“Hatprat skrämmer kvinnor från den offentliga debatten”

Demokratin blir lidande om kvinnor skräms från att delta i den offentliga debatten. Nu uppmärksammas problemen med vardagssexism och nättrakasserier på nordisk nivå. - Vi anar att det här är ett växande problem, säger Kira Appel, ordförande i Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för jämställdhet.

”Ökade möjligheter att uttrycka sig och kommentera, också anonymt, främjar demokratin. Baksidan av myntet är att vi fått mer hatprat, hotelser och trakasserier”, säger Kira Appel, ordförande i Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för jämställdhet. Foto: Privat bild

”Ökade möjligheter att uttrycka sig och kommentera, också anonymt, främjar demokratin. Baksidan av myntet är att vi fått mer hatprat, hotelser och trakasserier”, säger Kira Appel, ordförande i Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för jämställdhet. Foto: Privat bild

Sexistiska kommentarer och hatprat i den offentliga debatten och på sociala media drabbar framför allt kvinnor, säger Kira Appel.
– Nationellt, nordiskt och globalt anar man att det här är ett växande problem. Män kritiseras för det som de säger medan kvinnor, oavsett vad debatten gäller, ofta trakasseras för att de är kvinnor. Skillnaden är enorm.

Under ett möte i maj uttryckte samtliga nordiska jämställdhetsministrar djup oro för utvecklingen. Danmark fick, i egenskap av ordförandeland för Nordiska ministerrådet, i uppdrag att under hösten ordna ett seminarium om vardagssexism och nättrakasserier.

Seminariet ingår i det nordiska samarbetsprogrammet om kön och jämställdhet i det offentliga rummet. Målet är att lyfta fram goda exempel och ge praktiska rekommendationer till berörda aktörer i Norden.

Appel hoppas att man ska kunna ringa in orsakerna och effekterna av vardagssexism.
– Undersökningar av ”stalkning” visar att kvinnor som förföljs tenderar att bli rädda, dra sig undan och till och med ändra sitt beteende. Det får allvarliga konsekvenser för demokratin om kvinnor skräms från att delta på offentliga arenor och i den offentliga debatten.

 

Unik nordisk rapport

2013 gav Nordiska ministerrådet ut en rapport som för första gången ur ett nordiskt perspektiv belyser fenomenet antifeminism och högerextremism, bland annat på internet. Listan på konkreta åtgärder bygger på 25 experters råd (se faktaruta).

Helga Eggebø, seniorrådgivare vid KUN senter for kunnskap og likestilling i Norge, analyserar som bäst resultatet i en ny undersökning om upplevelser av hets och trakasserier på nätet. Hon påminner om att det inte bara är personer aktiva i den offentliga debatten som utsätts.
– Elektroniskt våld ingår numera i våldet i nära relationer. Ständig uppkoppling gör att vi alltid är nåbara och det blir svårare att värja sig.

Kvinnor trakasseras ofta utifrån att de är kvinnor, men även män utsätts för hets kopplat till deras person, exempelvis med anspelningar på sexualitet.
– Det kan också vara beskyllningar om att du är galen eller inte har någon rätt att uttala dig på grund av din ålder eller position, eller hotfulla antydningar om att personen vet var du bort eller hur du rör dig.

 

Yttrandefrihet som retoriskt slagträ

”Det är viktigt att polisen signalerar att man tar näthets på allvar. Vi behöver också nyansera bilden av vilka som ligger bakom trakasserierna”, säger Helga Eggebø, seniorrådgivare vid KUN senter for kunnskap og likestilling. Foto: Karoline O. Pettersen

”Det är viktigt att polisen signalerar att man tar näthets på allvar. Vi behöver också nyansera bilden av vilka som ligger bakom trakasserierna”, säger Helga Eggebø, seniorrådgivare vid KUN senter for kunnskap og likestilling. Foto: Karoline O. Pettersen

Avvägningen mot yttrandefriheten är en av utmaningarna i arbetet mot hatyttringar och sexism i den offentliga debatten.

Kira Appel tycker att det är positivt med fler kanaler där fler röster kan höras.
– Ökade möjligheter att uttrycka sig och kommentera, också anonymt, främjar demokratin. Baksidan av myntet är att vi fått mer hatprat, hotelser och trakasserier.

Helga Eggebø hänvisar till amerikansk forskning som visar att yttrandefriheten har blivit ett retoriskt slagträ: Feminister som opponerar sig mot ett visst språkbruk eller uppförande anklagas för att försöka begränsa yttrandefriheten.
– Man tror att det råder enighet om vem som hetsar och vem som blir hetsad men det finns en konflikt. Båda sidorna kan känna sig utsatta. Vi är inte överens om situationsdefinitionen.

 

Ombud kräver handlingsplan

Sunniva Ørstavik, jämställdhets- och diskrimineringsombud i Norge, krävde i en rapport från april en heltäckande nationell handlingsplan mot hatyttringar. Hon vill bekämpa både lagligt och olagligt hatprat, bland annat med satsningar på forskning och förebyggande arbete i skolan, åtgärder som enligt henne inte begränsar yttrandefriheten.

– Det finns en stark bild av nättroll som patetiska stackare som sitter hemma och saknar kontroll över sitt liv, säger Helga Eggebø.

– Schablonbilden blir en hanteringsstrategi men den motsvarar inte alltid verkligheten. De som vi har intervjuat och som fått reda på vem som trakasserat dem säger att det kan vara rätt vanliga typer.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet