Finskt jämställdhetsprogram möter kritik

Den finska regeringens nya jämställdhetsprogram kritiseras av landets jämställdhetsexperter. Programmet, som pekar ut målen för de kommande fyra åren, beskrivs som en besvikelse. - De viktigaste frågorna är inte med, säger Hanna Ylöstalo genusforskare vid The Finnish Youth Research Society.

Hanna Ylöstalo. Foto: Mika Tuominen

Hanna Ylöstalo. Foto: Mika Tuominen

Regeringen kommer inte med mycket nytt i programmet som nyligen presenterades, tycker Hanna Ylöstalo.

– De lyfter fram ett par konkreta satsningar vilket ger ett intryck av kraftfullhet, men i själva verket har mycket av det som tas upp redan genomförts, säger hon.

I jämställdhetsprogrammet presenterar regeringen bland annat åtgärder för att främja mäns hälsa och stötta personer som utsätts för våld i nära relationer. Till exempel ska bidragen till skyddade boenden för våldsutsatta ska höjas med två miljoner euro årligen fram till år 2019, men Hanna Ylöstalo är inte imponerad. I det stora hela är jämställdhetsprogrammets avsnitt om våld i nära relationer en upprepning av det som Finland redan har åtagit sig att göra genom undertecknandet av Istanbulkonventionen, menar hon.

Hanna Ylöstalo konstaterar vidare att flera av åtgärderna som lyfts fram i det nya jämställdhetsprogrammet redan finns inskrivna i den finska lagen. Hon nämner bland annat kravet på att alla ministrar ska väga in ett jämställdhetsperspektiv vid utformandet av nya projekt och satsningar.

– Det har vi redan lagstiftat om, så det finns ingen anledning att ta upp det här, säger hon.

Ekonomiska frågor glöms bort

Det största problemet med regeringens jämställdhetsprogram är enligt Hanna Ylöstalo att de ekonomiska frågorna inte adresseras i tillräckligt stor utsträckning. Hon är med i forskarnätverket Tasa-Arvovaje, som sprider kunskap och debatterar om ekonomisk ojämställdhet. I en kommentar på sin hemsida beskriver nätverket det nya programmet som en besvikelse.

Illustration: Emma hanquist

Illustration: Emma hanquist

– Finska kvinnor tar generellt ett stort ansvar för omsorgsarbetet i hemmet, och det nya programmet innehåller inga satsningar för att förändra det. Det finns en risk att kvinnors roll i familjen förstärks och att rollen i arbetslivet försvagas, säger Hanna Ylöstalo.

Eeva Salmenpohja, rådgivare åt Juha Rehula – ministern för jämställdhetsfrågor, ser kritiken mot det nya programmet som en förlängning av den kritik som tidigare har riktats mot regeringens nedskärningar i offentlig sektor.

– Vi har lyssnat och vägt in synpunkterna, säger hon.

Knappa resurser drar ned ambitionsnivån

Åtgärderna som listas i jämställdhetsprogrammet är vad regeringen i dagsläget har möjlighet att genomföra med tanke på den ekonomiska situationen, menar Eeva Salmenpohja.

– Vi försöker göra det bästa av de resurser vi har. Om ekonomin hade varit bättre hade programmet sett annorlunda ut, säger hon.

Att vissa av åtgärderna i programmet redan har tagits upp av tidigare regeringar och slagits fast genom lagstiftning är inte konstigt, tycker hon.

– Jämställdhetsfrågorna kräver löpande arbete. Det är viktigt att vi fortsätter att lyfta frågorna.

Genom sitt jämställdhetsprogram har regeringen möjlighet att driva på utvecklingen mot jämställdhet, men det nya programmet leder i bästa fall till stagnation, menar Hanna Ylöstalo.

– Förhoppningsvis får vi ingen förändring alls, varken till det bättre eller till det sämre, men jag tror att det finns risk för backlash, säger hon.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet