Genusvetenskapen reder ut begreppen

Nu sätts genusvetenskapens begrepp under lupp. Satsningar på terminologiutveckling pågår i både Norge och Sverige. Vad betyder egentligen ”hen” och ”hin”, och behövs ordet ”genus”?

ill_studier_470x300px_Emma_HanquistMålet med det norska projektet är att förklara genusvetenskapliga begrepp i en ordlista på nätet. Ordlistan kommer att fyllas på allt eftersom arbetet fortskrider.

Arbetet leds av forskarna Jorunn Økland och Amund Rake Hoffart, vid Senter for tverrfaglig kjønnsforskning på Universitet i Oslo.
– Vi ska göra grovarbetet och välja ut en stor mängd aktuella begrepp, både från norska och engelska källor. Sedan kommer vi att samla genusforskare från olika universitet och tillsammans diskutera vilka ord som ska med i listan, säger Amund Rake Hoffart.

Engelska tar över

Arbetet med ordlistan drivs av Senter for tverrfaglig kjønnsforskning med medel från Språkrådet. Amund Rake Hoffart betonar att det är viktigt att terminologin är relevant för alla inom fältet. Ordlistan kommer att innehålla begrepp och definitioner på Norges två officiella skriftspråk: nynorska och bokmål.
– Ett mål är att stärka ställningen för det norska fackspråket vid universiteten. Det är välkänt att engelskan tar över inom akademin, säger Amund Rake Hoffart.
Han menar att det finns flera genusvetenskapliga begrepp vars innebörd diskuteras livligt i Norge. Ett sådant är ”hen” och ”hin”, två ord för könsneutralt pronomen.
– I Sverige verkar det som att hen kommit in i språket på ett annat sätt än i Norge. Här får vårt språkråd många förfrågningar och det ska bli intressant att titta vidare på dessa ord.
Ett annat begrepp som kommer att vädras är ”genus”, som inte används i Norge. Istället säger man bara ”kön”. Ifall man vill betona de biologiska eller sociala aspekterna av kön, är det vanlig att tala om biologiskt och socialt kön.
– Det här kommer vi att diskutera vidare. Det är intressant att Sverige valt att göra på ett annat sätt, säger Amund Rake Hoffart.

Extra utmaning med omstridda begrepp

OrdlistaDet svenska projektet har flera likheter med satsningen i Norge. Arbetet leds av genusforskarna Ann Werner och Anna Lundberg och ska resultera i en ordbok. Skriften kommer att innehålla diskussioner och längre förklaringar kring begrepp inom genusvetenskapen. Precis som i Norge är tanken att skapa kontaktytor forskare emellan. Tillsammans med en referensgrupp med representanter från olika genusvetenskapliga institutioner och Nationella sekretariatet för genusforskning ska Ann Werner och Anna Lundberg välja ut aktuella begrepp och författare som ska medverka i boken.
– När det gäller omstridda begrepp kan de behöva beskrivas av flera författare. Ett sådant begrepp kan vara intersektionalitet, säger Ann Werner.
Ordboken ingår i en skriftserie om genusvetenskap som ges ut av Nationella sekretariatet för genusforskning. Tidigare skrifter har bland annat tagit upp ämnen som didaktik, arbetsmarknad och kritiskt tänkande.

Makten över språket

Att skapa en ordbok är inte helt okomplicerat. Anna Lundberg menar att arbetet rymmer frågor om vem som har makten över språket.
– Därför är det viktigt att både vara öppen för förhandling och prata historia.
Ordboken, som ska vara nedladdningsbar, beräknas vara färdig i början på 2016. Målgruppen är såväl studenter som en intresserad allmänhet. Den ska även kunna användas vid utbildningar i jämställdhetsintegrering.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet