsa och välfärd och området män och jämställdhet varit prioriterade områden. Annamari Asikainen och Heidi Haggrén vid jämställdhetsenheten på finska Social- och hälsovårdsministeriet har koordinerat arbetet.
– Det har varit ett väldigt intressant år, med mycket arbete. Planeringen började redan år 2014 och under ordförandeåret är det många bollar att hålla i luften, säger Annamari Asikainen.

 

Hat och hot på nätet

Under det danska ordförandeskapet förra året påbörjades ett arbete kring hatretorik och sexism på nätet. Det följdes upp i februari på FN:s kvinnokommissionsmöte i New York då en sakkunnig panel diskuterade lösningar på problemet inför publik. I panelen satt bland annat Emma Holten från Danmark som blev feministisk aktivist efter att hon utsatts för hämdporr och finska politikern Nasima Razmyar, som utsatts för organiserade hatkampanjer för sitt engagemang i flyktingfrågor.

Annamari Asikainen och Heidi Haggrén menar att detta evenemang blev särskilt lyckat.
– En erfaren CSW-deltagare sade att det var den bästa gemensamma nordiska evenemang någonsin på FN:s kvinnokonferens, säger Annamari Asikainen.

Arbetet ska följas upp under Norges ordförandeskap till exempel med en kartläggning om den rättsliga regleringen av hat och hot på nätet i Norden, som görs av NIKK på uppdrag av Nordiska Ministerrådet.

 

Jämställdhet i media

Heidi Haggrén, Annamari Asikainen. Foto: privat

Heidi Haggrén, Annamari Asikainen. Foto: privat

Inom temat jämställdhet i media höll finska ordförandeskapet även i ett sideevent om jämställdhet och pressfrihet under UNESCO World Press Freedom Day i maj. Målet var att lyfta frågan om den sneda könsrepresentationen i nyhetsmedierna som ett hot mot demokrati och pressfrihet. På plats i Helsingfors fanns även representanter från fondprojektet ”Jämställdhet i nordisk media”. De presenterade nordiska resultat från den senaste GMMP-mätningen, Global Media Monitoring Project, som visar att andelen kvinnor som är synliga i nordiska nyhetsmedier i snitt gått ned jämfört med endagsmätningen 2010. Undersökningen visar även att de nordiska länderna blir omkörda av exempelvis USA, Rumänien, Peru och Pakistan.

– Även om den nordiska pressen i internationell jämförelse har mycket stor frihet, visar rapporter att den har stora brister i fråga om jämställdhet. Det var nyttigt att kunna lyfta in jämställdhetsfrågan i detta UNESCO-sammanhang, säger Heidi Haggrén.

Hon menar att det blev en bra diskussion om vilka roller män och kvinnor har i medias rapportering, och hur det är kopplat till demokrati.

 

Könsrelaterat våld

Under året har finska ordförandeskapet tagit sig an frågan om könsrelaterat våld från flera olika synvinklar. Det har arrangerats tre större konferenser med fokus på förövare, könsstympning och människohandel. Konferensen ”Confronting Gendered Violence: Focus on Perpetrators” som arrangerades i samverkan med ett projekt som fått medel från Nordisk jämställdhetsfond, satte ljuset på hur förövarnas våldsutövning ska stoppas. Den riktade sig till forskare och praktiker i de nordiska länderna. Under konferensen presenterades även resultat från ordförandeskapsprojektet ”Nu räcker det”, en kartläggning över vilka program och modeller för våldsbekämpning som har utvecklats och används i de nordiska länderna.

– Den konferensen blev bra, kanske just för att den riktade sig till en specifik målgrupp. En viktig insikt vi tar med oss är att det är viktigt att tänka ut en tydlig målgrupp tidigt i planeringsfasen, då blir arrangemanget mycket mer lyckat. Det blir svårt om man försöker nå alla med en konferens; man kan exempelvis inte rikta sig både till praktiker och politiker samtidigt, säger Annamari Asikainen.

Hon lyfter även nyttan med samarbete med andra aktörer. Konferensen Female genital mutilation and cutting – a matter of human rights and gender equality anordnades i samarbete med Förbundet för mänskliga rättigheter i Finland och Norden- en gemensam marknad för människohandel i samarbete med bland annat den finska diskrimineringsombudsmannen.

– Det har varit positivt eftersom de har andra kontaktytor än vi på ministeriet. De når ut till andra organisationer och grupper av människor, säger Heidi Haggrén.

Utöver huvudtemana media och bekämpande av våld har man under Finlands ordförandeskap även behandlat jämställdhetsperspektivet i hälsopolitiken och temat män och jämställdhet.

 

Vilket har varit den största utmaningen under året?
– Den korta tiden! Ett år går väldigt fort och det är krävande att ha så många aktiviteter under samma period. Vi skulle även behöva utveckla bättre samarbetsstrukturer inom det nordiska samarbetet, exempelvis mellan olika sektorer. Sådana strukturer är idag mer etablerade inom EU-samarbeten, säger Annamari Asikainen.

År 2017 är det Norge som tar över ordförandeklubban i Nordiska Ministerrådet. De kommer att fortsätta arbeta med teman som våld och hatprat.

 

Har ni några tips till Norge?
– Det har varit värdefullt att låta röster från alla nordiska länder komma fram i arrangemangen och arbetet. Det är inte alltid så lätt att genomföra, men det är så man får fram den nordiska nyttan. Att samla jämförbar information och skapa diskussionsforum kan på sikt leda till goda jämställdhetspolitiska lösningar i länderna, säger Heidi Haggrén.


Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet